Sidor

21 mars, 2009

Guaranífolk får sin mark tillbaka

Sedan Evo Morales regering kom till makten 2006 har jordfrågan varit i fokus och regeringen vill att 20 miljoner hektar mark, eller en femtedel av Bolivias produktiva jord, ska återlämnas till ursprungsfolken till 2013. I lördags överlämnades 36 000 hektar mark till Guaranífolket i Alto Parapetí i sydöstra Bolivia. Detta efter att man upptäckts att minst 50 familjer hållits fångna som slavar av storgodsägare.

Enligt boliviansk lag måste man för att få äga mark se till att den fyller en "social och ekonomisk funktion". Ägd mark måste användas så att den är till nytta för människor i området, antingen genom en produktion i proportion till ytan eller att folk lever och verkar där. Eftersom de minst 50 familjer man fann var fångna i slavarbete uppfyller marken inte kraven på social och ekonomisk funktion och därför ska den delas ut till ursprungsfolk och jordlösa.

- Den här marken har alltid varit vår och den kommer alltid att förbli det. Under lång tid har den varit ockuperad av storgodsägare, transnationella företag och politiska partier. Men vi ger aldrig upp vår historiska kamp och våra rättigheter, utropade Wilson Changaray, ordförande för guaranífolkets största organisation APG.

I staden Santa Cruz sade den ultrakonservativa ledaren Carlos Valverde Barberí till radiokanalen Patria Nueva att "man borde skjuta ihjäl ursprungsfolken som kommer hit och ockuperar jord, för det är sådana som bara kör över och de ska inte tro att vi är lika".

Presidenten Evo Morales menade att jordkonflikterna och förtrycket är ett 500 år gammalt problem som kom hit med den europeiska erövringen.
- Det kan vi inte kan lösa under tre år i regeringen. Men att den här marken nu återlämnas är ett resultat av ursprungsfolkens historiska kamp för sina territorier.


Förhoppningsvis kommer marken nu att användas på ett bättre sätt och komma befolkningen tillgodo istället för avkastningen hamnar i fickorna på transnationella företag och maten i Europa och USA.

16 mars, 2009

Vänstern vinner även i El Salvador

Vänsterpartiet FMLNs kandidat Mauricio Funes gick segrande ur valet i El Salvador. FMLNs Funes vann över högerkandidaten med 51 % mot 48 %.
USA:s president Barack Ubama sa innan valet att han är neutral och ska stödja de segrande. Det skulle i så fall vara en vändning i USA:s politik gentemot El Salvador, och andra sydamerikanska länder, där man annars har stött högern.

Från 1980 till 1992 pågick ett inbördeskrig där ca 75 000 miste livet. Bland de dödade fanns biskopen Romero som drev en kampanj mot högerdiktaturen, han sköts av en dödsskvadron inne i kyrkan under ett tal om rättvisa där han starkt kritiserade diktaturen.

Bakom högerdiktaturen fanns USA:s (som vanligt får man nästan tillägga tyvärr).
Guerillaledarna Shaffick Handal och Juaquin Villalobos med sin politiska stringens blev populära i hela Latinamerika. Ett fredsavtal tecknades mellan högerregeringen och gerillan FMLN 1992. FMLN omorganiserade sig till ett politiskt parti och etablerade sig snabbt som vänsterns alternativ.


DN, DN, SVD, Sydsvenskan

15 mars, 2009

Småbrukare fördrivs med militär

Den 11 mars försökte ett femtiotal poliser, understödda av militär, ta sig fram till två byar i Sierras de las Minas i nordvästra Guatemala för att tvångsförflytta byarnas invånare. Regeringen hävdar att marken är skyddat område men småbrukarna protesterar och menar att de bodde där innan beslutet fattats.

Under en presskonferens i fredags fördömde CNOC (en nationell jordbrukarorganisation) regeringens politik, som ofta resulterar i tvångsförflyttningar när den inte vill ha kvar småbrukare på marken.
I fallet Sierras de las Minas, liksom i många andra fall, tar regeringen stöd i lagen för skyddade områden. Regeringen menar att de byar, som hotas av tvångsförflyttning, ligger på skyddad mark. Enligt CNOC bodde familjerna på området innan lagen trädde i kraft.

- Vi har under lång tid sökt föra en dialog med regeringen kring markfrågan för
att nå en hållbar lösning, men de är inte intresserade utan fortsätter att
främja en politik som gynnar enskilda intressen och innebär
tvångsförflyttningar, säger Rodrigo Pop, medlem i CNOC:s styrelse.

Guatemalas befolkning har genomlevt 36 år av inbördeskrig, vilket tog slut 1996. Många är fortfarande rädda för polis och militär och påminns om åren av förföljelse och massakrer.

CNOC kräver att president Álvaro Colom omedelbart stoppar alla tvångsförflyttningar, att regeringen hörsammar deras krav på en jordbruksreform och att institutet för mänskliga rättigheter vakar över människors liv mot bakgrund av de övergrepp som begås mot småbrukare och ursprungsfolk.
På senare tid har det rapporterats om allt fler fall av förföljelse av ledare från ursprungsfolksorganisationer runt om i landet. Det handlar särskilt om personer som har organiserat sig för att försvara naturresurser i områden där människor bor och riskerar att förlora sin mark och därmed grunden för sin överlevnad om marken säljs ut.