Sidor

31 december, 2008

Nytt år?

Ja egentligen har det ju redan varit. Den 21/12, Vintersolståndet, då det faktiskt händer någonting. Vi borde byta nyårsfirandet hit.

Det nya året har börjat rätt bra med vackert väder, några bra idéer till forskningen,
Det händer alltid något roligt under året.

Tyvärr händer det ju en del tråkigt också, det kommer det nog alltid att göra tyvärr.

Mycket går däremot att göra åt många problem vi har på planeten och det finns många människor därute som jobbar för att lösa dem. Det tänker jag själv försöka göra med detta år också. Jag brukar inte ge nyårslöften men det kan jag nog lova.

De föreningar jag länkar till har under 2008 bidragit till en del förbättringar. Lite av det som åstadkommits för att förbättra världen är:


Naturskyddsföreningen: Fick Svenska och Danska fiskeriverket att gemensamt föreslå fiskeförbud av torsk i vissa områden för att skydda beståndet. Fiskeriministrarna har nu också genomfört detta.
Avverkningarna av 30 hotade skogar i Norrland ställdes in efter påtryckningar från SNF.


WWF: Det ser lite ljusare ut för bergsgorillor och Tigrar tack vare bla WWF.
Kustregnskog i Kamerun har blivit skyddad och har ock så bidragit till minskad fattigdom.


Latinamerikagrupperna: Har påbörjat ett samarbete med Mayanätverket i Guatemala, WaqibKej, för att stärka Mayaindianernas delaktighet. Detta genom att hjälpa till med informationsspridning både nationellt och internationellt.
Under 2008-2010 kommer UBV/Latinamerika att stödja ett program vars syfte är att bidra till aktivt politiskt deltagande av kvinnor och män från landsbygdens diskriminerade grupper som är småbrukare, lantarbetare och ursprungsfolk.

Guatemalanska föreningen i Lund: Har hjälpt en skola med datorer och stött arbetet i en kvinnoorganisation. Tandläkarstolar till landsbygden i Guatemala har också distribuerats.


DN, DN, SVD, Sydsvenskan, B-OT,

28 december, 2008

Chiquita inte bara ekoterrorister

Jag har då och då argumenterat för att köpa ekologiskt och rättvisemärkt, speciellt kolonialvaror. Det är i tredje världen en väldig skillnad på ekologiskt odlat och konventionellt odlat, framförallt eftersom de fortfarande använder så oehört giftiga pesticider som tex paraquat och 2,4-D, sedan länge förbjudna i Sverige.

En av dessa kolonialvaror är banan. I Sverige tänker nor många på Chiquita när man hör banan. En jätte som nästan hade monopol på bananmarknaden i början av 1900-talet. Få känner dock till Chiquitas mörka baksida.

I december 1928 inledde runt 10 000 arbetare på United Fruit Company, som Chiquita då hette, en strejk med krav på söndagsvila, bättre sjuk- och hälsovård samt höjda löner. Mitt under dessa protester, den 6 december 1928, öppnade armén eld mot de samlade arbetarna på torget i Ciénaga, i Colombia. Det är osäkert hur många som dog men några historiker uppskattar siffran till omkring 300 personer.

"Ja, det var då det. De är väl inte så hemska nu."
Tyvärr stämmer inte det, arbetsförhållandena för bananarbetarna och andra inom jordbrukssektorn, såsom sockerrörsarbetarna, är fortfarande mycket dåliga. Arbetarnas rättigheter respekteras inte. Området för bananplantagen i Ciénaga kontrolleras av paramilitära grupper, och det nationella fackföreningsinstitutet ENS (Escuela Nacional Sindical) uppger att 668 människor anslutna till jordbruksindustrins fackförbund Sintrainagro, blev mördade eller försvann mellan 1991 och 2006.

Fortfarande terrorister
2004 erkände Chiquita att företaget hade betalat 1,7 miljoner dollar, mellan 1997 och 2004, till den paramilitära gruppen AUC (Autodefensas de Colombia), vilken räknas som en terrororganisation. Gruppen är ansvarig för åtaliga massakrer på bananarbetare i Urabá, på Colombias nordvästkust. 2007 dömdes Chiquita av domstol i USA för att ha brutit mot sitt lands terroristlagstiftning. Företaget blev dömt att betala 25 miljoner dollar i böter, pengar som dock inte gick till paramilitärernas offer. För att gottgöra offren för detta våld driver den amerikanska juristorganisationen Human rights advocacy ett fall mot Chiquita med syftet att företaget direkt ska betala offren för sina brott i Colombia.

Miljön då? Ja, Chiquita har börjat sälja bananer med en grön groda på. Det är Rainforest Alliance märkning som skall garantera viss social- och mijöhänsyn. Den funkar tyvärr inte så bra och har fått en hel del kritik. Det är egentligen ingen miljömärkning i strikt bemärkelse, alla odlingar är konventionella och man har bara allmänna krav som egentligen all odling borde ha. Några grodor är nog svårt att hitta i dessa bananodlingar. Arbetarna på en konventionell bananodling har inga trevliga arbetsförhållanden alls, även om de blivit bättre. Sjukdomar och missfall som kan härledas till gifterna i odlingen är vanliga hos bananplantagearbetare.

Vad gäller bananer kan jag bara säga: Köp Krav- och rättvisemärkt!!!

DN, DD, Sydsvenskan

23 december, 2008

Bolivia tredje land i Latinamerika att få bukt med analfabetism

Bolivia har efter att Evo Morales kom till makten jobbat aktivt för att förbättra livet för invånarna. Detta inklusive ursprungsbefolkningen för omväxlings skull.
I lördags deklarerades det att man har lärt 820 000 bolivianer att skriva och läsa och nu är det under 4% av befolkningen som är analfabeter.
Enligt UNESCO:s definition så betyder det att man inte har analfabetism. Det gör Bolivia till det tredje landet i Latinamerika utan analfabetism efter Kuba och Venezuela.

Frasses blogg skriver mer om detta.

DN

18 december, 2008

Mer Varg färre hundar

Vargstammen ökar och likaså de andra rovdjuren. Skall man nu behöva höra en massa människor som ylar efter skyddsjakt och avskjutning? Ja flera har redan börjat.
Den så kallade miljöministern, Andreas Carlgren, är en av dem.

Riksdagens etappmål på ca 200 vargar i Sverige är ju ett skämt. I andra länder har man minst det tiodubbla utan att folk bryr sig så mycket. Varför?


Antagligen flera orsaker som vanligt. Min uppfattning är att:



  • I Sverige har vi en slags myt från 1800-talet om vargen som farlig och hotfull

  • I tex medelhavsländerna har man en djurhållning där man ser efter djuren mer, en slags herdekultur. Kanske inte helt uppnåeligt i Sverige.

  • Där accepterar man också att det går ett får då och då, vargen är inte det stora problemet. Betydligt fler tamdjur går åt av andra orsaker.

  • I Sverige har vissa högljudda jägare lyckats basunera ut föreställningen om att vargen är det stora problemet för tamboskap och hundar.
  • Mycket av agget mot vargen är en protest mot Regeringen och Stockholm och egentligen inte mot vargen i sig.
En del av punkterna ovan är ju inte relevanta för svenska förhållanden. Ska också erkännas att för de jordbrukare som får sina djur rivna av varg spelar det ju föga roll att vargen inte är det stora problemet för tamdjur.

Enligt Naturvårdsverket så tycker de flesta brukare att ersättningen för vargskador fungerar. Den uppfattningen får man ju inte i media.

I studier i Yellowstone har man sett flera possitiva effekter på ekosystemen, tex Forest Ecology and Management,Oktober, 2004, vol. 25

Myter och hyckleri
Ibland hör man en del argument som det ohyggliga i att tillåta att tamdjur slits sönder och lider i hagarna. Förutom att vara överdrivet, kanske en aspirant på höjden av hyckleri med tanke på vad många av tamdjuren kommer att hamna. Är det bättre att stängas in och stå trångt under större delen av året, fraktas i lastbil i flera timmar, och sedan slaktas? Många tamdjur lever under ganska otrevliga förhållanden.

Ibland försöker man till och med hävda att vargen är farlig för människan och skadar människor. Väldigt få dokumenterade fall av att varg uppträder hotfullt finns dock.
Hundar däremot skadar mängder av människor varje år.

