Sidor

18 oktober, 2008

Vetenskap: nytta eller nöje

Har noterat hur regeringen satsar mer på forskning men vill själva bestämma hur en tredjedel av pengarna skall användas. Varför? Bättre nytta för samhället? Hur vet de vad som kommer att vara till bäst nytta?

Varför finns vetenskap? Vad har vi vetenskap till? Måste vetenskap vara till nytta och vilken vetenskap är till nytta?

Vetenskapen har utformats under flera hundra år, för att inte säga tusen, och det är svårt att säga när den fick sin nuvarande form. Den utvecklas ju också fortfarande och är lite olika inom olika discipliner

Vem eller när man var först beror ju lite på hur man definierar vetenskap.
Försokraterna var kanske de första att ställa frågor utan att direkt svara med religiösa föreställningar.

Teorier måste kunna falsifieras
Den som naturvetenskapen mest kanske har influerats av under senare tid är Karl Popper och hans falsifierbarhetstest. En teori ska kunna säga vad som inte får ske om teorin skall vara sann. Enligt Popper kan man aldrig bevisa att något är absolut sant däremot kan man falsifiera något. Alltså genom experiment, observationer etc "bevisa" att en teori inte stämmer.

Ett är de flesta inom vetenskapen överens om, vetenskap är inte direkt till för något, det är bara ett sett att försöka förstå världen. Man har kommit överens om ett antal förhållningssätt och kriterier som man måste följa för att få kalla det vetenskap, inom naturvetenskapen då kanske främst Poppers tankar. Det är alltså inte självklart att all forskning direkt kommer att leda till ett bättre samhälle eller vara till nytta för människor.

För att citera Gustave Le Bon




"Science has promised us truth and understanding of such relationships as our minds can grasp; it has never promised us either peace or happiness"

och då skall man komma ihåg att "truth" i det här fallet inte betyder den absoluta sanningen utan en vetenskaplig sanning, dvs. den för tillfället bäst underbyggda, och bevisade teorin. Dessa kan ändra sig om man med vetenskapliga metoder upptäcker att det är en annan teori som stämmer bättre. Forskare kan dessutom vara oense om över huruvida en teori stämmer eller inte beroende på vilka bevis och argument man tycker är bäst. Det kritiska momentet, kanske speciellt självkritiken, är en väldigt viktig del.

Nyttan med vetenskapen
Om nu vetenskapen inte är till för samhället varför skall man lägga så mycket pengar på forskning om man nu inte jobbar aktivt för samhället. Ja till att börja med kan man ju säga att kunskapen om den här världen gagnar ofta samhället. Mycket av den kunskap som kommit ur forskning har utvecklat samhället.

Fri Forskning åt folket
Forskningen måste vara fri av flera orsaker. Om man styr forskning så "tvingar" man forskare att tänka på lösningar inom just det området istället för att styras av egna ideer och kreativa infall. Resultaten måste vara obundna och det skall inte finnas någon bakom som vill att det ska bli ett visst resultat.
Vi vet dessutom inte vad som är vitigt för samhället eller vad som kan bli viktigt i framtiden. Ingen har möjlighet att veta vilken forskning och vilka ideer som kommer att bli betydelsefulla upptäckter.

Satsa mer på vetenskap! Låt den vara fri!

17 oktober, 2008

Dubbel svält

Diabetes typ 1 innebär att imunförsvaret bryter ner kroppens insulinproducerande celler. Insulinet behöver kroppen för att kunna transportera in energin i form av socker från blodet in till cellerna.

Med Typ 1 diabetes fungerar alltså inte detta och man svälter ihjäl, eller får en insulinkoma.

Ungefär en halv miljon barn under 15 år har diabetes Typ 1 i världen. Internationella Diabetesfederationen uppskattar att ungefär 75 000 inte har tillgång till insulin.
Dessa människor är alltså inte bara fattiga och har ont om mat utan svälter oavsett om de äter eller inte.



"Den brutala sanningen är att många barn i utvecklingsländerna dör snart efter att de har fått typ 1 diabetes. Det är 87 år sedan insulinet upptäcktes och det är en skam att fortfarande alla diabetiker inte har tillgång till det livsviktiga hormonet" konstaterar Jean-Claude Mbanya vice ordförande i Internationella Diabetesfederationen.

