Ecocide - 5th crime against humanity

Människan håller på att förstöra det som vi lever av - Ekosystemen. Det är dags att införa en strängare lagstiftning som förhindrar detta. Därför har ett femte 'brott mot mänskligheten' kommit på förslag - Ecocide.


Detta är ett steg för att förhindra sådant som vi inte borde ägna oss åt eftersom det förstör för hela mänskligheten.

Läs mer och skriv under på:

WISH20

Eradicating Ecocide


-----

Öppet sinne och kritiskt tänkande

Ett par Youtube-klipp om värdet av att ha ett öppet sinne och tänka kritiskt. Att tänka kritiskt är inte motsattsen till att ha ett öppet sinne.



Vad är egentligen att ha ett öppet sinne (på engelska)


Vad är kritiskt tänkande (på engelska)

Världshungerdagen

Detta har jag skrivit om tidigare HÄR och ingen större förändring sen förra gången. Ungefär en miljard människor går hungriga.

Trots att vi idag tillverkar tillräckligt med mat för att mätta alla människor så går nästan en miljard människor hungriga. Samtidigt är nästan 1 mijard överviktiga och ytterligare en miljard felnärda. Ungefär två tredjedelar av det vi producerar idag går dessutom antingen till djurmat eller slängs. Något är fel med vårt produktionssystem.
Småjordbrukare, inte västvärldens industrijordbruk, är ryggraden i världens martsäkerhet. Ge jordbrukare i fattiga delar av världen rätt till mark och att producera det de vill så kommer mycket av hungern försvinna. Att satsa på utbildning och rättigheter för kvinnor och låta dem äga mark har också visat sig vara bra metoder för att öka produktionen och välfärden bland fattiga. Bra infrastruktur är viktigt för att det ska fungera riktigt bra också.


En artikel i GP tar upp en del av problematiken:

Agera mot växande global hunger!

Dubbelbestraffning av miljödebattörer

Ibland hör man i diskussioner i miljödebatten att miljörörelsen är negativa nej-sägare utan alternativ och ibland flummiga romantiker med oseriösa alternativ. Vad ligger egentligen bakom kritiken? Det behöver inte bara gälla miljörörelsen utan alla som kritiserar något eller kommer med förslag på alternativa lösningar på olika saker.

1. Den första typen av kritik brukar uppkomma när miljödebattörer kritiserar olika system och att olika idéer om hur något ska fungera inte riktigt fungerar. Då brukar motparterna komma med argument som att man är negativ nej-sägare och att man inte har några alternativ.

2. Den andra typen av argument brukar uppkomma när miljödebattörer lägger fram alternativ av system och idéer. Då anklagar ibland motparterna miljödebattören för att vara flummig och ha romantiska idéer om världen.


Detta är en typ av härskarteknik, dubbelbestraffning, dvs. oavsett hur man gör blir det fel.
Detta i sig är ett problem och en ovilja att se till argument istället för att måla upp en nidbild och halmgubbe av argumenten och dessutom möta dem med icke-argument. Inget av motargumenten i 1 eller 2 är nämligen riktigt hållbara argument.

Att man är negativ eller nej-sägare påverkar inte styrkan i argumenten man använder. Om man tycker något är dåligt och kritiserar det med hållbara argument så blir inte de argumenten sämre bara för att de är mot en idé eller talar om hur dåligt något är.

Det här med att man inte har några alternativ till det man kritiserar är inte heller det något som påverkar validiteten i ens argument. Något kan vara väldigt dåligt även om det inte finns några bra alternativ just nu.

Att säga att någon är flummig eller har en romantisk syn på saker och ting utan vidare förklaring säger ingenting om validiteten av argumentet som framförts. Det säger bara att motparten tycker det är flummigt, vad nu det betyder, eller grundar sig i en romantiskt världsbild, vilket bara säger något om vad motparten tycker. Har man inga vidare förklaringar och argument har man inte sagt någonting.

Så om man någongång hör anklagelser om att någon är negativ, nej-sägare, flummig eller saknar alternativ har denne person inte kommit med något substantiellt för att slå hål på de argument man kritiserar.

