Sidor

12 december, 2009

Morales vann, igen

Bolivias president Evo Morales vann åter väljarnas stöd i söndagens presidentval. 63 procent av väljarna röstade för Evo Morales. Sedan presidentvalet 2005 har Evo Morales stöd endast ökat.
Detta var alltså en ganska väntad seger.

Samtidigt med val av president röstade man i La Paz, Cochabamba, Potosí, Chuquisaca och Oruro län om självstyre i enlighet med den nya grundlagen. Ja till autonomi vann med i genomsnitt 76 procent i alla fem länen.
Bara i Santa Cruz och i Beni fick PPB – Convergencia, lett av militären Manfred Reyes Villa, majoritet.

Sedan Evo Morales blev vald 2005 har han genomfört flera förändringar med avsikt att flytta makten från landets rika elit till den fattiga ursprungsbefolkningen. Detta är också orsaken till hans stora popularitet. Tre bidrag har införts;

  1. “Juancito Pinto”, skolbidraget som ska uppmuntra föräldrar att behålla barnen i skolan istället för att sätta dem i arbete,
  2. “Renta de Dignidad” som betalas ut som en form av ålderspension till personer över 60 år samt,
  3. "Juana Azurduy de Padilla" som är ett bidrag för att blivande och nyblivna mödrar ska gå till läkaren och på så sätt ska man sänka den höga mödra- och barnadödligheten i landet.

Andra reformer är nationalisering av landets naturtillgångar, fördelning av land till jordlösa, höjd minimilön, överseende av arbetsrätten för att styrka arbetarnas rättigheter, installering av sjukhus på landsbygden där gratis sjukvård erbjuds och överlämnande av traktorer och annan jordbruksutrustning till eftersatta provinser i landet.

Som jag skrivit om tidigare har han också ändrat konstitutionen till att bli mer inkluderande och rättvis gentemot ursprungsfolk och kvinnor.
Nu återstår att se om han kan hålla upp tempot och genomföra nödvändiga reformer, som tex jordfördelning.

DN, SvD

14 november, 2009

Världsdiabetesdagen

Idag, den 14 november, är det Världsdiabetesdagen.
Jag skrev om denna dag förra året också.

En färsk nyhet är att forskare från Lund nyss presenterade upptäckter om hur en omogen stamcell utvecklas till en insulinproducerande betacell.
Detta presenteras i en vetenskaplig artikel i senaste numret av tidskriften Cell.


Här en kort video om upptäckten.




Fortfarande får två barn om dagen diabetes i Sverige. Här finns ju bra vård och insulin är gratis för diabetiker. Den nya upptäckten skulle kunna bidra till att man i framtiden kan bota diabetes Typ 1.
Detta kommer nog dock ta ett tag. mycket återstår att göra innan behandling av patienter är möjlig.

28 oktober, 2009

Ska vem som helst få ha hand om naturresurser?

I en demokrati ska alla ha rätt att söka alla jobb och bli bedömd efter ens egna meriter. Detta sker nu tyvärr inte i önskvärd omfattning och det måste vi göra något åt.


Det är trots allt ändå ganska allmänt accepterat att alla människor inte är lämpliga till samtliga arbeten. Det är till och med så att för vissa arbeten så får man inte ha vissa "egenskaper" för att kunna få arbetet, även om ens andra meriter är väl så bra.


Tänk bara på en pedofil som vill jobba på en förskola. Nästan alla är överens om att det inte ska vara tillåtet. Här gäller att samhällets, och i det här fallet framförallt barnens säkerhet och bästa, går före en enskilds persons rätt att få det jobb den vill. Man måste helt enkelt ha meriten att inte vara pedofil för att få arbeta på förskola, och det meritkravet är grundat på moraliska principer, så det är inte något konstigt egentligen.


Då kan man fråga sig, finns det andra delar av samhället som är så viktiga att vi borde sätta upp meritkrav grundade på moral. Ja det gör det nog, flera stycken. Så länge det gäller andra människor eller samhället så har vi ganska lätt att vara överens om meritkraven.


Det blir svårare om vi går bortom människor eftersom vi har ett ganska vagt och dåligt uppbyggd moralsystem för den övriga naturen. Ett sådant moralsystem är något vi behöver utveckla, det brukar kallas "Environmental Ethics".


Några finns i Svensk lag, tex. om man har misshandlat eller vanvårdat sina djur kan man bli fråntagen dem och förbjudas att ha hand om djur. Man måste ha meriten att inte vanvårda eller misshandla djur för att få ha hand om dem, det gäller tex lantbrukare.