Nu är ju antalet hundar ca 800 000 och varg 200 så proportionerna är ju olika, men i länder med högt antal varg förekommer heller inte några skador.

Det är också en myt att bara statsbor gillar varg. De flesta bönder och många jägare är faktiskt positiva

Enligt en del studier så är det mest unga och ensamlevande vargar som river boskap, flockar föredrar älg och annat vilt. Om vargstammen ökar så skulle fler flockar kunna formas och färre ensamvargar "stryka omkring".
Byt ut ett par tusen lösspringande och ouppfostrade hundar mot ett par tusen vargar istället så skulle många av problemen upphöra.

Eller?




Dalademokraten, Miljöaktuellt, DN, The Evolving Ape, Fb, VG, SVD, VildDjur.se

15 december, 2008

Vissa tillsatser farliga även om alternativet är värre.

På DN Debatt de 14/12 skriver professorn i livsmedelshygien Marie-Louise Danielsson-Tham om att vissa tillsatser behövs i tex charketurivaror för att inte farliga bakterier skall växa till. Det stämmer säkert men man får känslan av att tillsatserna inte är farliga.
Så behöver det ju inte vara. Bara för att man kan bli riktigt sjuk och tom dö om man inte har konserveringsmedel i vissa produkter så betyder det ju inte att tillsatserna är ofarliga.
Att säga att vissa tillsatser är exakt samma som naturen själv tillverkar är ju inget bra argument för att det skulle vara ofarligt, om det nu var det hon menade. Som hon själv skriver är ett av de farligaste gifterna i livsmedel producerad av en bakterie, Clostridium botulinum, vilken är helt naturlig.
Det finns ju en hel del andra tillsatser också som kanske är helt onödiga som Mats-Eric Nilsson skriver.

Ifrågasätt mer
Kicki Theander har helt klart en poäng i att vi bör ifrågasätta innehåll i mat mer, inte bara tillsatser utan andra kvalitéer också, fetttyp och mängd, näringsinnehåll etc.
Håller med henne om att det bästa är nog att låta bli charkvaror etc, de är även utan tillsatser diskutabla i näringssammanhang. Betydligt nyttigare är det nog att lägga pengar på färskvaror och äta lite mindre kött. Om man köper rent kött istället för korv så får man, även om det är dyrare, säkert mer kött för pengarna med tanke på det låga köttinnehållet i vissa charkvaror.

Om man nu vill ha kött så är det, som jag skrivit om tidigare här och här, miljömässigt bäst att äta naturbeteskött och viltkött. Det har även visat sig innehålla betydlig mer av de nyttigare typerna av fetter än de djur som stått inomhus och käkat foder.

DN, DN, SVD, svd

14 december, 2008

Intressant motion om jordbruk

Emma Ode skriver om en motion till riksdagen, av miljöpartiet, om bla jordbruk som verkar lovande.

Här en annan motion som tar upp utvecklingsfrågor i tredje världen och på hemmaplan. Anknyter en del till mitt inlägg om Matsuveränitet.

Fler borde använda mer egentillverkad energi.

Skånelängan jag skrev om för ett tag sedan har fått igång vindkraftverket och det funkar tydligen bra enligt en artikel i Sydsvenskan.
Kul att det går att vara självförsörjande på el utan jättestora uppoffringar. Både dator, vattenpump och radio etc drivs på lågströmssnurran.

Man borde försöka utveckla fler sådana här lösningar för 24V system. Det skulle kunna göra att fler installerade småskaliga energisystem och inte gjorde av med så mycket energi från elnätet, där elen kommer ifrån ganska miljöförstörande produktionssystem.

På hyreshus kunde man ha solceller och små vindsnurror på taket som gav lite el till tex belysning med lysdiodlampor i huset etc. Varför inte? Det går om man vill.
Varför går det så trögt?
Tyvärr finns det nog ett motstånd mot att folk skulle bli mer oberoende av elnätet. Energibolagen är ju så viktiga för välfärden, så de får till och med skita ner ordentligt som tex Vattenfall utan att det blir några större protester. "Det sker ju utomlands, här hemma är det ju helt gröna" Ja, ja.

.

12 december, 2008

Nytt bakslag för folkmordsprocess i Guatemala

Jag har tidigare skrivit lite om folkmordsprocessen i Guatemala. Nu har en överste frikänts på grunder som går emot nationella och internationella lagar.

Det var 1981 överste Marco Antonio Sánchez Samayoa och hans militärer förde bort 6 män från en by i Chiquimula i Guatemala, de sågs aldrig mer. Detta är ett så kallat tvångsförsvinnande.

När sedan Marco Antonio greps, 28 år senare, hänvisade han genast till lagen om nationell försoning. En rätt bisarr lag som kan ge amnesti för brotten begångna under det långa inbördeskriget i Guatemala.
Han frikändes i veckan av domstolen. Detta går emot artikel 8 i lagen enligt flera organisationer ur civila samhället, och även mot internationell lag där amnesti aldrig kan ges för tvångförsvinnande.

Korruptionen är utbredd inom det Guatemalanska juridiska systemet och folkmordsprocessens domar borde skötas av utomstående, tex internationella domstolen i Haag.
Ingen amnesti borde ges för brott som mord.

10 december, 2008

Männskliga rättigheter i 60 år?

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna firar 60 år idag!

Grattis!

Hoppas vi snart kan börja använda dem också.

Här ett skrämmande exempel om rasismen i Bolivia.

Sydsvenskan

09 december, 2008

Hållbar julmarknad: Ärligt eller Green Wash?

I Malmö har det varit julmarknad med ekologiskt och rättvisemärkt på Hedmanska gården under helgen.

Är detta ett ärligt sätt att få oss att köpa mer hållbara klappar eller ett sätt att få oss att fortsätta konsumera livligt med gott samvete?

Kanske både och. Många av handlarna är små privata initiativ som satsat på att få in mer hållbar produktion, lokalproducerat och återanvändning.



Det bästa är ändå att inte konsumera så mycket!





Sydsvenskan

08 december, 2008

Kuriosa från Latinamerika

Venezuela
I år blir det traditionella julkrubbor, venezulanska folkvisor och och mycket hallaca (traditionell venezulansk maträtt) istället för amerikanska julseder som jultomten. Detta enligt William Lara, chef för kommunikation- och informationsministeriet i Venezuela.
William Lara har varit tvungen att gång på gång dementera att det handlar om ett förbud av jultomten från Chavez sida. Bojkotten av tomten är endast en rekommendation.

El Salvador
I torsdags slumrade El Salvadors mormor, Cruz Hernández, in för evigt, 128 år gammal. Hon kom från byn San Augustín i Usulutánregionen, där hennes 175 olika släktingar nu sörjer. I San Augustín gick hon under smeknamnet ” Mamá del Pueblo” (Byns mamma) eller rätt och slätt ”la Matrona”.
Trots sin höga ålder kommer Cruz Hernández inte in i några rekordböcker. Tex 'Guiness rekordbok', har när det gäller åldersräkning en förkärlek för Japan, USA och Europa. Rekordletarna på Guiness menar att andra länders system för åldersberäkning inte går att lita på. De räknar fortfarande japanskan Yone Minagawa – hon dog vid 114 års ålder – som den människa i världen som levt allra längst. Den tredje maj i år skulle Cruz Hernández fyllt 129 år.


Bolivia/Chile
Nya James Bond-filmen, Quantum of Solace, äger rum i Bolivia men är inspelad i Chile. bara detta faktum har fått reaktionerna att hagla, på båda sidor. I Chile för att man hittat så fula och eländiga platser. Bolivianerna tycker att Bolivia är dåligt speglat. Det kan man man nog hålla med om.
Enligt Jessica Nilsson, reporter för
Latinamerika.nu, finns det en hel del brister i skildringen.