Naivt om befolkningsökning

I en ledare i DN den 17 juli skriver Peter Wolodarski om befolkningsökningen. Artikeln innehåller flera logiska felslut.

Wolodarski påstår att det finns en domedagsprofetia om att mänskligheten gång på gång skulle fördubblas och att den nu spruckit. Två saker är märkliga med detta påstående. Ingen som kan någonting om matematik eller miljö har trott, än mindre påstått, att mänskligheten skulle kunna fördubblas för evigt. Tvärtom, hela poängen har ju varit just det att vi inte kan öka mängden människor hela tiden. Argumentet för detta har dessutom inte varit platsbrist utan bland annat för att olika typer av resurser blir allt mer knappa när befolkningen ökar, allt annat lika. För det andra så har vi ju inte slutat fördubblas bara för att ökningen har minskat, det tar bara längre tid, fördubblingstiden har blivit lite längre helt enkelt. Så påståendet är fel i båda ändar.

”Det är inte att det föds fler utan att fler blir allt äldre som gör att befolkningen ökar” fortsätter man sedan i ett försök att blanda bort korten. Att en befolkning ökar beror på att det är fler som föds än som dör. Om inga fler hade fötts så hade befolkningsökningen stannat av oavsett hur gamla vi blir. Att minska födslotalen är det enda man kan göra något åt utan att bli etiskt vidrig. De redan födda går ju inte att minska på. Som Wolodarski påpekar minskar också antalet födda per kvinna i världen, men det krävs vidare minskning. Resurserna ökar nämligen inte. Tvärtom så ser vi nu rapporter om fler och fler resurser som börjar ta slut och som vi redan överutnyttjar. Den rika delen av världen har lyckats komma ifrån resursbrist genom att importera billiga resurser från den fattigare delen av världen.

I slutet av artikeln fortsätter Wolodarski med sina logiska fallasier och okunskap. Han skriver:

”Räcker ytan? Räcker maten? Räcker miljön?
Alla dessa frågor ska ställas. Men varningarna är inte nya. Genom århundraden har olika profeter hävdat att jorden inte tål en växande befolkning. Ständigt har man underskattat hur en stark ekonomisk utveckling stöper om samhällen till det bättre.”

Det enda argument Wolodarski använder sig av för att besvara de något diffusa frågorna är att varningarna inte är nya och att man förut haft fel. Det är ganska naivt, och närmast lite religiöst, att hävda att bara för att vi förut alltid lyckats att hitta på nya sätt att klara oss så kommer vi att lösa de problem och utmaningar vi nu står inför också utan att behöva ändra på vår livsstil eller hur samhället är uppbyggt. Det är dock ett vanligt argument i den här debatten men svarar inte på några frågor. Det säger absolut ingenting eftersom det bara består av ett logiskt felslut. Jag kan hålla med om att man inte har haft rätt om datum, år eller kanske ens århundrade förut. Man har inte tagit hänsyn till utvecklingen inom flera olika områden och slutsatsen om en slags kollaps, eller framför allt när den skulle komma, har varit fel. Det finns dock ett problem med detta sätt att argumentera. För det första är grundtesen korrekt, resurserna räcker inte till hur många som helst så vi kan inte fortsätta öka i antal hur länge som helst. Profetiorna har på ett sätt slagit in. Vi ser flera bevis på att jorden inte tål den belastning vi utsätter den för, artutrotning, klimatförändringar, jordar som börjar bli alltmer infertila, vattenbrist etc. Antalet människor är en del av problemet, att konsumtionen av resurser är så ofantligt stor en annan.

För det andra så stämmer det inte att samhällen alltid har klarat sig undan, det finns gott om exempel i historien där samhällen eller kulturer kollapsat till följd av olika orsaker, som till exempel överutnyttjande av resurser och konflikter till följd av det. Jared Diamonds bok ”Collapse: How Societies Choose to Fail or Survive” tar upp flera kända exempel.

Den enda av de tre frågorna Wolodarski lyckas svara på är: ”Får vi plats?”. Alla människor som finns idag skulle få plats på en yta stor som delstaten Texas om den var lika tätbefolkad som New York konstaterar han. Det är inte speciellt relevant eftersom ytan knappast är det största problemet, det blir i sammanhanget löjligt att ens ta upp det.