Jag tycker att detta borde kunna appliceras på andra delar av naturen också. Människor som har hand om eller använder naturresurser ska ha meriten att inte missköta eller vanvårda dessa så att de förstörs. Detta både för naturen, för vår försörjning och för framtida generationers skull. Flera skäl för det moraliska meritkravet alltså.


Jag ska ta upp ett exempel från fisket.

En av Sveriges största fiskefartyg tillhör den frikyrkliga familjen Ahlström från Fiskebäckskil. Tore Ahlström verkar vara djupt religiös och har sagt i intervjuer, bl.a i dokumentären "Den sista torsken" som gick på SVT, att han anser att det är rätt att naturen nöts ut eftersom det står i bibeln att detta ska ske, Hebrébrevet kap. 1, "naturen ska nötas ut som en klädnad".


Människor med en sådan natursyn saknar den merit man kan kräva för att använda naturresurser. Om man hämtar sin världsbild och natursyn från en sagobok från bronsåldern borde alltså inte få ha hand om eller storskaligt bruka naturresurser som, i det här fallet, att driva en fiskeflotta.


Ett annat exempel är de stora transnationella företagen som skadar både natur och människor. Varför ska tex. Chiquita och Dole kunna förstöra naturresurser i stor skala och skada människor när vi tycker detta är förkastligt när det gäller enskilda människor och därför har förbjudit sådant?



Aftonbladet, myNewsdesk, myNewsdesk, Barometern, Aftonbladet, DN.

17 oktober, 2009

Dole drar tillbaka stämningen

Bananbolaget Dole har nu dragit tillbaka sin stämning av Fredrik Gertten och filmen Bananas!*.

En seger mot storföretagens försök att tysta och slå ner de som försöker belysa deras brott mot mänskliga rättigheter och miljö. En sekellång tradition de har. Dan Koeppel har länge skrivit om bananbolagens beteenden och historia, här på hans blogg.
Sveriges riksdag har stått bakom Gertten och yttrandefriheten och tryckt på Dole, i alla fall de flesta politiker.

Det Dole gjorde var ju som sagt inte ett undantag eller något som gäller bara dem. Ett flertal transnationella företag har länge utnyttjat och förstört för människor och miljö i tredje världen.

Chiquita
- bl.a stämda 2007 för att ha betalat paramilitära styrkor i Colombia för att de skulle slå ner motståndet från arbetare och miljövänner. Flera mördades. (Dole är under utredning för liknande brott)

GoldCorp - Kanadensiskt gruvbolag som på senare tid har fått flera protester mot sig pga deras framfart i bla Guatemala där de förstört miljö, vatten och mark. Invånarna i området har inte fått någonting av vinsterna och Guatemala har fått ut mindre än en procent. Tredje AP-fonden blev i somras kritiserade för att ha satsat pengar i GoldCorp.

Celco – Pappersmassaföretag som i Chile har släppt ut gifter i havet och vattendrag.

Stora Enso - Har lagt beslag på mark i bl.a Brasilien och odlat upp marken med Eukalyptus som skadat mångfalden och torkat ut marken.

etc, etc

Under veckan protesterade människor i Guatemala med krav på bla att
elva transnationella företag som driver megaprojekt lämnar landet och att förtrycket mot de byar och ledare som motsätter sig plundringen av naturresurser får ett slut.

Rättvisemärkt och kravmärkt från tredje världen är ett steg på vägen.
Det ger en garanti på att det åtminstone inte är så dåligt som Chiquita och Dole. De har också kravmärkta bananer men det är ju lika stort hyckleri som om talibanerna skulle sälja rättvisemärkt frukt.

SvD, DN.

10 juli, 2009

Film om bananbolaget Doles brott mot mänskliga rättiheter

En ny dokumenatärfilm från ett svenskt filmbolag visar hur 12 nicaraguanska bananplantagearbetare stämmer fruktbolaget Dole för att ha spridit det förbjudna giftet Nemagon över arbetarna. Arbetare som hanterat giftet har heller inte fått information om hur farligt det var. Över 1000 har drabbats av sjukdomar som sterilitet och cancer.

Dole har hela tiden försökt stoppa visningen av filmen på premiären i Los Angeles filmfestival men misslyckats.
Nu har de stämt Fredrik Gertten, Margarete Jangard och WG Film för filmen.

Här är trailern till filmen som har premiär i Sverige, Båstad den 1 augusti.