"De ursprungsfolk som man då och då kan skymta verkar man ha kopierat från gamla
turistvykort, klädseln känner jag inte igen, kanske är det traditionell peruansk
eller chilensk klädsel. Vad som är säkert är att det inte är bolivianskt,
dialekten är inte boliviansk och människorna i folkvimmlet är inte bolivianer.
Vem har sett män med bar överkropp vandra omkring på La Paz gator? Det är lika osannolikt som att se barbuda shorts i Lycksele i vintertid.
På barerna spelas av någon anledning inte ens boliviansk musik, vilket skulle varit det lättaste att köpa in. Istället spelas kubansk salsa på en bar där man placerat ett gäng män som ska förställa bolivianska fattiglappar. Salsa!!! Helt
otänkbart! Problemet är att bolivianska fattiglappar inte dricker “fin-öl” som i
filmen och inte ens vanlig inhemsk öl, Paceña, Taquiña eller Huari. En eller ett
par öl är lika mycket som en dagslön för en majoritet av den bolivianska
befolkningen. Landskapet är sandöken, som saknas i Bolivia men som däremot Chile har gott om."



Bolivianska dagstidningen Los Tiempos skribent Rodrigo Antezana Patton avfärdar hela historien som rasistisk då bolivianerna utmålas som idioter som inte känner till sitt eget bästa och som James Bond måste komma och rädda. Han konstaterar att som vanligt är det personer från västvärlden som är aktörer medan tredje världen står och ser på. Han frågar sig när bolivanerna ska börja betraktas som egna individer som kan ta vara på sig själva.


Detta är ju inget nytt i filmsammanhang, näst intill alla filmer är fulla med fel. Men man kan ju undra varför man inte spelar in i Bolivia om det är Bolivia man vill att filmen skall utspela sig i.

06 december, 2008

Att göra rätt på fel grund

I dagens Lördagsintervju i P1 säger Lars Josefsson, Vattenfalls VD, att man inte ska bygga nya kärnkraftverk och att vi till och med kommer att ha överskott på energi.
Men vad menar han egentligen?
Att inte bygga nya kärnkraftverk är enligt mig bra. Det blir inte en bättre värld för att man skapar nya miljöproblem medans man löser ett annat.
Men anledningen är att han tycker att vi har mycket energi och till och med kommer att ha överskott på energi. Betyder det att vi inte behöver en energiomställning till miljövänligare energislag än de vi har?
Stora delar av energin i Sverige kommer ju från fossila bränslen. Dessa behöver vi komma bort ifrån. Det miljövänligaste är att spara energi och enligt en rapport från SNF så kan vi spara en hel del, kanske till och med halvera energianvändningen.
Lars Josefsson är dock inte emot kärnkraft. "Vi är stolta över vår kärnkraft om regeringen vill bygger vi nytt." Kanske inte så konstigt. Får man betalt så kan man lägga miljöhänsyn åt sidan. Men hans miljöengagemang blir lite skenheligt. Speciellt i ljuset av vad Vattenfall gör i andra länder tex Tyskland. Kolkraftverk på rad, där man till och med har fått flytta hela byar för att göra rum för brytningen. Vattenfalls koldioxidutsläpp är dessutom större än hela Sveriges.

"Kolet är inte problemet, koldioxiden är problemet". Ja lite naivt kanske? Även om man kan trycka ner koldioxiden i marken som Vattenfall vill så finns det en hel del problem med brytningen av kol. Tekniken är dessutom inte så bra idag.

Bättre att satsa mer på att spara energi och på förnyelsebar energi, både befintlig och ny.


Sydsvenskan 1, Sydsvenskan 2, SvD, DB, DB, AB, DN, Miljöaktuellt

01 december, 2008

FN:s dag mot våld mot kvinnor

Den 25 november var det FN:s dag mot kvinnovåld. I latinamerika hölls flera manifestationer mot det omfattande våldet mot kvinnor som förekommer runt om på kontinenten.

Latinamerika.nu har en rad artiklar om detta.

Tex kan man läsa om:

En kapacitetsstärkning för ett kvinnonätverk i Arequipa, Peru, som avslutades med en pasacalle, ett musikfyllt manifestationståg, runt den lilla staden under parollen ”Tillsammans för ett liv utan våld”.

Guatemala är ett av de farligaste länderna för kvinnor. Här finns flera organisationer som kämpar för ökade rättigheter och har gjort några små framsteg. Det är dock svårt att förändra i den oändligt sega machokultur som finns i många institutioner, och inte minst bland de kriminella ungdomsgängen.

I Nicaragua ökar kvinnomorden. Samtidigt blir kvinnorörelsen allt starkare och mer aktiv.

"I Colombia drabbas kvinnor dagligen av det våld som är en effekt av den väpnade konflikten. De blir såväl direkta som indirekta offer. Organisationen Asfaddes, som organiserar sig mot försvinnanden visar både hur kvinnor drabbas men också hur de organiserar sig och kämpar för en positiv förändring.
Kvinnor som tidigare har varit hemmafruar ser plötsligt sig själva dra igång landsomfattande kampanjer, gå i demonstrationer och driva rättsliga processer. De höjer sin röst mot våldet, de tar för sig och de tänker inte låta sig skrämmas."

Gör om biståndet
Kanske borde mer av biståndet gå till att stödja lokala organisationer och initiativ som organiserar sig för att motverka orättvisor, miljöförstöring, fattigdom.

29 november, 2008

Legalisera kokaodling i Sydamerika?

USA har pumpat in ofantliga mängder dollar till bla. den Colombianska militären för att sätta stop för odlingarna av kokain i landet. Plan Colombia som operationen mot kokaodlingen kallas har lett till: Intet. Odlingen har tvärtemot ökat.

Det har däremot inte varit utan effekter. Våldet har trappats upp, mängder av odlingar har flygbesprutats med otäcka konsekvenser på miljön och människorna Odlingarna har bara flyttats till andra platser och också trängt sig in i nationalparker.

Korruptionen bland polis och rättsväsende har också ökat pga av droghandeln.
Många i Colombia tycker nu att ett sätt att sätta stopp för den illegala okontrollerbara droghandeln skulle vara att legalisera kokainet.

Magnus Linton har skrivit en, som vanligt, insiktsfull krönika om detta.

Frågan är om legalisering är lösningen? Kommer användningen och maffiakrigen minska?
Alla är inte så övertygade. Inte heller USA är intresserade av att drogtrafiken upphör eftersom miljoner dollar från knarkkartellerna strömmar in i nordamerikanska banker.

Att med våld och kemikalier försöka få slut på knarkodling och handeln är i alla fall helt lönlöst.

28 november, 2008

Avsaknaden av biologisk kunskap

Även bland de jobbar med natur är kunskapen om den bristfällig.
Ett färskt exempel från Lund rapporterat av Sydsvendskan.

Man behöver bara gå tillbaka en eller ett par generationer i tiden så kunde människor mer om vilka de arter var som man dagligdags stöter på i livet.
Idag breder artanalfabetismen ut sig och risken finns att med den tyvärr också förståelsen för naturen. Varför den är viktig och vilken roll den spelar även direkt för oss.

Om man lär sig de vanligaste arterna blir det mycket roligare att gå sin skogspromenad.

Sedan kan man ju undvika sådana banala fel som det i Lund, där man fällde en frisk lind och trodde det var en sjuk alm.

26 november, 2008

Ekologisk mat är konstigt ovanligt

Andelen ekologiska varor har ökat i butikerna men har fortfarande en liten del av marknaden.
Det verkar gå lite trögt. Kanske för att folk handlar mycket efter vana och väljer konventionellt odlad mat även om den ekologiska är lika billig.

Det finns dock flera olika bra skäl att välja ekologiskt

  • Flera undersökningar har visat att ekologisk odling gynnar biologisk mångfald.
  • Livsmedelverket hittar nästan inga gifter i KRAV-märkt mat.
  • Ekologiska gårdar har betydligt högra krav på djurhållningen.
  • Lantbrukarna slipper hantera alla gifter.
  • En del tycker att ekologiska livsmedel smakar bättre.
  • Det finns en del rapporter om att vissa ekologiska livsmedel innehåller mer näringsämnen.
En del varor har dock ökat ganska mycket.
Ekologiska Lantbrukarna rapporterar tex att:


Ekologiska frukter och grönsaker är den produktkategori som växte allra snabbast
under 2006. Inom dagligvaruhandeln ökade till exempel Coop Forum försäljningen
av dessa produkter med hela 76% under 2006. Även ICA uppger att försäljningen
av just färska ekologiska frukter och grönsaker växer kraftigast av alla
ekologiska produkter. Axfood-kedjan Hemköp ökade försäljningen av ekologiska
frukter och grönsaker med ca 14% under 2006.