Vi behöver komma åt både befolkningsökning och den rika världens överdrivna konsumtion. Vi måste hitta nya sätt att uppehålla välfärd och ge fattiga människor möjlighet att få det bättre.

Att kidnappa en händelse för egen vinning

Det har under den senaste månaden förekommit en del uttalanden i media där man tagit en händelse och försökt vinkla det så att det gynnar egna intressen. Inget nytt och konstigt kanske men det finns gånger då det blir väldigt krystat eftersom det så uppenbart inte finns några egentliga belägg för det man påstår har någon egentlig bäring. Jag tänker närmast på två uttalanden. Det ena av Apollo resebyrås VD Pär Kjellin om att turismen skulle ha bidragit till att störta regimen i Egyptien. Det andra från jägarnas riksförbund att nu, i och med dvärgbandmaskens upptäckt i en räv, så borde vi börja skjuta av räv.

Dessa två skulle jag säga är att kidnappa en händelse och försöka få det att gynna ens egna intressen som egentligen inte har att göra med den egentliga sakfrågan.


Egyptien och turism

Ta revolutionen i Egypten. Enligt Per Kjellin i en debattartikel i DN 10 februari:

"Att ta emot besökare väcker förmodligen hos många ett intresse för frihet och demokrati. De möten som turismen skapar har i sig en god påverkan."

Att en massiv turism in i landet skulle ha lett till att folk fått "nya idéer", som frihet och demokrati, och blivit mer upplysta så att säga, vilket skulle ha gjort at de till slut gjorde uppror är i bästa fall naivt. Det kan enkelt tolkas som aningen rasistiskt. Skulle Egyptier och Tunisier ha varit ovetandes om begreppen frihet och demokrati tills turister från Europa började strömma in och upplysa dem om detta? En väldigt märklig tanke. Vidare frågar Per Kjellin, retoriskt får man förmoda, om det kan vara en slump att det är i länder som är stora resmål som folket gör uppror och inte i väldigt slutna länder som Libyen och Nordkorea. Kanske bör Per ställa sig frågan: Kan det vara tvärtom, att det är till något öppnare länder som resebolagen har lyckats etablera sin industri och dit turister helst åker?
Dessutom så gör folket uppror i Libyen, Algeriet och Iran också utan massturism i flera årtionden.
VD:n för ett av de större resebolagen har gjort ett något patetiskt försök att göra sin egen bransch till en demokratins fanbärare. Ett försök att få turism att verka viktiga för samhället. De kan ju då också fortsätta tjäna pengar på människor som åker ner till olika länder och badar, tittar på byggnader och natur samt möjligtvis interagerar med lokalbefolkning ett par gånger. Det är ju så den absolut största delen av turism går till, i alla fall den som stöds av Apollo och de andra resebyråerna.

Turism har också visat sig ofta förstöra den miljö, natur och kultur som turisterna kommer för.^2,3 Väldigt lite av inkomsterna från turister stannar dessutom i landet. Det mesta går via hotel, flygbolag och även restauranger till transnationella företag.

"Upp till 86 % av kostnaden för ett all-inclusive hotel i Dominikanska Republiken stannar i Storbritannien."

- Anita Roddick¹


Rävjakt för att hjälpa samhället mot dvärgbandmask

I radioprogrammet Nordegren i P1 den 16 februari pratade man rävjakt.
Lars-Åke Jonzon från Naturhistoriska Riksmuséet och Solveig Larsson från Jägarnas Riksförbund satt med och diskuterade. Solveig ville jaga mer räv i hela Sverige eftersom man "ville göra en samhällstjänst" och få kontroll på dvärgbandmaskens utbredning. Det är ett löjeväckande argument eftersom dvärgbandmasken går på alla hunddjur, alltså inte bara räv. Tamhundar är antagligen en större riskkälla eftersom de rör sig bland folk mer. Massiv rävjakt kan dessutom öka sorkstammen. De är mellanvärdar, liksom människor, för dvärgbandmask och ökar de finns mer värdar som kan bära smittan till andra hunddjur, som tex tamhundar.
Bisittaren i programmet, Natalia Kazmierska, frågade om det blivit många "känslomässiga reaktioner mot rävjakten" precis som om det skulle vara de enda argumenten emot denna fåniga idé.
Dessutom behöver känslomässiga reaktioner inte var fel, speciellt inte om de backas upp av andra, etiska och/eller vetenskapliga, argument. Eller som Immanuel Kant sa

