Morales vann, igen

Bolivias president Evo Morales vann åter väljarnas stöd i söndagens presidentval. 63 procent av väljarna röstade för Evo Morales. Sedan presidentvalet 2005 har Evo Morales stöd endast ökat.
Detta var alltså en ganska väntad seger.

Samtidigt med val av president röstade man i La Paz, Cochabamba, Potosí, Chuquisaca och Oruro län om självstyre i enlighet med den nya grundlagen. Ja till autonomi vann med i genomsnitt 76 procent i alla fem länen.
Bara i Santa Cruz och i Beni fick PPB – Convergencia, lett av militären Manfred Reyes Villa, majoritet.

Sedan Evo Morales blev vald 2005 har han genomfört flera förändringar med avsikt att flytta makten från landets rika elit till den fattiga ursprungsbefolkningen. Detta är också orsaken till hans stora popularitet. Tre bidrag har införts;

1. “Juancito Pinto”, skolbidraget som ska uppmuntra föräldrar att behålla barnen i skolan istället för att sätta dem i arbete,
2. “Renta de Dignidad” som betalas ut som en form av ålderspension till personer över 60 år samt,
3. "Juana Azurduy de Padilla" som är ett bidrag för att blivande och nyblivna mödrar ska gå till läkaren och på så sätt ska man sänka den höga mödra- och barnadödligheten i landet.

Andra reformer är nationalisering av landets naturtillgångar, fördelning av land till jordlösa, höjd minimilön, överseende av arbetsrätten för att styrka arbetarnas rättigheter, installering av sjukhus på landsbygden där gratis sjukvård erbjuds och överlämnande av traktorer och annan jordbruksutrustning till eftersatta provinser i landet.

Som jag skrivit om tidigare har han också ändrat konstitutionen till att bli mer inkluderande och rättvis gentemot ursprungsfolk och kvinnor.
Nu återstår att se om han kan hålla upp tempot och genomföra nödvändiga reformer, som tex jordfördelning.

DN, SvD

Världsdiabetesdagen

Idag, den 14 november, är det Världsdiabetesdagen.
Jag skrev om denna dag förra året också.

En färsk nyhet är att forskare från Lund nyss presenterade upptäckter om hur en omogen stamcell utvecklas till en insulinproducerande betacell.
Detta presenteras i en vetenskaplig artikel i senaste numret av tidskriften Cell.


Här en kort video om upptäckten.




Fortfarande får två barn om dagen diabetes i Sverige. Här finns ju bra vård och insulin är gratis för diabetiker. Den nya upptäckten skulle kunna bidra till att man i framtiden kan bota diabetes Typ 1.
Detta kommer nog dock ta ett tag. mycket återstår att göra innan behandling av patienter är möjlig.

Ska vem som helst få ha hand om naturresurser?

I en demokrati ska alla ha rätt att söka alla jobb och bli bedömd efter ens egna meriter. Detta sker nu tyvärr inte i önskvärd omfattning och det måste vi göra något åt.

Det är trots allt ändå ganska allmänt accepterat att alla människor inte är lämpliga till samtliga arbeten. Det är till och med så att för vissa arbeten så får man inte ha vissa "egenskaper" för att kunna få arbetet, även om ens andra meriter är väl så bra.

Tänk bara på en pedofil som vill jobba på en förskola. Nästan alla är överens om att det inte ska vara tillåtet. Här gäller att samhällets, och i det här fallet framförallt barnens säkerhet och bästa, går före en enskilds persons rätt att få det jobb den vill. Man måste helt enkelt ha meriten att inte vara pedofil för att få arbeta på förskola, och det meritkravet är grundat på moraliska principer, så det är inte något konstigt egentligen.

Då kan man fråga sig, finns det andra delar av samhället som är så viktiga att vi borde sätta upp meritkrav grundade på moral. Ja det gör det nog, flera stycken. Så länge det gäller andra människor eller samhället så har vi ganska lätt att vara överens om meritkraven.

Det blir svårare om vi går bortom människor eftersom vi har ett ganska vagt och dåligt uppbyggd moralsystem för den övriga naturen. Ett sådant moralsystem är något vi behöver utveckla, det brukar kallas "Environmental Ethics".