Varor att prioritera
Om man absolut inte tycker sig ha råd med att köpa det mesta ekologiskt finns det vissa produkter som man ska prioritera.


  1. Kolonialvaror: Tex banan, kaffe, kakao och andra importvaror från tredje världen.
  2. Kött (alla typer), mjölk, ägg: de har bättre villkor i KRAV-lantbruk
  3. Fisk: kommer från ett mer hållbart fiske Se också tidigare inlägg här.
  4. Potatis: den gröda som besprutas mest i konventionell odling

"Varje år sprids 220 000 ton kemiska bekämpningsmedel i det europeiska jordbruket. Det blir ungefär ett halvt kilo aktiva ämnen per invånare och år i EU". Citat från Naturskyddsföreningens sida om den nya rapport från EU där man har testat gifter i olika bekämpningsmedel. Vindruvor är en riktig "giftcocktail" som DN skriver på sin debattsida.

Når vi målen?
Sverige har målet att 25% av den offentliga konsumtionen av livsmedel bör vara ekologisk år 2010.
Vi ligger efter de nationella målet (röd linje) för andel ekologiskt odlad mark i Sverige! Här uppdelat på län. KÄLLA: KRAV




Vi bör göra fler undersökningar om miljönyttan med ekologiskt jordbruk. Tex gynnar det de ekosystemtjänster som till exempel pollinering? Släpper ekologiskt jordbruk ut mindre koldioxid?

Personligen tycker jag det finns tillräckligt med skäl för att öka ekologisk odling i både Sverige och resten av världen.
I Tredje världen kan ekologisk odling och Fairtrade bidra till en högre och stabilare inkomst. Man kan dessutom göra sig av med beroendet av mellanhänder och utländska företag och jobba i kooperativ på sin egen mark. Detta kämpar tex. den internationella bonderörelsen Vía Campesina för.

DN debatt, DN, Sydsvenskan, Miljöaktuellt, SVD, DN, Sydsv
.

23 november, 2008

Kräv att biobränslen produceras hållbart!

Biobränslen är inte alltid så miljövänliga som de påstås. I Latinamerika och Afrika produceras tex. etanol´där ekosystem tar skada. Det kan bli bättre!

WWF rapporterar om företag som exploaterar bla. Tanzania och Moçambique för biobränsleprojekt. Ladda ner HÄR

Här kan man skriva under om man vill att biobränslen skall produceras uthålligt och inte förstöra natur i Afrika. WWF:s upprop



Se till att biobränslen inte skadar natur i Afrika!




Miljöaktuellt
.


21 november, 2008

Jordreform i Bolivia fortsätter

Jordreformen i Bolivia tar nu återigen ett kliv framåt efter att ha varit i dvala ett tag. I Camiri i Bolivia har 21 000 hektar nu omfördelats.
Bolivias Jordreformsinstitut, INRA, lämnade över marken till 58 små och medelstora jordbrukare och två ursprungssamhällen som äger och brukar marken som ett kooperativ.
´
Hoppas att de kan fortsätta i den stilen med de övriga miljoner hektar som förvägras de som har rätten till den.

Mer på Latinamerika.nu

19 november, 2008

Andinska gemenskapen ställer in förhandlingar med EU

Förhandlingarna om associeringsavtalet mellan EU och den andinska gemenskapen, som skulle ha hållits i Bryssel från och med tisdag 11 november, är inställda.
Bolivia och Ecuador motsätter sig fortfarande delar av avtalet som berör till exempel patentlagstiftning och privatisering av tjänstesektorn.


Mer på Latinamerika.nu

18 november, 2008

Självförsörjande på el

Man kan faktiskt vara självförsörjande på el. I USA ökar trenden att vara off-grid, att inte vara uppkopplad på nätet.

I Skåne har en gård gjort en mängd installationer för att just bli självförsrjande på el.

Se artikel om skånegården här

Är man lite händig och gillar gör-det-själv finns det en trevlig hemsida för vind- vatten och solkraft. 24volt.eu

Miljöaktuellt

17 november, 2008

Uruguays president lägger sitt veto mot ny abortlag

Den katolska kyrkans otroliga inflytande i Latinamerika har gjort att kontinenten är ett av de farligaste platserna på jorden att göra abort på. Ca 4000 dör varje år pga av dålig hygien etc när de gör abort olagligt. Uruguay är ett land med ca 3,5 miljoner invånare som anses relativt modernt politiskt sätt i Latinamerika. Det var därför med stor förhoppning som människorättsorganisationer och kvinnorörelser väntade på resultatet av omröstningen om den nya abortlag som låg på förslag. Den nya lagen om sexuell hälsa skulle innebära en avkriminalisering av aborter före vecka 12. Även utanför Uruguay hoppades man på att detta land skulle öppna en lucka i det så annars solid eniga motståndet mot abort bland Latinamerikas regeringar. Biskoparna gick ut hårt mot lagförslaget och hotade med att bannlysa alla som röstade för lagen ur katolska kyrkan. Något som säkert biter hårdare i Uruguay än i Sverige.

President Tabaré Vázquez tyckte att abort skulle förbli olagligt och la in sitt veto mot lagändringen. Detta efter att lagen gått igenom omröstningarna både i Kongressen och Senaten. Enligt opinionundersökningar så tycker 57% av Uruguayerna att man bör avkriminalisera abort.

16 november, 2008

Ursprungsfolksledare förvägras friheten

I delstaten Gurrero i Mexico förföljs urspungsbefolkning i ett slags preventivt krig enligt människorättsorganisationen Tlachinollan.Fem ledare från ursprungsfolksorganisationen Opim sitter fängslade trots att en domare beviljat överklagan från dem.
Fyra av de fem fångarna från organisationen för folket Me´phaa, Opim, väntades släppas efter domaren Livia Lizbeth Larumbe Radillas beslut den 15 oktober. Detta beslut överklagades dock i sin tur av åklagarmyndigheten den 3 november och de fängslade försattes aldrig på fri fot.

”Detta bevisar att den verkställande makten i delstaten och på nationell nivå
fortsätter på linjen där man kriminaliserar protesten och fabricerar bevis.
Trots att ett federalt organ som domstolen har slagit fast att det inte finns
några bevis, så insisterar den verkställande makten, i form av
åklagarmyndigheten, på att fortsätta beröva dem deras frihet”,
skriver Tlachinollan i ett pressmeddelande.

I samband med tioårsjubileet för FN:s deklaration om människorättsförsvarare
uppmärksammas har Amnesty International skrivit en rapport om Opim, där deras
medlemmar beskrivs som MR-försvarare och där man pekar på den förföljelse och de
hot som organisationen har fått utstå. Även Amnesty slår fast, efter en noggrann
genomgång av rättsfallet, att de fem är oskyldiga och kräver deras frigivning.
De fängslade definieras som samvetsfångar, det vill säga, i det här fallet,
fångar på grund av politiska motiv.



Ursprungbefolkningar fortsätter att förtryckas runt om i världen och ses som mindre värda och vildar som måste bekämpas även genom preventiva metoder.


Mer här

15 november, 2008

Tyst vår lika aktuell idag

1962 gav Rachel Carson ut Tyst Vår, en bok som beskrev hotet mot naturen pga de alla gifter man använde i bla jordbruket, DDT, dialdrin, 2,4-D etc. Den fick stor genomslagskraft och ledde till förbud av många gifter.

Tyvärr fortsätter man använda gifter man inte vet så mycket om. Speciellt i tredje världen där man antingen inte känner till farorna eller där transnationella företag inte tycker det spelar någon roll att använda gifter i tredje världen som är förbjudna i deras hemländer.



Stora arealer av soja i tex Sydamerika som går till djuruppfödning i väst, bara det ett miljöproblem, sprutas dessutom med Paraquat och 2,4-D.



Ett aktuellt exempel är Papaya från brasilien.

Europas konsumenter köper GMO-produkter: Omedvetet?

EU-kommissionen har kommit ut med en rapport (Do European Consumers Buy GM Foods?) om hur konsumenter väljer eller väljer bort mat som innehåller genmodifierade grödor (GMO).

Analysen visar att de flesta konsumenter inte aktivt undviker GMO-produkter och att det sätt som människor svarar på enkäter om GMO-livsmedel inte är en tillförlitlig guide till vad de gör när de handlar i livsmedelsbutiker.