"We can judge the heart of a man by his treatment of animals"

och menade att om man behandlar djur illa och inte kunde känna något för dem riskerade det att smitta över på ens allmänna moral. En intressant tanke, även om det finns andra bättre argument för att ha etiska övervägningar även om andra organismer än männisskor.
Miljöetik är ett svårt ämne och något som vi får lämna i detta inlägg.
Vi har dock bra argument mot en massjakt på räv eftersom den varken skulle ta bort eller hindra smittan från spridning. Det är alltså bara ytterligare en kidnappning av händelse för att argumentera för egen sak, i detta fall ökad jakt.

Något att tänka på alltså när man hör människor argumentera för en sak i realtion till an aktuell händelse. Är det en kidnappad händelse med ett bakomliggande särintresse?
Se också Vested interest

1. Roddick, A., Travel that doesn't cost the earth, The Independent, 20 September, 2005
2. Unated Nations, Services in Asia and the Pacific, p. 369
3. Tourism Concern


DI, SvD

Evolution made us all

Enligt de bästa av teorier!

Vilket får mig att tänka på att det finns få barnsånger och sagoböcker för barn med vetenskapstema.

Texten är omgjord från den anglikanska psalmen "All things bright and beutifull"

Rösta om sakernas tillstånd

Ibland hör man uttryck som "majoriteten anser att det största problemet är..." eller "majoriteten anser att det bästa vi kan göra är...". Vad en majoritet tycker är naturligtvis viktigt att ta i beaktande i en demokrati. Men samtidigt måste man vara medveten om ett problem med argumentet "majoriteten anser att X därför är X rätt". Det är en logisk fallasi.

Som ett exempel kunde man i DN förra året läsa en notis om en global undersökning om vilket det allvarligaste problemet i världen var. Svaret blev extrem fattigdom.

Finns det argument till varför fattigdom är ett problem? "Ja, självklart kan man tycka, ska man behöva ifrågasätta det ens". Den reaktionen beror säkert på att man tycker det är förfärligt att människor ska behöva vara fattiga. Men det är också nära nog en fallasi, Argumentum ad Misericordiam, att hänvisa till medlidande och känslor som argument. Inte för att jag tror att fattigdom inte är ett stort problem. Det är det, även för dem som inte drabbats av den, men inte för att man röstat fram det. Det finns argument för att det är ett stort problem, inte minst etiskt.
Men man bör i alla fall tänka efter varför. Det är nämligen, speciellt om man ska argumentera om det, viktigt att veta just varför det är ett problem.
Här kommer den logiska fallasin in. Att argumentera för/emot något för att det är det de flesta tycker är en logisk fallasi som kallas Argumentum ad Populum.
Vi kan inte säga att X är ett större problem än Y för att 80 % av de tillfrågade tycker det. Vi måste ha andra argument.

Vilka de olika argumenten till varför fattigdom och miljöproblem etc är problem finns det inte plats för att reda ut just här och nu. Det var heller inte min poäng.

Min poäng var:
1. att något inte kan vara sant/rätt för att en majoritet tycker det.
2. att det är skillnad på en undersökning om vad människor tycker eller vill (tex ett demokratiskt val för att välja en kandidat) och ett argument som utgår från vad en majoritet tycker och använder det för att komma fram till en slutsats (kandidat X är bäst för att X är mest populär).

Det gäller naturligtvis inte heller bara fattigdom utan generellt. Man hör ofta sådana här typer av hänvisningar ändå. Reklam bygger nästan helt på retoriska knep och logiska fallasier. Men även i politiska sammanhang förekommer de.
Här kan man läsa mer om alla möjliga sådana:
The Fallacy Files

Nya tankesätt inom jordbruket ökar produktionen

Flera intressanta studier visar att alternativa sätt att bedriva jordbruk kan öka produktionen samtidigt som de minskar belastningen på miljön. Speciellt i utvecklingsländer, vilket är viktigt eftersom matproduktionen behöver vara hög men ändå inte kräva för mycket resurser och behålla kvaliteten på ekosystemen.
Naturligtvis något som är nödvändigt att ställa om till i den rika världen också.