Några finns i Svensk lag, tex. om man har misshandlat eller vanvårdat sina djur kan man bli fråntagen dem och förbjudas att ha hand om djur. Man måste ha meriten att inte vanvårda eller misshandla djur för att få ha hand om dem, det gäller tex lantbrukare.

Jag tycker att detta borde kunna appliceras på andra delar av naturen också. Människor som har hand om eller använder naturresurser ska ha meriten att inte missköta eller vanvårda dessa så att de förstörs. Detta både för naturen, för vår försörjning och för framtida generationers skull. Flera skäl för det moraliska meritkravet alltså.

Jag ska ta upp ett exempel från fisket.

En av Sveriges största fiskefartyg tillhör den frikyrkliga familjen Ahlström från Fiskebäckskil. Tore Ahlström verkar vara djupt religiös och har sagt i intervjuer, bl.a i dokumentären "Den sista torsken" som gick på SVT, att han anser att det är rätt att naturen nöts ut eftersom det står i bibeln att detta ska ske, Hebrébrevet kap. 1, "naturen ska nötas ut som en klädnad".

Människor med en sådan natursyn saknar den merit man kan kräva för att använda naturresurser. Om man hämtar sin världsbild och natursyn från en sagobok från bronsåldern borde alltså inte få ha hand om eller storskaligt bruka naturresurser som, i det här fallet, att driva en fiskeflotta.

Ett annat exempel är de stora transnationella företagen som skadar både natur och människor. Varför ska tex. Chiquita och Dole kunna förstöra naturresurser i stor skala och skada människor när vi tycker detta är förkastligt när det gäller enskilda människor och därför har förbjudit sådant?

Aftonbladet, myNewsdesk, myNewsdesk, Barometern, Aftonbladet, DN.

Dole drar tillbaka stämningen

Bananbolaget Dole har nu dragit tillbaka sin stämning av Fredrik Gertten och filmen Bananas!*.

En seger mot storföretagens försök att tysta och slå ner de som försöker belysa deras brott mot mänskliga rättigheter och miljö. En sekellång tradition de har. Dan Koeppel har länge skrivit om bananbolagens beteenden och historia, här på hans blogg.
Sveriges riksdag har stått bakom Gertten och yttrandefriheten och tryckt på Dole, i alla fall de flesta politiker.

Det Dole gjorde var ju som sagt inte ett undantag eller något som gäller bara dem. Ett flertal transnationella företag har länge utnyttjat och förstört för människor och miljö i tredje världen.

Chiquita - bl.a stämda 2007 för att ha betalat paramilitära styrkor i Colombia för att de skulle slå ner motståndet från arbetare och miljövänner. Flera mördades. (Dole är under utredning för liknande brott)

GoldCorp - Kanadensiskt gruvbolag som på senare tid har fått flera protester mot sig pga deras framfart i bla Guatemala där de förstört miljö, vatten och mark. Invånarna i området har inte fått någonting av vinsterna och Guatemala har fått ut mindre än en procent. Tredje AP-fonden blev i somras kritiserade för att ha satsat pengar i GoldCorp.

Celco – Pappersmassaföretag som i Chile har släppt ut gifter i havet och vattendrag.

Stora Enso - Har lagt beslag på mark i bl.a Brasilien och odlat upp marken med Eukalyptus som skadat mångfalden och torkat ut marken.

etc, etc

Under veckan protesterade människor i Guatemala med krav på bla att elva transnationella företag som driver megaprojekt lämnar landet och att förtrycket mot de byar och ledare som motsätter sig plundringen av naturresurser får ett slut.

Rättvisemärkt och kravmärkt från tredje världen är ett steg på vägen.
Det ger en garanti på att det åtminstone inte är så dåligt som Chiquita och Dole. De har också kravmärkta bananer men det är ju lika stort hyckleri som om talibanerna skulle sälja rättvisemärkt frukt.

SvD, DN.