"Vi drar slutsatsen att en viktig faktor som styr européers konsumtion av GMO-produkter är huruvida detaljhandeln beslutar att göra dem tillgängliga för konsumenter eller ej. Således tyder vår studie på att frågan 'Köper europeiska konsumenter genförändrade livsmedel?' kan besvaras med 'ja – när möjligheten finns'."


Att dra slutsatsen att människor vill ha, köpa eller stödja GMO är lite vansklig. 48% av dem som hade köpt sådana livsmedel sa att de aldrig skulle vilja göra det. Ganska få människor tittar alltså på innehållsförteckning eller etiketter, vilket är vad man kunde gissat.

Man skulle kunna dra en parallell till textilhandeln. Att människor köper kläder etc som tillverkats i tredje världen under minst sagt horribla arbetsförhållanden och miljökonsekvenser betyder nog inte att folk i allmänhet vill att det ska vara så.
Mycket bygger nog på om man känner till det, vilka alternativ som finns och priset på de olika alternativen.

Handeln tar inte sitt ansvar heller.
Det skulle vara bra om det inte hela tiden fastnade i diskussionen där handeln säger att man inte kan ställa högre krav på bra villkor om inte kunderna efterfrågar det. Kunderna köper de kläder och den mat som finns om det inte finns alternativ. Man skulle önska att konsumenter var lite mer krävande och medvetna när det finns alternativ.
Jag tycker det börjar bli mer så nu, handeln kan egentligen inte längre skylla på dålig efterfrågan. Även om människor inte skulle efterfråga alternativ så borde handeln ta mer ansvar och ställa krav på produktionen.
Det gäller ju maten också och där har det ju kommit lite längre.
I frågan om GMO finns nog både för och nackdelar. Ett problem är att nackdelarna inte är tillräckligt kända. Det vill säga, bara för att man inte känner till fler nackdelar betyder inte att det inte finns!
Mer forskning om detta behövs alltså.

14 november, 2008

Världsdiabetesdagen

Idag är det Världsdiabetesdagen. Det blev den från och med förra året utsedd av FN som den 21 december 2006 antog resolution nr 61/225. FN är alltså nu med i arbetet att bekämpa ökningen av diabetes, vilket om man inte gör något, ca 380 miljoner beräknas ha om en generation.

Här en länk till Diabetesförbundet

Två typer av diabetes
De allra flesta har diabetes typ II, som förr kallades åldersdiabetes eftersom den nästan bara drabbade äldre människor. Cellerna blir, efter många års kost som överbelastade det metabola systemet, okänsliga mot insulin eftersom insulinproduktionen varit så hög. Gener spelar också en viktig roll, ca 15 % i Sverige bär på anlag för att utveckla sjukdommen. I Sverige finns ca 300 000 med typ II-diabetes, en del bär på den utan att veta om det.

Idag ser det annorlunda ut, barn kan också drabbas, antagligen pga ändrade kostvanor som gör att metabola systemet påverkas lite tidigare än förut. Man brukar tala om metabolt syndrom där diabetes typ II och övervikt ingår, överviktiga har ökad risk för att utveckla diabetes.

Typ I diabetes, det som kallades ungdomsdiabetes, är egentligen en helt annan sak. Det är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper de insulinproducerande betacellerna i bukspotskörteln. Detta vet man inte helt varför det händer. Gener finns med i bilden men är inte allt, 9 av 10 som får typ I diabetes har ingen anhörig med sjukdommen. Om en av föräldrarna har den löper barnen mindre än fem procents risk att själva drabbas. Något i miljön gör att immunförsvarets reaktion startar.

I Sverige få varje dag två barn diabetes Typ I.

KÄLLA: Diabetesförbundet

13 november, 2008

Ät fisk, men tänk efter före!

Forskare från Cambridge har kommit fram till att fisk har en skyddande funktion på njurarna bland diabetiker som har makroalbumi. Alltså när njurarna utsöndrar protein i urinen och ett tecken på lite allvarligare njurskada.

Läs mer här


Välj rätt fisk!

Innan du aktivt börjar skydda dina njurar tänk på att välja en fisk som inte är hotad.
Titta gärna på WWF:s fisklista över vilka arter som är ok ur miljösynpunkt.

WWF:s Fiskguide

12 november, 2008

Avgör formen kvaliten!!?

EU har släppt lite på reglerna om hur olika grönsaker får se ut för att få säljas!
Det gäller bara vissa. En paprika får fortfarande inte se ut hur som helst utan som ett par gubbar i Bryssel tycker.

Otroligt att man har ett kvalitetsmått på grönsaker som grundar sig på formen.
Dessutom att folk verkar välja efter formen-att det är viktigt.

Hur är det med näringsinnehåll, om den är ekologiskt odlad eller inte etc. , EU:s tjänstemän väljer att basera kvalitetsmåtten på formen.
De borde göra om kvalitetsmärkningen helt.

Lite mer om detta här.

Hur väljer du kaffe?

Testa vilken kaffesort du är och hur du egentligen ställer dig till arbetsvillkoren och miljöhänsynen för det kaffe du dricker.

11 november, 2008

Dålig hjälp till diabetessjuka barn i skolan

I Sverige finns det idag ungefär 4 500 barn med diabetes i grundskolan och enligt Skolverkets regler har skolan ansvaret för
"att alla elever med diabetes eller andra kroniska sjukdomar ska få ett ålders- och utvecklingsanpassat stöd för sin egenvård".

Det fungerar tyvärr inte riktigt. Man kan ju förstå att man som lärare el. annan personal är väldigt rädd för att göra fel. Det visar sig t.ex. i att man ofta underdoserar barn som inte kan ta sina sprutor själv så att de inte ska få lågt blodsocker under skoltid. Detta medför ju så klart att barnen istället går omkring med högt blodsocker under längre tid vilket inte är bra.

- Vi ser en tydlig försämring av blodsockervärdet när barnet kommer upp i
sjuårsåldern. Det kan tyda på att skolan inte tar sitt ansvar,
det säger Stefan Särnblad, överläkare vid barn- och ungdomskliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro och huvudansvarig för undersökningen ”Diabetes i skolan”.

Rädslan och nervositeten från personalen sida borde kunna lösas med bättre utbildning för lärare. Diabetes är en ganska vanlig sjukdom och den ökar hela tiden varför en satsning på att utbilda skolpersonal om hur man sköter en diabetes kommer att löna sig på sikt.

Mer på diabetesportalen här

Även DN. och Sydsvenskan skrev om detta.

08 november, 2008

Överlevande driver rättsprocess vidare

Den 5 oktober 1995 tågade en militärpatrull in i byn Xamán i norra Guatemala och slaktade elva personer.
Massakern begicks i slutskedet av det 36 år långa inbördeskrig under vilket olika regeringar planerade och utsatte mayabefolkningen för systematisk förföljelse. Hela byar utrotades av regeringsstyrkor och dödspatruller i jakten på gerillamedlemmar.

Inte förrän i oktober 2005 dömde högsta domstolen 14 av de ansvariga militärerna till 40 års fängelse. Domen var ändå unik, det var första gången som militärer fälldes för en massaker som hade begåtts mot civila under inbördeskriget.

Parallellt med mordrättegången har de överlevande kollektivt drivit ett civilt mål mot de skyldiga för att få upprättelse och ersättning av staten. De skyldiga var statsanställda när morden begicks, så staten kan komma att bli tvungna att betala ut skadestånd om de får rätt i domstol.
Nu har domstolsförhandlingarna avslutats efter att flera gånger ha ställts in. Frågan är, hur länge skall man behöva vänta på domarna den här gången.

Ljuspunkter i tillvaron
Ungefär en miljon människor tvingades på flykt under inbördeskriget. Många av dem flydde till Mexico. I ett av de guatemalanska flyktingläger bildades Mamá Maquín. En organisation bildad av kvinnor tillhörande olika ursprungsfolk. Syftet var att lyfta fram och kämpa för sina rättigheter, att få vara delaktiga i återvändandeprocessen och att kräva att få vara med och fatta beslut. Till en början arbetade organisationen för att skaffa mat och ordna skolgång åt sina barn och senare för ett säkert återvändande.