Det handlar om olika metoder där allt från resurssparande metoder¹, integrerad pestkontroll till att ha träd i jordbruket^2,3 för att ge extra tillskott av bl.a näring, sk. agroforestry, ökar produktionen.

Också ekologiskt jordbruk i västvärlden och på andra ställen har visat sig vara fungerande även när det gäller produktion^4,5. Det finns ju en hel del olika metoder inom ekologiskt jordbruk vilket inte alls är så statiskt och fixt som vissa försöker påskina, speciellt inte i tredje världen.

Vi behöver ett mycket mer diversifierat jordbruk där olika idéer och metoder måste prövas och användas. Nu driver ekonomiska intressen jordbruksproduktionen åt ett ett alltför enhetligt system med få grödor vilket just så man inte ska göra i en värld där vi inte riktigt vet hur det kommer att se ut i framtiden med bl.a. ett klimat som förändras.

Mångfald i både biologi, människor och idéer är det vi borde satsa på som en försäkring i en osäker framtid, vilket det alltid varit.

1. Sustainable Farm Practices Improve Third World Food Production
2. 'Evergreen Agriculture' Boosts Crop Yields, Scientists Find
3. Unique Acacia Tree's Promise To Revive African Soils
4. Organic Farming Can Feed The World, Study Suggests
5. Right to Food: “Agroecology outperforms large-scale industrial farming for global food security,”

Byt system, inte planet.

Fler och fler börjar debattera det omöjliga i en ökad konsumtion och ekonomisk tillväxt. Tex har steg3 startat. Många är naturligtvis kritiska och menar att man visst kan ha tillväxt utan att konsumera mer. Vi kommer att hitta lösningar på problemet med att tex olja och fosfor håller på att ta slut.

Det finns flera sådana förslag på hur man kommer runt problemet. De är mer eller mindre trovärdiga, även om man aldrig närmare kan förklara hur. Några är bara korkade.

En del argument är tillsynes logiska men nagelfar man dem är de inte riktigt lika starka längre. Man förvånas ibland över den inkonsekvens som en del av ekonomisk tillväxt-förespråkarna har.
Till exempel är det lite förvånande att en person kan ha åsikterna:
1) att vi människor alltid kommer att hitta tekniska lösningar på alla problem delvis baserat på att "det har vi alltid gjort förut". Undrar förresten varför det bara är just tekniska lösningar som ska förbättra samhället.
2) i nästa mening säga att "ni som är tillväxtskeptiska vill väl att vi ska leva på 1700-talet" eller liknande.

Påståendet i (1) är dels inte sant, vilket jag kommer tillbaka till. Det är heller inte är ett bra argument att säga att vi kommer att hitta lösningar för att vi har gjort det förr, i alla fall inte för oss som är fan av David Hume.
Dessa två påståenden är dessutom inkonsekventa. Om man är av åsikten att vi kommer att komma på en teknisk lösning på problemen, med oljan och fosforn som håller på att ta slut, eller hur vi ska hitta ett sätt, där resurserna som egentligen räcker till alla, kan fördelas rättvist med nuvarande system. Kan man då samtidigt säga att det inte finns något annat sätt att skapa välstånd än det vi har i västvärlden.
Det är för mig inkonsekvent och bygger på ett önsketänkande. Man har bestämt sig för att man vill att det ska vara som det är, för en själv, man vill inte ändra på sig.

Sedan finns det ett gäng som fortfarande hävdar att ökad konsumtion är bra och att det finns oändligt med resurser. En världsbild som de delar med människor som levde på 1400-talet. Det finns naturligtvis inget vetenskapligt bakom detta.