Går det att lösa?
Den 25 oktober samlas hälsoministrar från olika utvecklingsländer tillsammans med representanter från läkemedelsföretag, diabetesföreningar m.fl för att diskutera vad som skall göras för att lösa detta problem.
Hoppas att de släpper all prestige och ekonomiska vinstintressen för att faktiskt undvika att barn dör av en sjukdom det finns väl utvecklad medicin för: Insulin, som i Sverige är gratis för alla diabetiker.


International Diabetes Federation
No Child Should Die of Diabetes.

16 oktober, 2008

Världshungerdagen

16 oktober, utsedd av FN till Världshungerdagen, och vad gör man egentligen åt problemen?

Hur smart är produktion av etanol avsedd att användas i bilar för att vi ska minska på utsläppen av koldioxid och andra ämnen? Att minska utsläppen må vara en god gärning och nödvändigt enligt en ganska enad forskarkår, men sättet att göra det på är i det här fallet högst tveksamt.

Maten i tanken
70% av all etanol kommer från Brasilien och USA. Det är främst sockerrör och majs som används för produktionen, men även vete. Alltså värdefull mark och grödor som kan användas till matproduktion går nu till den rika världens bilar för att man ska kunna fortsätta ta bilen överallt med gott samvete.


“Nu är det bilar, inte människor, som kräver produktion av spannmål. Den produktion av livsmedel som behövs för att fylla en tank för en lastbil är tillräckligt för att föda en person under ett år”, säger Silvia Ribeiro, forskare på Grupo ETC i Mexico.

João Stedile, ledare i den brasilianska bondeorganisationen för bl.a. jordlösa, MST, menar att biobränslen visserligen är ett bättre altenativ för miljön än olja men att det inte ändrar det faktum att dagens system med energislöseri och individuellt bilåkande borde bytas mot ett system med kollektivtrafik. I-världen kan inte upprätthålla sin livsstil genom att omvandla utvecklingsländernas jordbruk till bränsleproduktion för deras bensintankar.

Läs mer om Etanol på Frasses blog och på Terra Incognita


Lokala initiativ gynnar befolkningen
Men det finns de som kämpar för rätten till makt över sin egen matproduktion, tex Vía Campesina som jag skrev om igår. Begreppet Matsuveränitet sammanfattar ett nytt sätt att se på produktion av livsmedel.

Många projekt har också genomförts och visat att när bykooperativ eller lokala samhällen av ursprungsfolk har tagit över eller fått tillbaka ett område och börjat bruka det så har både deras eget välstånd och biologisk mångfald ökat.
Exempel på detta är projekten med byskogar som WWF driver i bla Centralamerika.

Orsaker till stigande matpriser
Meningarna går isär men det går att urskilja 5 orsaker de flesta har enats om.

1. Stigande efterfrågan globalt
Speciellt på kött- och mejerivaror.

2. Spekulation i jordbruksvaror
Investeringar i indexfonder som innehåller spannmål och köt har femdubblats under det senaste året.

3. Den ökade produktione av biobränslen
Konkurrensen om brukbar jord har ökat markant. 5% av den globala spanmålsproduktionen och 12% av världens majsskörd går till biobränslen som etanol.

4. Globala omställningar av vädermönster
Klimatet förändras ständigt och har nu orsakat mer extremt väder som torka .

5. Ökade priser på fossila bränslen
Höga priser på bensin och diesel är bra av flera aledningar men de pressar även upp kostnaderna för matproduktion.


Dessa är ju svåra nötrer att knäcka men en del av lösningen ligger nog återigen i lokalt producerad mat och lokalbefolkning med makt över sin egen produktion: Matsuveränitet.

15 oktober, 2008

Matsäkerhet eller Matsuveränitet

FN har definierat matsäkerhet som att alla människor ska ha tillgång till mat som uppfyller krav på både näring och mängd. Till 2015 ska hungern och fattigdomen vara halverad från de drygt 840 miljoner som svälter idag. Det man idag inte har med är strategier för att stärka biologisk mångfald och lokala livsmedelsmarknader. De regler som idag styr handlen är utformade för att gynna internationell handel, inte lokal. detta kan begränsa mångfalden och koncentrera rikedomar till de stora transnationella företagen.