I byn Santa María Tzejá i nordöstra Guatemala lever också delar av organisationen Mamá Maquín kvar. Byn ligger i området Ixcán, som är ett av de områden som drabbades av flest massakrer under inbördeskriget. De har nu slagit ihop sig med en lokal organisation och bytt namn till Kvinnounionen.
Ett av projekten gick ut på att ordna så att alla återvändande från Mexico fick en stor gryta och ett vattenkärl. Man ansökte och beviljades också pengar som man köpte in kor för.

"Korna delades ut som lån till en första grupp kvinnor. När korna kalvade
betalade de tillbaka genom att ge kalven till organisationen, som i sin tur gav
den vidare till någon av de kvinnor som ännu inte hade fått någon. Den andra
kalven fick vi behålla, men även den som ett lån tills vi kunde betala tillbaka
med ännu en kalv"
förklarar Estela, medlem i Kvinnounionen.
Korna har gett mjölk och ost som ett tillskott åt åtskilliga barn och en extra inkomst för att betala gymnasie- och universitetsstudier och sjukvård när pengarna inte har räckt.

Tur att det finns handlingskraftiga personer och grupper som kan göra tillvaron lite drägligare.
Detta är något som borde stödjas mer inom programmen för bistånd.
Hjälp till självhjälp!


Fakta:
Åren 1960 till 1996 pågick ett inbördeskrig i Guatemala.
Totalt beräknas 200 000 människor ha dödats, 450 byar ha utrotats, en miljon människor ha tvingats på flykt och ett stort antal barn ha blivit föräldralösa under konflikten. Mest drabbad blev Mayabefolkningen.
1996 undertecknades ett fredsavtal mellan regeringen och en gerillakoalition. Det drivs idag två folkmordsrättsfall, ett i Guatemala och ett i Spanien. Vittnen från massakrerna har varit i Spanien och lagt fram sina vittnesmål, men Guatemala har inte varit villiga att samarbeta för att överlämna de anklagade. I brist på politisk vilja står det nationella fallet i princip still. Ännu i dag finns det många i den styrande eliten som fortfarande förnekar att ett folkmord har ägt rum.
(Källa: Sanningskommissionen CEH)

01 november, 2008

Living Planet 2008

"Living Planet 2008" är en rapport om våra ekologiska fotavtryck. Dvs ett slags mått på hur mycket av jordens biologiska kapacitet som människan konsumerar genom sin livsstil. Just nu konsumerar vi på ett år vad jorden behöver ett år och tre månader att återskapa.

Ja vad betyder det.
För det första så lämnar vi över en jord till våra barn med betydligt mindre kapacitet att försörja dem.
Dessutom så tar de länder som konsumerar över sin egen kapacitet råvaror från andra länder som har ett ekologiskt överskott. Därmed förhindrar man delvis de människorna att själva få det bättre.

Måste alla gör om samma misstag
Man kan ju inte gärna sitta och bestämma att människor inte ska få det bättre men man borde inte heller tillåta att man lever på andras bekostnad.
Kina har fyrdubblat sitt fotavtryck sedan 1961. Precis som européerna använder kineserna nu dubbelt så stor yta som sitt eget territorium för att upprätthålla sin konsumtion.

Finns det inga andra sätt att utvecklas?
Vi blir i alla fall så illa tvugna att hitta ett sätt så det bästa vore ju att börja att ställa om nu istället för att i panik göra det längre fram.

Läs ett inlägg från SCHLAUG.SE: Tillväxtmanin ifrågasatt

Domedagsprofetsior och vetenskaplig realitet
Ibland blir miljödebattörer beskyllda för att vara domedagsprofeter. Det finns kanske sådana också men i seriös miljödebatt så handlar det inte om att planeten, eller ens männskligheten, kommer att dö ut helt plötsligt. Även med en större ekologiska katastrof, eller en global epedemi, så kommer säkert några att överlleva, men det är ju inte det det handlar om. Det handlar om förutsättningarna för människor att leva ett "drägligt" liv. Vi är beroende av ekosystemen, av biologisk mångfald, till vår mat, våra mediciner, kläder, byggmaterial, ren luft, rent vatten etc.

Den seriösa miljödebatten grundar sig ju i vetenskapliga studier om planeten och dess ekosystem. Här gäller det alltså att kunna kristiskt granska alla som uttalar sig. Helst skall man ju vara insatt i den senaste miljöforskningen också vilket det tyvärr är rätt få som är. Det är ju inte så lätt at vara det och skall i en demokrati inte heller hindra folk från att ha en åsikt. Men politiska beslut som berör hur vi formar samhället borde ju grunda sig någorlunda på vetenskapliga fakta.

Därför är det tråkigt ibland att se hur beslutsfattare prioriterar ner miljöfrågor och nu senast, anslagen till skyddet av biologisk mångfald.

25 oktober, 2008

Smart sätt att hitta miljömärkta kläder

Naturskyddsföreningen har lanserat en ny tjänst där man kan hitta butiker som säljer miljömärkta kläder.

Testa HÄR

Den funkar rätt bra. Man får upp en lista på kläder som passar sökkriterierna och en karta på vart de ligger.

Man kan också ge betyg till butiken om man redan har varit där.

24 oktober, 2008

Regeringen skiljer på folk och folk: Allemansrätten hotad

Regerngen vill försvaga stranskyddet. Enligt ett förslag från miljödepartementet så ska kommunerna få besluta om dispenser från strandskyddet.



"Det är en mycket stor risk att exploateringen av stränderna kommer att fortsätta och till och med öka i de områden som är särskilt skyddsvärda. Regeringens förslag sätter inte alls stopp för en sådan utveckling"

säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen
Pressmedelandet HÄR



Om man ser hur Länsstyrelserna har skött detta och vilka som har fått dispenser så kan man undra hur det ska gå om kommunerna ska få rätt att ge dispenser.


Vanligtvis brukar det gå till så att män(niskor) som har kontakter bland de som har dispensrätt helt plötsligt får lov att bygga en villa nära en sjö och därmed hindra allmänheten från att använda stränderna.

22 oktober, 2008

Förlust av biologisk mångfald värre än finanskris

Under det tyska ordförandeskapet i EU beställde den tyske miljöministern Sigmar Gabriel och EU:s miljökomissionär Stavros Dimas en ekonomisk studie om biologisk mångfald och de tjänster som naturen ger oss, sk ekosystemjänster.
Studien heter ”The Economics of Ecosystems & Biodiversity” och har givits ut av EU-kommissionens miljödirektorat.

"På Wall Street har man enligt olika beräkningar hittills förlorat mellan 1 och 1,5 tusen miljarder dollar i finanssektorn. Sanningen är att vi för närvarande förlorar åtminstone mellan 2 och 5 tusen miljarder dollar per år i naturkapital"
Det säger Pavan Sukhdev, som leder studien, och är ekonom och chef inom globala marknader på Deutsche Bank med specialkunskaper inom miljöekonomi.


Ja nu borde väl till och med de inbitna marknadsfundamentalister vakna.

Och detta är ju bara den ekonomiska aspekten på bevarandet av biologisk mångfald och fungerande ekosystem.

KÄLLA: Miljöaktuellt

21 oktober, 2008

Träden i staden

Vad gör man när träden får en sjukdom och börjar dö?

Det första man tänker på är att försöka stoppa sjukdomen. Hur? Jo man kan till exempel såga ner alla sjuka träd.
Visst! Men finns det andra alternativ? Hur sprider sig egentligen sjukdommen? Vilka träd drabbas?

Ja nog finns det mycket att ta reda på, men gör de ansvariga det? Nej. De fortsätter att hugga träd i ett desperat försök att få bukt med sjukdomen. Nästan som: "Ja vi gör ju i alla fall något".

Suck!

Detta sker i till exempel Lund. Eller har skett ett bra tag. Det handlar om almarna som har fått almsjukan. Detta är en svamp som sprids med en skalbagge. Almarna dör efter en tids sjukdom, ibland efter en lång tid.
De ansvariga för naturvård kan inte göra så mycket. Det har bestämts att träden skall bort på högre nivå.

Man skulle kunna lägga pengarna på annat. Träden har spritt smittan genom skalbaggen för länge sedan när man börjar se på trädet att det håller på att dö. Också unga träd kan vara smittbärare.

Man skulle helt enkelt kunna strunta i det och hamla, de sjuka träden av säkerhetsskäl och ha kvar stammen som en högstubbe. Detta skulle gynna många insekter som gillar att bo i dylika bosättningar.
Lite mer av all befintlig kunskap skulle behöva implementeras hos de som styr.

20 oktober, 2008

Fiskodling, nötboskap och miljö: är debatten förenklad?

Lyssnade på Vetandes Värld på P1 i lördags den 18/10. Hans Ackefors professor i Zooekologi vid Stockholms universitet intervjuades angående fiskodling. Han menade att man borde vara öppen för möjligheten att utöka odlingen av fisk.
Håller med om många argument.

Fiskodling i jämförelse med köttproduktion tar betydligt mindre energi, vatten, foder och producerar mindre växthusgaser.
Detta har man kommit fram till i en Amerikansk undersökning, (World Aquaculture, September 2008, vol 39 no 3). Mycket av köttproduktionen, för att inte säga majoriteten, bidrar till stora miljöproblem. Stor energiåtgång, stor vattenåtgång, skövling av regnskog för bete och foderproduktion och fan och hans moster. Här skulle en minskad köttproduktion och kanske ökad fiskodling helt klart vara bra för miljön.
Vad gäller fiskodlingen finns en hel del kritik dock. Till exempel Nils Kautsky, också han vid Stockholm universitet och professor i marinekologi, är kritisk och menar att fiskodlingar bidrar stort till övergödningen. Det finns också problem med fisk som rymmer och blandar sig med vilda populationer som blir mindre livskraftiga.

Flera aspekter
Det finns dessutom en del av nötproduktionen som faktiskt kan gynna miljön. Detta är den numera lilla del av betesdjuren som betar i naturbetesmarker. Detta gynnar biologisk mångfald som är beroende av betande djur och att det hålls öppet. Naturbetesmarkerna är dessutom oftast marker som är ganska lågproduktiva och svåra att odla på. Betesdjuren kan däremot utnyttja de örter, buskar etc som växer här, och omvandla det till mat för de som äter kött och dricker mjölk.

Om man äter kött skall man alltså inte göra detta för ofta och välja naturbeteskött från Sverige. Absolut inte kött från djur som stått inomhus och transporterats runt halva jorden.

Här en bra sammanfattning från WWF om maten och miljön

19 oktober, 2008

Amerikas Sociala Forum

Nu har Amerikas Sociala Forum som hölls i Guatemala 12-16 oktober avslutats.
Teman såsom folkens motstånd mot nyliberalism, matsuveränitet, jordreformer samt ursprungsfolkens kulturella och politiska rättigheter lyftes fram och diskuterades under veckan.

Bland annat kvinnors rättigheter var temat i ett flertal aktiviteter och som ett genomgående tema under forumet. En viktig del var abortfrågan och man protesterade bla. mot kyrkans inblandning i många av de latinamerikanska ländernas hårda abortlagstiftning.

Associeringsavtalet: EU-Cetralamerika
Centralamerikas folkrörelser avvisade associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika. Man menade att skyddet av miljön, rätten till matsuveränitet och rätten till vatten skulle påverkas negativt.
I Sverige visade många sin solidaritet genom de 7405 namnunderskrifter mot avtalet och för rättvisa handelsvillkor som lämnades över till regeringen den 16/10. Man krävde bla att den jordbrukande befolkningen själva skall ha makten över sin produktion och få vara med i förhandlingarna .
Under de diskussioner som följde var regeringens sakkunniges kommentar:

"Ni har passerat min kunskapshorisont" -Lars Höstbeck, politiskt sakkunnig åt handelsminister Ewa Björling

Läs mer här

Ursprungsbefolkningens roll
... fanns med som ett eget tema under veckan som behandlade deras rättigheter. Mycket behöver göras för att öka deras inflytande och inte som nu endast se dem som ett folkloristiskt inslag.
Detta blev ganska tydligt i Bolivia där de rika delarna, där majoriteten är vita européer, ville bli självständiga när indianbefolkningen fick ökat inflytande över politiken och en kraft att räkna med och inte bara var en färgglad kuriosa för turister längre. Ungefär så behandlas de flesta ursprungbefolkningar i de latinamerikanska länderna.

18 oktober, 2008

Vetenskap: nytta eller nöje

Har noterat hur regeringen satsar mer på forskning men vill själva bestämma hur en tredjedel av pengarna skall användas. Varför? Bättre nytta för samhället? Hur vet de vad som kommer att vara till bäst nytta?

Varför finns vetenskap? Vad har vi vetenskap till? Måste vetenskap vara till nytta och vilken vetenskap är till nytta?

Vetenskapen har utformats under flera hundra år, för att inte säga tusen, och det är svårt att säga när den fick sin nuvarande form. Den utvecklas ju också fortfarande och är lite olika inom olika discipliner

Vem eller när man var först beror ju lite på hur man definierar vetenskap.
Försokraterna var kanske de första att ställa frågor utan att direkt svara med religiösa föreställningar.

Teorier måste kunna falsifieras
Den som naturvetenskapen mest kanske har influerats av under senare tid är Karl Popper och hans falsifierbarhetstest. En teori ska kunna säga vad som inte får ske om teorin skall vara sann. Enligt Popper kan man aldrig bevisa att något är absolut sant däremot kan man falsifiera något. Alltså genom experiment, observationer etc "bevisa" att en teori inte stämmer.

Ett är de flesta inom vetenskapen överens om, vetenskap är inte direkt till för något, det är bara ett sett att försöka förstå världen. Man har kommit överens om ett antal förhållningssätt och kriterier som man måste följa för att få kalla det vetenskap, inom naturvetenskapen då kanske främst Poppers tankar. Det är alltså inte självklart att all forskning direkt kommer att leda till ett bättre samhälle eller vara till nytta för människor.

För att citera Gustave Le Bon




"Science has promised us truth and understanding of such relationships as our minds can grasp; it has never promised us either peace or happiness"

och då skall man komma ihåg att "truth" i det här fallet inte betyder den absoluta sanningen utan en vetenskaplig sanning, dvs. den för tillfället bäst underbyggda, och bevisade teorin. Dessa kan ändra sig om man med vetenskapliga metoder upptäcker att det är en annan teori som stämmer bättre. Forskare kan dessutom vara oense om över huruvida en teori stämmer eller inte beroende på vilka bevis och argument man tycker är bäst. Det kritiska momentet, kanske speciellt självkritiken, är en väldigt viktig del.

Nyttan med vetenskapen
Om nu vetenskapen inte är till för samhället varför skall man lägga så mycket pengar på forskning om man nu inte jobbar aktivt för samhället. Ja till att börja med kan man ju säga att kunskapen om den här världen gagnar ofta samhället. Mycket av den kunskap som kommit ur forskning har utvecklat samhället.

Fri Forskning åt folket
Forskningen måste vara fri av flera orsaker. Om man styr forskning så "tvingar" man forskare att tänka på lösningar inom just det området istället för att styras av egna ideer och kreativa infall. Resultaten måste vara obundna och det skall inte finnas någon bakom som vill att det ska bli ett visst resultat.
Vi vet dessutom inte vad som är vitigt för samhället eller vad som kan bli viktigt i framtiden. Ingen har möjlighet att veta vilken forskning och vilka ideer som kommer att bli betydelsefulla upptäckter.

Satsa mer på vetenskap! Låt den vara fri!

17 oktober, 2008

Dubbel svält

Diabetes typ 1 innebär att imunförsvaret bryter ner kroppens insulinproducerande celler. Insulinet behöver kroppen för att kunna transportera in energin i form av socker från blodet in till cellerna.

Med Typ 1 diabetes fungerar alltså inte detta och man svälter ihjäl, eller får en insulinkoma.

Ungefär en halv miljon barn under 15 år har diabetes Typ 1 i världen. Internationella Diabetesfederationen uppskattar att ungefär 75 000 inte har tillgång till insulin.
Dessa människor är alltså inte bara fattiga och har ont om mat utan svälter oavsett om de äter eller inte.



"Den brutala sanningen är att många barn i utvecklingsländerna dör snart efter att de har fått typ 1 diabetes. Det är 87 år sedan insulinet upptäcktes och det är en skam att fortfarande alla diabetiker inte har tillgång till det livsviktiga hormonet" konstaterar Jean-Claude Mbanya vice ordförande i Internationella Diabetesfederationen.