De flesta stora bananbolagen är kända för att behandla människor och miljö i Latinamerika illa.
Tex Chiquita som 1928 anlitade militär för att brutalt slå tillbaka en demonstration mot dåliga arbetsvillkor. Runt 300 människor sköts ihjäl.
2004 erkände Chiquita att företaget hade betalat 1,7 miljoner dollar, mellan 1997 och 2004, till den paramilitära gruppen AUC (Autodefensas de Colombia), vilken räknas som en terrororganisation. Gruppen är ansvarig för åtaliga massakrer på bananarbetare i Urabá, på Colombias nordvästkust. 2007 dömdes Chiquita av domstol i USA för att ha brutit mot sitt lands terroristlagstiftning.
Odlingarna är dessutom allt annat än ekologiska. Glöm den gröna lilla grodan som kan ses på Chiquitas bananer. Det är bara ett försök att lura folk att tro att de tänker på miljö. I deras odlingar finns inga grodor. Ofta används till och med gifter som är förbjudna i USA och EU. Ungefär som i fallet med Dole.

Man kan äta bananer utan att stödja terrordömda företag som begår brott mot mänskliga rättigheter och förstör miljö.
Leta efter KRAV och Fair Trade märken när du köper bananer. Där har människa och miljö behandlats rättvisare.

DN, DN2, Sydsvenskan, SVD, SVD2, Sydsvenskan2

27 juni, 2009

Nicaragua inför Matsuveränitet som lag!

I torsdags klubbades en ny lag om matsuveränitet och matsäkerhet igenom i Nicaragua. Det finns andra länder i Latinamerika som också klubbat igenom lagar på senare tid som kan vara gynnsamma för människor och miljö, bla Ecuador, Bolivia och Guatemala.

Adolfo Hurtado, direktör för FAO:s program för matsäkerhet i Nicaragua, menar att en av styrkorna med lagen är att den inte betraktar utveckling och fattigdomsbekämpning som varandras motsatser.
Regeringen blir tvungna att se till att den fattigaste delen av befolkningen får mat bordet och en lämplig skolgång.


- Utveckling innebär att du gör den fattigaste delen av befolkningen mindre
sårbar, att människorna skyddas mot hunger och att folk själva kan ta upp kampen
för ett värdigare liv. Allt detta avspeglas i den nya lagen, som FAO har hjälpt
parlamentet att ta fram, säger Hurtado.

Till de mest utsatta hör de små och mellanstora bönderna – som producerar 80 procent av all mat. En vanlig situation i Latinamerika.
- Detta absurda faktum, har bondeorganisationerna tagit upp i många år, men med
den nya lagen blir regeringarna tvungna att erkänna, att denna stora grupp är
viktig för hela landet, ekonomiskt och socialt och att de förtjänar ett värdigt
liv, påpekar Hurtado.
Enligt Adolfo Hurtado är lagen en jättetriumf för det världsomfattande bondenätverket, La Vía Campesina, då den erkänner böndernas avgörande roll i samhället. Lagen föreslår också alternativa energikällor till oljan och bidrar därmed till ett mindre beroende av fossila bränslen och ett mer miljövänligt och hållbart jordbruk. Detta är något som flera bondeorganisationer länge har förespråkat – och nu har staten lagliga ramar för att försvara och förbättra den nationella produktionen av mat, något som bondeorganisationerna i många har försökt driva fram inom ramen för matsuveränitet.
La Vía Campesina skriver i ett uttalande att lagen är en stor seger och att man nu äntligen kan ta upp kampen mot de transnationella företagen med sin egen produktion av mat.

Förhoppningsvis kommer nu jordbrukarna få en starkare röst och mer makt över produktionen. Något som säkert kommer att gynna både människor och miljö eftersom både social och ekologisk hållbarhet faktiskt har varit viktiga aspekter för småjordbrukarna.

18 juni, 2009

Monokulturer största miljöhotet

Gruvdrift och stora monokulturer inriktade på export är de största hoten mot miljön i Guatemala, enligt en rapport som presenterades på världsmiljödagen den 5 juni.

Guatemala är en stor exportör av socker, den femte största globalt och den näst största i Latinamerika. Odlingarna av sockerrör pekas ut som de som orsakar de svåraste miljöproblemen i landet, bland annat för att de är så vattenkrävande.
Palmoljepalmer för export är också en annan riskfaktor för miljön som expanderar snabbt.