Ytterligare andra menar att tillväxten är det som leder till välstånd, utan att ens reflektera över begränsade resurser. Det bygger ju på ett önsketänkande det också. Även om det vore sant, att vi inte kan få välstånd utan tillväxt och ökad konsumtion, så skulle ju inte det ändra på faktum att vi lever på ett klot med begränsade resurser. Naturen, och vetenskapen för den delen, struntar ju i vad folk tycker. Naturen dessutom i hur folk mår, hemskt men sant.

Jag lovade att komma tillbaka till att det inte är sant det här att vi alltid har kommit på nya sätt att använda resurser och klarat oss ifrån undergångar. Det finns tvärtom en mängd exempel på där samhällen inte klarat sig utan gått under. Jared Dimond har skrivit en bok i ämnet, "Collapse: How Societies Choose to Fail or Succeed" där han går igenom ett antal civilisationer och orsaker till varför de kollapsat.
Diamond identifierar fem faktorer som kan bidra till detta. Dessa fem är miljöförstöring, klimatförändringar, krig med grannar, förlust av handelspartners och hur de väljer att försöka åtgärda miljöproblemen. Han radar vidare upp de enskilda faktorer som orsakat kollapser innan.

1. Avskogning och förstörelse av habitat
2. Utarmning av marken såsom (erosion, försaltning, och utarmning)
3. Oförmåga att förvalta vatten
4. Utrotning av bytesdjur på grund av intensiv jakt
5. Utfiskning
6. Främmande arter som konkurrerar ut inhemska
7. Överbefolkning
8. Ökad resursanvändning per capita

Han tillför även 4 nya faktorer som kan bidra till en försvagning eller kollaps för vår och framtida civilisationer:
9. Onaturlig klimatförändring skapad av människan
10. En ökad koncentration av gifter i vår miljö
11. Energibrist
12. Att människan har nyttjat jorden fotosyntetiska kapacitet till max

Vi ser ju bara oss själva, ett samhälle som hittills klarat oss, vi ser inte alla de som inte gjorde det. Det som är annorlunda nu är att vi nu påverkar så miljön i så stor skala att vi sätter betydligt mer på spel.
Man blandar också ofta ihop två saker. Kulturell och biologisk överlevnad. Det vill säga bara för att vårt samhälle kollapsar betyder inte att vi går under som art. Samt att även om vi hade levt i ett fredsälskande, tolerant och uppfinningsrikt samhälle så betyder inte det att vi beter oss på ett ekologiskt hållbart sätt.

Det finns flera anledningar att bygga ett nytt system, leva på ett mer hållbart sätt och ta lärdom av historien, där vi både lyckats och misslyckats.

SvD, Yle, GP, Di

Utbildning utan glädje?

I Ekonomiekot Lördag i P1 den 16/10 diskuterade Urban Bäckström, VD Svenskt Näringsliv och Anna Ekström ordförande i Saco om arbetsmarknaden.

En märklig kommentar av Anna Ekström var att

"...överutbildningen, dvs att människor som har en lång akademisk utbildning inte får glädje av den utbildningen de har skaffat sig, de siffrorna går åt fel håll.."

Vad menar man med att en utbildning inte kan komma till glädje om det inte leder till att man arbetar inom exakt det man utbildat sig till. Är inte det en märklig syn på utbildning?

Det liknar mer en myrstacksmentalitet som bygger på att medborgare utbildar sig för att bara vara arbetsredskap och effektivisera arbetet för vinstdrivande arbetsgivare. Utbildning är nästan alltid till glädje för individen som (oftast) har fått en större förståelse för något. Den kan också vara av nytta både för individen och samhället även om man inte arbetar med just det man utbildat sig till. Urban Bäckström tyckte att skola och högskola var deras, dvs näringslivets, viktigaste "leverantör", vilket också är en bakvänd syn på utbildning och nytta för samhälle.