Ett av recepten, till exempel, för att minska hungern på 60-och 70-talen var "Den Gröna Revolutionen". Den skulle förmå odlare att använda nya ris-, majs och vetesorter som gav större skördar. Tyvärr var det inte bara positivt, oftast förde de nya sorterna med sig allvarliga problem. De var inte lika anpassade till lokala förutsättningar som de traditionellt odlade grödorna. De var mer påfrestande, och gick inte att odla utan konstgödsel och bekämpningsmedel.

Lösningar som kom av sig
De lösningar som föreslås idag fokuserar även dessa oftast på att öka produktiviteten och "effektivisera" jordbruksmetoder genom att satsa på storskalig produktion av monokulturer, stora odlingar av en gröda. Monokulturer såsom socker, soja och bananer utarmar lätt jorden och de bekämpningsmedel som används förorenar miljön och gör människor sjuka, framför allt de som arbetar på odlingarna.

För det flesta har marknadsliberaliseringen lett till orättvis konkurrens. Medan de fattiga länderna har sänkt eller helt tagit bort sina tullskydd, tillåts fortfarande enorma subventioner till de rika ländernas bönder, vilket medför att de kan exportera mat till dumpade priser. De små lokala jordbruken slås därmed ut.

En alternativ strategi
Vía Campesina heter ett globalt nätverk som består av småbrukare, kvinnor på landsbyggden, jordlösa och ursprungsbefolkningar. De myntade under 1990-talet ett nytt begrepp: Matsuveränitet.

Matsuveränitet innefattar inte bara tillgång till mat, utan också möjligheten för människor att själva, utifrån lokala kulturella och sociala förutsättningar kunna välja hur maten ska produceras, konsumeras och distribueras.
Detta kan vara ett helt nytt sätt att få fattiga att ta sig ut ur fattigdom. Att låta dem själva bestämma över produktionsmedel och forma en rätvis handel där de får betalt för vad de producerar och vill sälja. Dessutom måste västvärlden sluta dumpa priserna på det orättvisa sätt som skett hittills

Imorgon är det Världshungerdagen.





12 oktober, 2008

Svårt att starta

Ja vad skall man börja med?
Det finns ju så mycket.

Lite länkar har jag fått till. Jag kan ju börja där. Den här bloggen kommer nog att handla en del om vetenskap, naturvård, filosofi, och Latinamerika, speciellt Guatemala.

Behaviour & Conservation är en länk till en forskargrupp vid Lunds Universitet. Forskning bedrivs främst om naturvård och landskapsekologi.

Valet i Guatemala
Igår hade Guatemalanska Föreningen i Lund årsmöte och vi har en hel del projekt på gång, det kanske kommer mer om det senare.
Vid förra valet i Guatemala vann ju, kanske lite oväntat, Álvaro Colom som representerar Unidad Nacional de la Esperanza (UNE), betyder ung. Nationella Enheten för Hopp. Det är en centervänsterkoalition med en lite mjukare framtoning än motkandidatens Otto Pérez Molina från högerkonservativa Partido Patriótico.
I detta val ställde också nobelpristagaren i fred, Rigoberta Menchu, upp i valet men fick bara ca 6% av rösterna. Valdeltagandet var dock högt med ca 52%, troligtvis för att Mayaindianerna gjorde en insats för att rösta bort högern där generalen Otto Pérez antagligen inte skulle förbättrat situationen för ursprungsbefolkningen precis.


Colom blev dock snabbt impopulär bland ursprungsbefolkningen.
Domingo Hernándes från ursprungsfolksnätverket Waqib’Kejs medlemsorganisation U’ku’x’be menar att orsakerna till impopulariteten, är att Coloms socialdemokratiska och ursprungsfolksvänliga löften inte har infriats. Istället har osäkerheten och kriminaliteten ökat och regeringens svar på protester från civila samhället har varit hårda.

- "Regeringen har kallat oss terrorister, fängslat våra ledare och ignorerat våra konsulteringar. Dessutom har man ökat anslagen till militären, för att bekämpa den internationella terrorismen som man säger, men den används lika mycket mot oss.
Här mer info
.

Ja vi får se hur det går.