Mycket av gruvdriften i Guatemala sker i dagbrott vilket orsakar stor förödelse av naturen över stora ytor. Guldbrytningen är värst. Gruvdriften kräver också mycket vatten. Den kontroversiella guldgruvan Marlin använder 25 000 liter vatten i timmen, vatten som är förorenat bland annat med cyanid när det lämnar gruvan.
14 multinationella gruvföretag har 170 licenser i Guatemala. De flesta gäller utvinning av guld, silver och nickel. Exploatering sker ännu så länge bara i tre gruvor, och de flesta licenserna gäller än så länge bara undersökningar.
Av Guatemalas 38 större floder och mer än 300 sjöar räknar man idag med att mer än 90 procent är förorenade. Ett ökande antal diarréer och andra magsjukdomar kan direkt relateras till den försämrade vattenkvaliteten, enligt miljörapporten som gjorts av Savia: Escuela de Pensamiento Ecologista.

Landreformer och att inte tillåta transnationella företag förstöra miljön med gruvdrift är vad som behövs. Jorden måste distribueras till fattiga så att de kan odla det de behöver. Mineraler ska utvinnas på ett miljövänligt sätt och bara på ställen där lokalbefolkningen har godkänt det, helst av statliga företag så att det åtminstone finns en chans att pengarna kommer landet tillgodo.

12 juni, 2009

Civila samhället protesterar mot gruvlag i Guatemala

I Guatemala går gruvföretag hårt åt både miljö och människor i sin utvinning av mineraler.
Gruvlagarna som reglerar vad de transnationella bolagen får göra och inte göra är väldigt generösa. Från den största gruvan i landet tog det Kanadensisska Goldcorp ut värden för 790 miljoner kronor vara ca 1% kom Guatemala till del, hälften till regeringen och hälften till kommunerna där gruvan är belägen. Lokalbefolkningen har naturligtvis inte sett röken av några pengar. Däremot har de lidit av de skador och miljöförstöring som skett i området, se denna artikel för vidare läsning.


- Enligt nuvarande lagstiftning är staten laglig ägare till allt under
markytan. Genom att ge företag rätt att utvinna mineraler förbrukar de därmed
även vattnet fritt. Företagen har ingen skyldighet att betala och inte heller
att ta hänsyn till om vattenkällor torkar ut och grundvattennivån sjunker,
förklarar Rafael Maldonado från miljörättsorganisationen Calas.


Man har i 35 kommuner i de norra delarna i landet anordnat folkomröstningar för eller emot gruvorna. Över 500 000 människor har röstat och resultatet är ett överväldigande nej till gruvdrift.
Personligen förstår jag inte varför man ska tillåta utländska företag att suga ut rikedomar ur ett fattigt land och förstöra vatten, mark och miljön på kuppen. Sådant kan bara beviljas av en regering som fullständigt ignorerar lokalbefolkningen och är helt köpta av andra intressen.
Det var under president Alfonso Antonio Portillo Cabrera, 2003, som man gav det kanadensiska gruvbolaget tillåtelse att bryta mineraler i området. Cabrera tillhörde FRG (republikanska fronten i Guatemala, ett högerextremt parti) lierad med Rios Montt som tog makten under en millitärkupp 1982 och bildade de paramilitära styrkor som mördade och fördrev så många av Guatemalas befolkning, framför allt Mayafolken. Civila samhället kritiserade starkt Cabrera för att vara en nickedocka till Rios Montt som fortfarande satt kvar i partiet.
En sådan regering kanske mycket väl kan tillåta transnationella företag att bryta mineraler och flytta rikedommarna utomlands.

En ny gruvlag måste tillåta folkomröstningar, enligt ILO-konventionen 1691, att bestämma om man ska få bryta malm, och större skydd för miljön. Helst ska inte transnationella företag få tillgång till naturresurserna överhuvudtaget, men det kommer också bli fallet om lokalbefolkningen själva får bestämma, som märktes i de folkomröstningar som nu hölls.



1. Konventionen om ursprungsfolk och stamfolk (ILO:s konvention nr 169, Indigenous and Tribal Peoples Convention) är en konvention som antogs av ILO (International Labour Organization) 1989. Den bygger bl.a. på att principerna från FN:s övriga ättighetsdeklarationer skall tillämpas även på ursprungsbefolkningar.

