Sidor

01 april, 2009

Ska EU föstöra för Centralamerikas jordbrukare, eller?

I måndags inleddes den sjunde förhandlingsrundan om ett associeringsavtal mellan EU och Centralamerika, i Honduras.

Av avtalets tre ben, bistånd, politisk dialog och handel, är de två förstnämnda i stort sett färdigtförhandlade, medan det inom handeln fortsätter att diskuteras. För Centralamerika hör tillgången till den europeiska marknaden för banan och socker till de känsligaste ämnena. Beträffande bananerna vill Centralamerika ha så låga tullar som möjligt, medan EU förespråkar en skatt på 95 dollar per ton. Centralamerika vill också exportera 1,2 miljoner ton socker per år till Europa, medan EU endast vill tillåta 100 000 ton, fördelat mellan Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras och Nicaragua.

Här ser vi alltså det vanliga mönstret upprepa sig. De rika länderna vill öppna upp marknaderna och ta bort bidrag och importtullar i länder i tredje världen samtidigt som man vill ha höga importtullar och bidrag i de rika länderna. Med andra ord: det ska vara lätt att sälja till tredje världen men svårt för tredje världen att sälja till oss. Vi vill skydda vårt oljeslukande jordbruk som är beroende av bidrag för att gå runt.
Detta drabbar också bönder i tredje världen eftersom billiga varor strömmar in i landet samtidigt som man inte har möjlighet att sälja till den rika delen av världen.



En annan grå zon i förhandlingarna är den liberalisering av tjänstemarknaden och servicesektorn som EU förespråkar. På den punkten befarar Mellanamerika, speciellt folkrörelserna, att vatten, energi, sjukvård, utbildning och telekommunikation kan komma att säljas ut och privatiseras och att länderna inom EU får marknadstillträde till dessa sektorer



Den sjunde förhandlingsrundan avslutas den 3 april. Sedan följer förhandlingar i Bryssel och Nicaragua.

Vi behöver ett samarbete främst mellan sydamerikanska länder men också mellan Europa och sydamerika men då på jordbrukarna i sydamerikas villkor!




Sydsvenskan

0 kommentarer: