Sidor

15 november, 2008

Tyst vår lika aktuell idag

1962 gav Rachel Carson ut Tyst Vår, en bok som beskrev hotet mot naturen pga de alla gifter man använde i bla jordbruket, DDT, dialdrin, 2,4-D etc. Den fick stor genomslagskraft och ledde till förbud av många gifter.

Tyvärr fortsätter man använda gifter man inte vet så mycket om. Speciellt i tredje världen där man antingen inte känner till farorna eller där transnationella företag inte tycker det spelar någon roll att använda gifter i tredje världen som är förbjudna i deras hemländer.



Stora arealer av soja i tex Sydamerika som går till djuruppfödning i väst, bara det ett miljöproblem, sprutas dessutom med Paraquat och 2,4-D.



Ett aktuellt exempel är Papaya från brasilien.

Europas konsumenter köper GMO-produkter: Omedvetet?

EU-kommissionen har kommit ut med en rapport (Do European Consumers Buy GM Foods?) om hur konsumenter väljer eller väljer bort mat som innehåller genmodifierade grödor (GMO).

Analysen visar att de flesta konsumenter inte aktivt undviker GMO-produkter och att det sätt som människor svarar på enkäter om GMO-livsmedel inte är en tillförlitlig guide till vad de gör när de handlar i livsmedelsbutiker.

"Vi drar slutsatsen att en viktig faktor som styr européers konsumtion av GMO-produkter är huruvida detaljhandeln beslutar att göra dem tillgängliga för konsumenter eller ej. Således tyder vår studie på att frågan 'Köper europeiska konsumenter genförändrade livsmedel?' kan besvaras med 'ja – när möjligheten finns'."


Att dra slutsatsen att människor vill ha, köpa eller stödja GMO är lite vansklig. 48% av dem som hade köpt sådana livsmedel sa att de aldrig skulle vilja göra det. Ganska få människor tittar alltså på innehållsförteckning eller etiketter, vilket är vad man kunde gissat.

Man skulle kunna dra en parallell till textilhandeln. Att människor köper kläder etc som tillverkats i tredje världen under minst sagt horribla arbetsförhållanden och miljökonsekvenser betyder nog inte att folk i allmänhet vill att det ska vara så.
Mycket bygger nog på om man känner till det, vilka alternativ som finns och priset på de olika alternativen.

Handeln tar inte sitt ansvar heller.
Det skulle vara bra om det inte hela tiden fastnade i diskussionen där handeln säger att man inte kan ställa högre krav på bra villkor om inte kunderna efterfrågar det. Kunderna köper de kläder och den mat som finns om det inte finns alternativ. Man skulle önska att konsumenter var lite mer krävande och medvetna när det finns alternativ.
Jag tycker det börjar bli mer så nu, handeln kan egentligen inte längre skylla på dålig efterfrågan. Även om människor inte skulle efterfråga alternativ så borde handeln ta mer ansvar och ställa krav på produktionen.
Det gäller ju maten också och där har det ju kommit lite längre.
I frågan om GMO finns nog både för och nackdelar. Ett problem är att nackdelarna inte är tillräckligt kända. Det vill säga, bara för att man inte känner till fler nackdelar betyder inte att det inte finns!
Mer forskning om detta behövs alltså.

14 november, 2008

Världsdiabetesdagen

Idag är det Världsdiabetesdagen. Det blev den från och med förra året utsedd av FN som den 21 december 2006 antog resolution nr 61/225. FN är alltså nu med i arbetet att bekämpa ökningen av diabetes, vilket om man inte gör något, ca 380 miljoner beräknas ha om en generation.

Här en länk till Diabetesförbundet

Två typer av diabetes
De allra flesta har diabetes typ II, som förr kallades åldersdiabetes eftersom den nästan bara drabbade äldre människor. Cellerna blir, efter många års kost som överbelastade det metabola systemet, okänsliga mot insulin eftersom insulinproduktionen varit så hög. Gener spelar också en viktig roll, ca 15 % i Sverige bär på anlag för att utveckla sjukdommen. I Sverige finns ca 300 000 med typ II-diabetes, en del bär på den utan att veta om det.