Utbildning och forskning leder till, eller ökar sannolikheten för, ett bättre samhälle. Det behöver inte leda till fler företag eller högre vinst för företag, och det behöver inte ens vara ett självändamål i sig. Det ska framför allt inte vara ett ändamål för utbildning att föda profit för företag. Inte så att det alltid är fel med utveckling av företag eller start av nya baserade på goda idéer men utbildning är inte till för det. Ny kunskap kan leda till utveckling av samhället på flera nivåer.
En viktig sak med utbildning vilket, inte ofta diskuteras, är att i en demokrati är det viktigt med en hög kunskapsnivå bland medborgarna. Utbildning minskar risken för att odemokratiska och korkade idéer får fäste och blir politik som får styra samhället. Därför tycker jag det är ovetenskapligt och oansvarigt att påstå saker som att "det är onödigt att så många människor utbildar sig mer än nödvändigt", "man inte får glädja av utbildningen om man inte arbetar med just det man utbildar sig till" etc. Sannolikt kommer man alltid i något sammanhang ha glädje av sin utbildning och samhället får medborgare med högre kunskap som också förhoppningsvis är mer kritiska och självtänkande vilket gynnar en demokrati.
Nu menar jag inte att alla som inte har hög utbildning är korkade och inte bidrar till något bra i samhället. Det är också så att man kan vara väldigt duktig och medveten och vettig utan hög utbildning. Men rent generellt så är det väldigt viktigt att människor blir medvetna och kunniga och får en grundläggande förståelse om världen och hur den fungerar, eller åtminstone så gott det nu går att förstå den. Alla kan ju heller inte vara experter på allt så vi behöver ju också en diversitet och specialkunskap.
Utbildning är då något som man borde satsa mycket på så att så många som möjligt fick en så god utbildning som möjligt.

Etik; fortfarande inget för svenska kaffebolag

År 2005 gjorde Swedwatch en undersökning om kaffeproduktion och deras rapport visade att huvuddelen av det kaffe som dricks i Sverige kommer från områden i Brasilien där allvarliga missförhållanden råder i produktionsledet. Nyligen gjordes en uppföljningsrapport som visar att Sveriges största kafferosterier, Kraft Foods (Gevalia) och Nestlé (Zoégas), inte bidragit på något nämnvärt sätt till de förbättringar som skett i Brasilien sedan 2005.

Särskilt de småskaliga familjejordbruk, som utgör huvuddelen av Brasiliens kaffeodlingar, är utsatta för missförhållanden enligt raporten. Småodlare är också ofta förhindrade att ställa om till mer hållbara produktionsmetoder på grund av det låga kaffepris som betalas av Kraft Foods och Nestlé.

Dessutom används fortfarande stora mängder kemiska bekämpningsmedel, sen länge förbjudna i EU, som är förenade med allvarliga miljö- och hälsorisker. Kafferosterierna måste här ta ett större ansvar. Som kaffedrickare finns också en hel del att göra. Man kan välja kaffe som inte kommer från de företag som har visat sig bete sig illa, och helst låta dem veta det. Ställ krav på att de ändrar sig.

Man ska också, som jag ofta skrivit om, väljaekologiskt och rättvisemärkt. Speciellt när det gäller kolonialvaror. Detta eftersom det verkar finnas en skillnad i hur företag tycker sig kunna behandla människor och miljö beroende på var någonstans de befinner sig, både geografiskt och socialt. Fattiga i tredje världen brukar behandlas betydligt sämre än rika i i-länderna. Man kan ju knappast tänka sig företag flygbespruta åkrar i bebyggda områden i Sverige med bekämpningsmedel som sedan länge är förbjudna.

Om man inte vill stödja sådant så ska man ju tänka efter innan man köper kaffe.

PDF | Swedwatch rapport




Läs även andra bloggares åsikter om Biologisk mångfald, Fattigdom, jordbruk, Kost, Kultur, latinamerika, Miljö, Mänskliga rättigheter, Samhälle

Knarkkriget i Mexico

När nuvarande presidenten i Mexico Felipe Calderón blev vald var det till stor del med löften om att trappa upp och vinna kampen mot knarkmaffian. Det var svårare än han trodde.

Idag sker dagligen mord i Mexico som är direkt knarkrelaterade , framför allt kokain.

Att som Calderón och kanske framförallt USA försöka lösa problemet vi källan och få bort produktionen har varit en misslyckad strategi. Kriget mot knarket där man slagit till mot odlare i Colombia, Bolivia och Peru med militära insatser och flygbesprutningar av misstänkta odlingar, har ställt till mer skada än nytta då det drabbat småbrukare i länderna.