Film om bananbolaget Doles brott mot mänskliga rättiheter

En ny dokumenatärfilm från ett svenskt filmbolag visar hur 12 nicaraguanska bananplantagearbetare stämmer fruktbolaget Dole för att ha spridit det förbjudna giftet Nemagon över arbetarna. Arbetare som hanterat giftet har heller inte fått information om hur farligt det var. Över 1000 har drabbats av sjukdomar som sterilitet och cancer.

Dole har hela tiden försökt stoppa visningen av filmen på premiären i Los Angeles filmfestival men misslyckats.
Nu har de stämt Fredrik Gertten, Margarete Jangard och WG Film för filmen.

Här är trailern till filmen som har premiär i Sverige, Båstad den 1 augusti.




De flesta stora bananbolagen är kända för att behandla människor och miljö i Latinamerika illa.
Tex Chiquita som 1928 anlitade militär för att brutalt slå tillbaka en demonstration mot dåliga arbetsvillkor. Runt 300 människor sköts ihjäl.
2004 erkände Chiquita att företaget hade betalat 1,7 miljoner dollar, mellan 1997 och 2004, till den paramilitära gruppen AUC (Autodefensas de Colombia), vilken räknas som en terrororganisation. Gruppen är ansvarig för åtaliga massakrer på bananarbetare i Urabá, på Colombias nordvästkust. 2007 dömdes Chiquita av domstol i USA för att ha brutit mot sitt lands terroristlagstiftning.
Odlingarna är dessutom allt annat än ekologiska. Glöm den gröna lilla grodan som kan ses på Chiquitas bananer. Det är bara ett försök att lura folk att tro att de tänker på miljö. I deras odlingar finns inga grodor. Ofta används till och med gifter som är förbjudna i USA och EU. Ungefär som i fallet med Dole.

Man kan äta bananer utan att stödja terrordömda företag som begår brott mot mänskliga rättigheter och förstör miljö.
Leta efter KRAV och Fair Trade märken när du köper bananer. Där har människa och miljö behandlats rättvisare.

DN, DN2, Sydsvenskan, SVD, SVD2, Sydsvenskan2

Nicaragua inför Matsuveränitet som lag!

I torsdags klubbades en ny lag om matsuveränitet och matsäkerhet igenom i Nicaragua. Det finns andra länder i Latinamerika som också klubbat igenom lagar på senare tid som kan vara gynnsamma för människor och miljö, bla Ecuador, Bolivia och Guatemala.

Adolfo Hurtado, direktör för FAO:s program för matsäkerhet i Nicaragua, menar att en av styrkorna med lagen är att den inte betraktar utveckling och fattigdomsbekämpning som varandras motsatser.
Regeringen blir tvungna att se till att den fattigaste delen av befolkningen får mat bordet och en lämplig skolgång.

- Utveckling innebär att du gör den fattigaste delen av befolkningen mindre
sårbar, att människorna skyddas mot hunger och att folk själva kan ta upp kampen
för ett värdigare liv. Allt detta avspeglas i den nya lagen, som FAO har hjälpt
parlamentet att ta fram, säger Hurtado.

Till de mest utsatta hör de små och mellanstora bönderna – som producerar 80 procent av all mat. En vanlig situation i Latinamerika.

- Detta absurda faktum, har bondeorganisationerna tagit upp i många år, men med
den nya lagen blir regeringarna tvungna att erkänna, att denna stora grupp är
viktig för hela landet, ekonomiskt och socialt och att de förtjänar ett värdigt
liv, påpekar Hurtado.

Enligt Adolfo Hurtado är lagen en jättetriumf för det världsomfattande bondenätverket, La Vía Campesina, då den erkänner böndernas avgörande roll i samhället. Lagen föreslår också alternativa energikällor till oljan och bidrar därmed till ett mindre beroende av fossila bränslen och ett mer miljövänligt och hållbart jordbruk. Detta är något som flera bondeorganisationer länge har förespråkat – och nu har staten lagliga ramar för att försvara och förbättra den nationella produktionen av mat, något som bondeorganisationerna i många har försökt driva fram inom ramen för matsuveränitet.
La Vía Campesina skriver i ett uttalande att lagen är en stor seger och att man nu äntligen kan ta upp kampen mot de transnationella företagen med sin egen produktion av mat.