Går det att lösa?
Den 25 oktober samlas hälsoministrar från olika utvecklingsländer tillsammans med representanter från läkemedelsföretag, diabetesföreningar m.fl för att diskutera vad som skall göras för att lösa detta problem.
Hoppas att de släpper all prestige och ekonomiska vinstintressen för att faktiskt undvika att barn dör av en sjukdom det finns väl utvecklad medicin för: Insulin, som i Sverige är gratis för alla diabetiker.


International Diabetes Federation
No Child Should Die of Diabetes.

16 oktober, 2008

Världshungerdagen

16 oktober, utsedd av FN till Världshungerdagen, och vad gör man egentligen åt problemen?

Hur smart är produktion av etanol avsedd att användas i bilar för att vi ska minska på utsläppen av koldioxid och andra ämnen? Att minska utsläppen må vara en god gärning och nödvändigt enligt en ganska enad forskarkår, men sättet att göra det på är i det här fallet högst tveksamt.

Maten i tanken
70% av all etanol kommer från Brasilien och USA. Det är främst sockerrör och majs som används för produktionen, men även vete. Alltså värdefull mark och grödor som kan användas till matproduktion går nu till den rika världens bilar för att man ska kunna fortsätta ta bilen överallt med gott samvete.


“Nu är det bilar, inte människor, som kräver produktion av spannmål. Den produktion av livsmedel som behövs för att fylla en tank för en lastbil är tillräckligt för att föda en person under ett år”, säger Silvia Ribeiro, forskare på Grupo ETC i Mexico.

João Stedile, ledare i den brasilianska bondeorganisationen för bl.a. jordlösa, MST, menar att biobränslen visserligen är ett bättre altenativ för miljön än olja men att det inte ändrar det faktum att dagens system med energislöseri och individuellt bilåkande borde bytas mot ett system med kollektivtrafik. I-världen kan inte upprätthålla sin livsstil genom att omvandla utvecklingsländernas jordbruk till bränsleproduktion för deras bensintankar.

Läs mer om Etanol på Frasses blog och på Terra Incognita


Lokala initiativ gynnar befolkningen
Men det finns de som kämpar för rätten till makt över sin egen matproduktion, tex Vía Campesina som jag skrev om igår. Begreppet Matsuveränitet sammanfattar ett nytt sätt att se på produktion av livsmedel.

Många projekt har också genomförts och visat att när bykooperativ eller lokala samhällen av ursprungsfolk har tagit över eller fått tillbaka ett område och börjat bruka det så har både deras eget välstånd och biologisk mångfald ökat.
Exempel på detta är projekten med byskogar som WWF driver i bla Centralamerika.

Orsaker till stigande matpriser
Meningarna går isär men det går att urskilja 5 orsaker de flesta har enats om.

1. Stigande efterfrågan globalt
Speciellt på kött- och mejerivaror.

2. Spekulation i jordbruksvaror
Investeringar i indexfonder som innehåller spannmål och köt har femdubblats under det senaste året.

3. Den ökade produktione av biobränslen
Konkurrensen om brukbar jord har ökat markant. 5% av den globala spanmålsproduktionen och 12% av världens majsskörd går till biobränslen som etanol.

4. Globala omställningar av vädermönster
Klimatet förändras ständigt och har nu orsakat mer extremt väder som torka .

5. Ökade priser på fossila bränslen
Höga priser på bensin och diesel är bra av flera aledningar men de pressar även upp kostnaderna för matproduktion.


Dessa är ju svåra nötrer att knäcka men en del av lösningen ligger nog återigen i lokalt producerad mat och lokalbefolkning med makt över sin egen produktion: Matsuveränitet.

15 oktober, 2008

Matsäkerhet eller Matsuveränitet

FN har definierat matsäkerhet som att alla människor ska ha tillgång till mat som uppfyller krav på både näring och mängd. Till 2015 ska hungern och fattigdomen vara halverad från de drygt 840 miljoner som svälter idag. Det man idag inte har med är strategier för att stärka biologisk mångfald och lokala livsmedelsmarknader. De regler som idag styr handlen är utformade för att gynna internationell handel, inte lokal. detta kan begränsa mångfalden och koncentrera rikedomar till de stora transnationella företagen.

Ett av recepten, till exempel, för att minska hungern på 60-och 70-talen var "Den Gröna Revolutionen". Den skulle förmå odlare att använda nya ris-, majs och vetesorter som gav större skördar. Tyvärr var det inte bara positivt, oftast förde de nya sorterna med sig allvarliga problem. De var inte lika anpassade till lokala förutsättningar som de traditionellt odlade grödorna. De var mer påfrestande, och gick inte att odla utan konstgödsel och bekämpningsmedel.

Lösningar som kom av sig
De lösningar som föreslås idag fokuserar även dessa oftast på att öka produktiviteten och "effektivisera" jordbruksmetoder genom att satsa på storskalig produktion av monokulturer, stora odlingar av en gröda. Monokulturer såsom socker, soja och bananer utarmar lätt jorden och de bekämpningsmedel som används förorenar miljön och gör människor sjuka, framför allt de som arbetar på odlingarna.

För det flesta har marknadsliberaliseringen lett till orättvis konkurrens. Medan de fattiga länderna har sänkt eller helt tagit bort sina tullskydd, tillåts fortfarande enorma subventioner till de rika ländernas bönder, vilket medför att de kan exportera mat till dumpade priser. De små lokala jordbruken slås därmed ut.

En alternativ strategi
Vía Campesina heter ett globalt nätverk som består av småbrukare, kvinnor på landsbyggden, jordlösa och ursprungsbefolkningar. De myntade under 1990-talet ett nytt begrepp: Matsuveränitet.

Matsuveränitet innefattar inte bara tillgång till mat, utan också möjligheten för människor att själva, utifrån lokala kulturella och sociala förutsättningar kunna välja hur maten ska produceras, konsumeras och distribueras.
Detta kan vara ett helt nytt sätt att få fattiga att ta sig ut ur fattigdom. Att låta dem själva bestämma över produktionsmedel och forma en rätvis handel där de får betalt för vad de producerar och vill sälja. Dessutom måste västvärlden sluta dumpa priserna på det orättvisa sätt som skett hittills

Imorgon är det Världshungerdagen.





12 oktober, 2008

Svårt att starta

Ja vad skall man börja med?
Det finns ju så mycket.

Lite länkar har jag fått till. Jag kan ju börja där. Den här bloggen kommer nog att handla en del om vetenskap, naturvård, filosofi, och Latinamerika, speciellt Guatemala.

Behaviour & Conservation är en länk till en forskargrupp vid Lunds Universitet. Forskning bedrivs främst om naturvård och landskapsekologi.

Valet i Guatemala
Igår hade Guatemalanska Föreningen i Lund årsmöte och vi har en hel del projekt på gång, det kanske kommer mer om det senare.
Vid förra valet i Guatemala vann ju, kanske lite oväntat, Álvaro Colom som representerar Unidad Nacional de la Esperanza (UNE), betyder ung. Nationella Enheten för Hopp. Det är en centervänsterkoalition med en lite mjukare framtoning än motkandidatens Otto Pérez Molina från högerkonservativa Partido Patriótico.
I detta val ställde också nobelpristagaren i fred, Rigoberta Menchu, upp i valet men fick bara ca 6% av rösterna. Valdeltagandet var dock högt med ca 52%, troligtvis för att Mayaindianerna gjorde en insats för att rösta bort högern där generalen Otto Pérez antagligen inte skulle förbättrat situationen för ursprungsbefolkningen precis.


Colom blev dock snabbt impopulär bland ursprungsbefolkningen.
Domingo Hernándes från ursprungsfolksnätverket Waqib’Kejs medlemsorganisation U’ku’x’be menar att orsakerna till impopulariteten, är att Coloms socialdemokratiska och ursprungsfolksvänliga löften inte har infriats. Istället har osäkerheten och kriminaliteten ökat och regeringens svar på protester från civila samhället har varit hårda.

- "Regeringen har kallat oss terrorister, fängslat våra ledare och ignorerat våra konsulteringar. Dessutom har man ökat anslagen till militären, för att bekämpa den internationella terrorismen som man säger, men den används lika mycket mot oss.
Här mer info
.

Ja vi får se hur det går.