Sidor

12 februari, 2009

Naturens år, och Darwins

12 Februari

Idag är det 200 år sedan Charles Darwin föddes. I år är det också 150 år sedan hans bok "The Origin of Species" kom ut.

Det är också Naturens år: 100 år sedan den första nationalparken öppnades i Sverige och den första naturskyddslagen antogs.



NewsDesk,

10 februari, 2009

GMO-jordbrukets frälsning?

GMO står för Genetically Modified Organisms. Man har alltså modifierat eller ändrat genuppsättningen på en organism för att förändra dess egenskaper. Detta är inte alls något nytt. Ända sedan människan började tämja djur och växter har man förändrat deras egenskaper för att passa våra önskemål bättre. Det nya idag är att man med genteknik kan förändra organismers egenskaper utan avel. Man placerar in gener i deras genuppsättning "på labbet". Det betyder att de på en generation kan få en helt ny egenskap, ibland med hjälp av gener från en annan organism av en helt skild art också mellan tex djur och växter.


Det finns, eller fanns, nästan två läger som hävdar att antingen är det helt fel och farligt att pyssla med genmodifiering eller så är det världens frälsning som kommer att lösa en massa problem tex fattigdommen.
Numera finns det också många som ser möjligheter med GMO men som även är lite skeptiska och inte tycker att man ska köra på som om det vore helt ofarligt.


Det finns en hel del problem med det hela.
För det första är det en ny teknik, man vet inte riktigt vad de olika förändringarna kan leda till ute i naturen.
Den nya organismen har tagits in på labbet med en egenskap och kommit ut med en helt ny utan att ha gått igenom någon slags evolution i samspel med de ekosystem den ska vara i.


Varför då GMO?
De som förordar GMO, tex storföretaget Monsanto, använder ofta argumentet att man skall öka skördarna med hjälp av de nya grödorna. Det man ofta gör är att man ökar en grödas motståndskraft mot skadeinsekter och bekämpningsmedel och målet är att maximera utfallet vid skörd. Det är främst den senare delen man satsat på vilket har lett till att användningen av bekämpningsmedel har ökat. Monsanto, som äger de flesta patenten på GMO-grödor, och samtidigt säljer bekämpningsmedlen hade en omsättning på 11 miljarder dollar år 2008.
Att GMO främst är till för att minska fattigdom är nog något Monsanto och många andra hävdar utan att riktigt mena det. Argumentet verkar ju så enkelt, mer mat - mindre fattigdom
Det finns flera andra orsaker till svält och fattigdom som inte beror på matbrist. För närvarande finns det ca 1.5 ggr så mycket mat som krävs för att mätta alla människor.
Centraliseringen av inköp av jordbruksprodukter pressar priserna, EU och USA stödjer sina jordbrukare som ibland säljer för mindre än produktionskostnaden, men småbrukare i tredje världen saknar sådant stöd. De har tvärtom tvingats öppna upp sina marknader och ta bort stöd och tullar.

Både miljörisker och Sociala problem
Är GMO bara dåligt då? Kanske inte. I framtiden kan säkert flera nya grödor visa sig vara användbara men forskning om riskerna är nödvändig och frågan om patent måste lösas.
Att ta patent på en organism som sedan alla måste köpa och inte kan ta fram frö av själva håller inte. De flesta småbrukare i tredje världen och den globala småbrukarorganisationen Vía Campesina är motståndare till GMO. Man menar att riskerna är för stora både miljömässigt och socialt.
Bonden måste ha rätt att själv bestämma över utsäde och heller inte riskera att få in GMO-grödor i sina odlingar utan vetskap. I Mexiko fanns ett fall där en jordbrukare ovetande hade fått in GMO-majs i sina odlingar och blev stämd av Monsanto för att odla den majssorten utan att ha köpt utsädet.

Vía Campesina har ju som jag skrivit om tidigare, ett alternativ på en jordbruksreform där matsuveränitet är en viktig del.



ETC, NewsDesk, Sydsvenskan