Något som är viktigt att ha i åtanke är att den ekonomiska försörjningen av knarkmaffian och som finansierar hela misären som skapas är inte utslagna missbrukare på gatan utan ganska välbärgade människor som använder kokain som partydrog och som i övrigt lever vanliga liv. Något som Magnus Linton påpekar i TV4:s inslag nedan.
Här finns ett moraliskt ansvar.

Mexico är ett transitland mestadels för den amerikanska marknaden. Kokan odlas mestadels i Colombia, Peru och Bolivia. Odlarna har ofta inget alternativ eftersom de inte får tillräckligt betalt för de frukt och grönsaker som de skulle kunna odla istället.

En del av kokabönderna är före detta gruvarbetare som blev arbetslösa efter kalla krigets slut när priserna på mineraler sjönk och gruvor stängdes igen. Kokan var en enkel gröda att odla.

I Anderna har koka också odlats under lång tid som en del av kulturen. Då används kokabladen som man tuggar vilket alltså är en helt annan sak än kokainet som framställs på labb.

Jag tror det är betydligt bättre att försöka stoppa konsumtionen av kokain. Kanske framförallt av etiska skäl för den misär den skapar i fattiga länder i bl.a. Latinamerika.

Nedan ett inslag från TV4 där bl.a. Magnus Linton medverkar och pratar om knarket.

Amnesti till miljöförbrytelser i Brasilien

Brasilien förbereder sig att införa en allmän amnesti för alla ansvariga för att ha förstört framför allt Amazonas men också andra ekosystem i Brasilien. Detta kan låta konstigt, och är det också, men flera med intressen i skogs- och jordbruksindustrin sitter med i både kongressen och senaten i Brasiliens.

Den nya rättsbalken innehåller också reduktioner av kantzonsbredder som skyddar floder och ger mer makt åt kommunerna att tolka och införliva miljölagar.
Att människor med direkta intressen in olika sektorer har en stor makt i kongressen gör att en sådan här lag går att genomföra. Valår som det är, även i Brasilien, gör också politikerna svaga för lobbygrupper och jordbruksindustrin är en stor maktfaktor i Brasilien.

"Det värsta är att ur symbolisk och politisk synvinkel gynnar den här reformen alla som har averkat i Amazonas illegalt fram till juli 2008. Det kommer att tjäna som ett incitament för nya avverkningar",

säger André Lima som är ansvarig för Greenpeace Amazonaskampanj.


Företag och personer som innan 2008 har brutit mot miljölagarna och avverkat illegalt kommer slippa böta. Något som den brasilianska staten förlorar 4,4 miljoner Euro på.

"Detta är också en otrolig orättvisa mot de jordbrukare som lägger ner väldiga ansträngningar på att anpassa sig och följa miljölagarna".

Det säger Paula Moreira från Amazonas miljöforskningsinstitut, IPAM.


Detta är ju precis så man inte ska göra som stat. Att den stora jordbruksindustrin har sådan jättemakt är väldigt farligt både för miljö och människor. Något som både världssamfundet borde reagera på. I Brasilien äger 0,8% av befolkningen mer än 42% av marken.
Omfattande jordreformer där de fattiga och jordlösa skulle få rätt till mark och större möjligheter till försörjning behövs omgående. Fattiga, jordlösa och miljön måste få en starkare  röst och mer makt gentemot vinstintressen för, till stor del, europeiska och nordamerikanska multinationella företag.


El País, Störa Enso

Ekologisk odling. Kan det föda världen

Ekologisk odling brukar kritiseras för att inte producera tillräckligt med mat. Det stämmer att i, åtminstone Europa, så är skördarna mindre.

Problemet är att det industriella jordbruket är ohållbart i längden och kommer inte kunna producera mat så det räcker i framtiden. Vi är tvungna att hitta nya sätt att odla på.

Om man går till utvecklingsländerna så ser man att där ser det hela inte likadant ut vad gäller ekologisk produktion. Ofta, speciellt på ställen där man lagt ner forskning och utveckling av nya metoder så är produktionen lika stor eller större än i den konventionella odlingen.

Här en intressant video med Catherine Badgley som forskar på området.