Idag ser det annorlunda ut, barn kan också drabbas, antagligen pga ändrade kostvanor som gör att metabola systemet påverkas lite tidigare än förut. Man brukar tala om metabolt syndrom där diabetes typ II och övervikt ingår, överviktiga har ökad risk för att utveckla diabetes.

Typ I diabetes, det som kallades ungdomsdiabetes, är egentligen en helt annan sak. Det är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper de insulinproducerande betacellerna i bukspotskörteln. Detta vet man inte helt varför det händer. Gener finns med i bilden men är inte allt, 9 av 10 som får typ I diabetes har ingen anhörig med sjukdommen. Om en av föräldrarna har den löper barnen mindre än fem procents risk att själva drabbas. Något i miljön gör att immunförsvarets reaktion startar.

I Sverige få varje dag två barn diabetes Typ I.

KÄLLA: Diabetesförbundet

13 november, 2008

Ät fisk, men tänk efter före!

Forskare från Cambridge har kommit fram till att fisk har en skyddande funktion på njurarna bland diabetiker som har makroalbumi. Alltså när njurarna utsöndrar protein i urinen och ett tecken på lite allvarligare njurskada.

Läs mer här


Välj rätt fisk!

Innan du aktivt börjar skydda dina njurar tänk på att välja en fisk som inte är hotad.
Titta gärna på WWF:s fisklista över vilka arter som är ok ur miljösynpunkt.

WWF:s Fiskguide

12 november, 2008

Avgör formen kvaliten!!?

EU har släppt lite på reglerna om hur olika grönsaker får se ut för att få säljas!
Det gäller bara vissa. En paprika får fortfarande inte se ut hur som helst utan som ett par gubbar i Bryssel tycker.

Otroligt att man har ett kvalitetsmått på grönsaker som grundar sig på formen.
Dessutom att folk verkar välja efter formen-att det är viktigt.

Hur är det med näringsinnehåll, om den är ekologiskt odlad eller inte etc. , EU:s tjänstemän väljer att basera kvalitetsmåtten på formen.
De borde göra om kvalitetsmärkningen helt.

Lite mer om detta här.

Hur väljer du kaffe?

Testa vilken kaffesort du är och hur du egentligen ställer dig till arbetsvillkoren och miljöhänsynen för det kaffe du dricker.

11 november, 2008

Dålig hjälp till diabetessjuka barn i skolan

I Sverige finns det idag ungefär 4 500 barn med diabetes i grundskolan och enligt Skolverkets regler har skolan ansvaret för
"att alla elever med diabetes eller andra kroniska sjukdomar ska få ett ålders- och utvecklingsanpassat stöd för sin egenvård".

Det fungerar tyvärr inte riktigt. Man kan ju förstå att man som lärare el. annan personal är väldigt rädd för att göra fel. Det visar sig t.ex. i att man ofta underdoserar barn som inte kan ta sina sprutor själv så att de inte ska få lågt blodsocker under skoltid. Detta medför ju så klart att barnen istället går omkring med högt blodsocker under längre tid vilket inte är bra.

- Vi ser en tydlig försämring av blodsockervärdet när barnet kommer upp i
sjuårsåldern. Det kan tyda på att skolan inte tar sitt ansvar,
det säger Stefan Särnblad, överläkare vid barn- och ungdomskliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro och huvudansvarig för undersökningen ”Diabetes i skolan”.

Rädslan och nervositeten från personalen sida borde kunna lösas med bättre utbildning för lärare. Diabetes är en ganska vanlig sjukdom och den ökar hela tiden varför en satsning på att utbilda skolpersonal om hur man sköter en diabetes kommer att löna sig på sikt.

Mer på diabetesportalen här

Även DN. och Sydsvenskan skrev om detta.