Förhoppningsvis kommer nu jordbrukarna få en starkare röst och mer makt över produktionen. Något som säkert kommer att gynna både människor och miljö eftersom både social och ekologisk hållbarhet faktiskt har varit viktiga aspekter för småjordbrukarna.

Monokulturer största miljöhotet

Gruvdrift och stora monokulturer inriktade på export är de största hoten mot miljön i Guatemala, enligt en rapport som presenterades på världsmiljödagen den 5 juni.

Guatemala är en stor exportör av socker, den femte största globalt och den näst största i Latinamerika. Odlingarna av sockerrör pekas ut som de som orsakar de svåraste miljöproblemen i landet, bland annat för att de är så vattenkrävande.
Palmoljepalmer för export är också en annan riskfaktor för miljön som expanderar snabbt.

Mycket av gruvdriften i Guatemala sker i dagbrott vilket orsakar stor förödelse av naturen över stora ytor. Guldbrytningen är värst. Gruvdriften kräver också mycket vatten. Den kontroversiella guldgruvan Marlin använder 25 000 liter vatten i timmen, vatten som är förorenat bland annat med cyanid när det lämnar gruvan.
14 multinationella gruvföretag har 170 licenser i Guatemala. De flesta gäller utvinning av guld, silver och nickel. Exploatering sker ännu så länge bara i tre gruvor, och de flesta licenserna gäller än så länge bara undersökningar.
Av Guatemalas 38 större floder och mer än 300 sjöar räknar man idag med att mer än 90 procent är förorenade. Ett ökande antal diarréer och andra magsjukdomar kan direkt relateras till den försämrade vattenkvaliteten, enligt miljörapporten som gjorts av Savia: Escuela de Pensamiento Ecologista.

Landreformer och att inte tillåta transnationella företag förstöra miljön med gruvdrift är vad som behövs. Jorden måste distribueras till fattiga så att de kan odla det de behöver. Mineraler ska utvinnas på ett miljövänligt sätt och bara på ställen där lokalbefolkningen har godkänt det, helst av statliga företag så att det åtminstone finns en chans att pengarna kommer landet tillgodo.

Civila samhället protesterar mot gruvlag i Guatemala

I Guatemala går gruvföretag hårt åt både miljö och människor i sin utvinning av mineraler.
Gruvlagarna som reglerar vad de transnationella bolagen får göra och inte göra är väldigt generösa. Från den största gruvan i landet tog det Kanadensisska Goldcorp ut värden för 790 miljoner kronor vara ca 1% kom Guatemala till del, hälften till regeringen och hälften till kommunerna där gruvan är belägen. Lokalbefolkningen har naturligtvis inte sett röken av några pengar. Däremot har de lidit av de skador och miljöförstöring som skett i området, se denna artikel för vidare läsning.

- Enligt nuvarande lagstiftning är staten laglig ägare till allt under
markytan. Genom att ge företag rätt att utvinna mineraler förbrukar de därmed
även vattnet fritt. Företagen har ingen skyldighet att betala och inte heller
att ta hänsyn till om vattenkällor torkar ut och grundvattennivån sjunker,
förklarar Rafael Maldonado från miljörättsorganisationen Calas.

Man har i 35 kommuner i de norra delarna i landet anordnat folkomröstningar för eller emot gruvorna. Över 500 000 människor har röstat och resultatet är ett överväldigande nej till gruvdrift.
Personligen förstår jag inte varför man ska tillåta utländska företag att suga ut rikedomar ur ett fattigt land och förstöra vatten, mark och miljön på kuppen. Sådant kan bara beviljas av en regering som fullständigt ignorerar lokalbefolkningen och är helt köpta av andra intressen.
Det var under president Alfonso Antonio Portillo Cabrera, 2003, som man gav det kanadensiska gruvbolaget tillåtelse att bryta mineraler i området. Cabrera tillhörde FRG (republikanska fronten i Guatemala, ett högerextremt parti) lierad med Rios Montt som tog makten under en millitärkupp 1982 och bildade de paramilitära styrkor som mördade och fördrev så många av Guatemalas befolkning, framför allt Mayafolken. Civila samhället kritiserade starkt Cabrera för att vara en nickedocka till Rios Montt som fortfarande satt kvar i partiet.
En sådan regering kanske mycket väl kan tillåta transnationella företag att bryta mineraler och flytta rikedommarna utomlands.

En ny gruvlag måste tillåta folkomröstningar, enligt ILO-konventionen 169¹, att bestämma om man ska få bryta malm, och större skydd för miljön. Helst ska inte transnationella företag få tillgång till naturresurserna överhuvudtaget, men det kommer också bli fallet om lokalbefolkningen själva får bestämma, som märktes i de folkomröstningar som nu hölls.


1. Konventionen om ursprungsfolk och stamfolk (ILO:s konvention nr 169, Indigenous and Tribal Peoples Convention) är en konvention som antogs av ILO (International Labour Organization) 1989. Den bygger bl.a. på att principerna från FN:s övriga ättighetsdeklarationer skall tillämpas även på ursprungsbefolkningar.

Ecuador går med i alternativ till frihandelsavtal

Ecuador ska gå med i samarbetsavtalet ALBA (Alternativa Bolivariana para las Américas). Det bekräftade landets president, Rafael Correa, på lördagen.
ALBA skapades 2004 av Kuba och Venezuela som ett svar på det amerikanska frihandelsavtalet FTAA (Free Trade Agreement of the Americas). Senare har Bolivia, Nicaragua, Honduras, Dominica och Saint Vincent och Grenadinerna anslutit sig.
I förra veckan uttalade sig också Venezuelas president Hugo Chávez om att Ecuador nu var färdigt för att sväras in i gemenskapen.
Correa sade i en radiointervju att det finns stora fördelar med att vara med i ALBA. Han nämnde att han tycker det är viktigt att ha en gemensam position gentemot internationella organisationer som till exempel världsbanken. Han sade också att ju fler regionala organisationer som finns, desto bättre.
Ecuador kommer att bli fullvärdig medlem i ALBA under en ceremoni i Venezuela den 24 juni.

Correa kan ha rätt i att ju fler som är med i ALBA desto starkare blir de. Med den senare tidens vänsterpresidenter som vunnit i Latinamerika, nu senast i Nicaragua och El Salvador, kanske man borde få in så många som möjligt i ALBA. Man ska nog se upp med att inte bli ett eget frihandelsorganisation utan koncentrera sig på internhandel och stödja regionala områden. Kanske återuppliva det ejido-system som upprättades i Mexico efter revolutionen 1910. Det går ut på att familjejordbrukare organiserar sig i kooperativ och drar fördelar av det. Produktionen från dessa jordbruk går i första hand till familjerna och regionen och i andra hand till export.

Åtalad för mordet på Victor Jara: men USA går fria

En man misstänkt för mordet på en av Chiles mest kända personligheter har anhållits. Advokaten Nelson Caucoto, som väckt åtalet, menar att den misstänkte bara är en av de som kommer att åtalas för mordet på Victor Jara.
Mannen, José Paredes, var bara 18 år då mordet på Victor Jara ägde rum och värnpliktig i Pinochét's armé. På en presskonferens förtydligar advokaten Nelson Caucoto att "åklagarsidan har större intresse av att åtala de chefer som gav order om att avrätta Jara".

Låtskrivaren, sångaren, regissören och den politiska aktivisten Victor Jara mördades efter statskuppen 1973 och än idag har ingen dömts för brottet. Jara fördes som så många andra regeringsanhängare till stadion Estadio Chile som under dikturens första tid användes som koncentrationsläger.
Många var de politiska aktivister och oliktänkande som fick sätta livet till under militärdiktaturen. Som vanligt i Latinamerika har väldigt få av de ansvariga för de brott mot mänsklighetensom begicks under diktaturerna ställts inför rätta.
Frågan är när man ska åtala de i USA:s dåvarande regering som var ansvariga för att stötta Pinochét's militärkupp eller de inom CIA som också stödde kuppen. Det är de gjorde kuppen möjlig.


DN, SvD,