09 juni, 2009

Ecuador går med i alternativ till frihandelsavtal

Ecuador ska gå med i samarbetsavtalet ALBA (Alternativa Bolivariana para las Américas). Det bekräftade landets president, Rafael Correa, på lördagen.
ALBA skapades 2004 av Kuba och Venezuela som ett svar på det amerikanska frihandelsavtalet FTAA (Free Trade Agreement of the Americas). Senare har Bolivia, Nicaragua, Honduras, Dominica och Saint Vincent och Grenadinerna anslutit sig.
I förra veckan uttalade sig också Venezuelas president Hugo Chávez om att Ecuador nu var färdigt för att sväras in i gemenskapen.
Correa sade i en radiointervju att det finns stora fördelar med att vara med i ALBA. Han nämnde att han tycker det är viktigt att ha en gemensam position gentemot internationella organisationer som till exempel världsbanken. Han sade också att ju fler regionala organisationer som finns, desto bättre.
Ecuador kommer att bli fullvärdig medlem i ALBA under en ceremoni i Venezuela den 24 juni.

Correa kan ha rätt i att ju fler som är med i ALBA desto starkare blir de. Med den senare tidens vänsterpresidenter som vunnit i Latinamerika, nu senast i Nicaragua och El Salvador, kanske man borde få in så många som möjligt i ALBA. Man ska nog se upp med att inte bli ett eget frihandelsorganisation utan koncentrera sig på internhandel och stödja regionala områden. Kanske återuppliva det ejido-system som upprättades i Mexico efter revolutionen 1910. Det går ut på att familjejordbrukare organiserar sig i kooperativ och drar fördelar av det. Produktionen från dessa jordbruk går i första hand till familjerna och regionen och i andra hand till export.

30 maj, 2009

Åtalad för mordet på Victor Jara: men USA går fria

En man misstänkt för mordet på en av Chiles mest kända personligheter har anhållits. Advokaten Nelson Caucoto, som väckt åtalet, menar att den misstänkte bara är en av de som kommer att åtalas för mordet på Victor Jara.
Mannen, José Paredes, var bara 18 år då mordet på Victor Jara ägde rum och värnpliktig i Pinochét's armé. På en presskonferens förtydligar advokaten Nelson Caucoto att "åklagarsidan har större intresse av att åtala de chefer som gav order om att avrätta Jara".

Låtskrivaren, sångaren, regissören och den politiska aktivisten Victor Jara mördades efter statskuppen 1973 och än idag har ingen dömts för brottet. Jara fördes som så många andra regeringsanhängare till stadion Estadio Chile som under dikturens första tid användes som koncentrationsläger.
Många var de politiska aktivister och oliktänkande som fick sätta livet till under militärdiktaturen. Som vanligt i Latinamerika har väldigt få av de ansvariga för de brott mot mänsklighetensom begicks under diktaturerna ställts inför rätta.
Frågan är när man ska åtala de i USA:s dåvarande regering som var ansvariga för att stötta Pinochét's militärkupp eller de inom CIA som också stödde kuppen. Det är de gjorde kuppen möjlig.


DN, SvD,

24 maj, 2009

Mosantos växtgift ger missbildningar

Växtgift på sojaodlingar kan orsaka missbildningar. Det visar en ny forskningsrapport. Larmrapporten gäller bekämpningsmedlet Roundup, tillverkat av det amerikanska företaget Monsanto. De har genmodifierat en soja som de säljer till jordbrukarna för dyra pengar, som tål bekämpningsmedlet Roundup. Det är naturligtvis även Monsanto som säljer Roundup, för att kunna suga ut lite mer av de underbetalade redan hårt ansatta bönderna kan man misstänka om man är på det humöret.
Det är i varje fall inte en slump att den abslut största delen av genmodifierade grödor är sådana som tål bekämpningsmedel som företagen också säljer.

Att Roundup kan vara farligt även för människor är kanske ingen nyhet. Lantarbetare får dessutom ingen utbildning i hur man använder gifterna säkert och få har skyddsutrustning. Detta gör att de är extra utsatta för att skadas.
Ekologisk odling gynnar jordbrukare och miljö extra mycket i Tredje världen just pga dessa faktorer. Man hindrar också att bli bunden av storföretagens utsäde och de bekämpningsmedel de kräver. Jordbrukare brukar pga avd bla detta öka inkomsterna när de går över till ekologisk odling.

HD, Newsdesk, DN

22 maj, 2009

Lokal marknad minskar hungern i Nicaragua

Nicaragua är ett av de fattigaste länderna i Latinamerika och Cuzmapa en av de fattigaste kommunerna i Nicaragua. Detta hindrar dem dock inte från att kämpa för en bättre tillvaro. 36 kvinnor har tagit initiativet till en lokal marknad där befolkningen en gång i veckan kan sälja sina produkter. De flesta försäljarna har små jordlottar på mindre än en halv hektar som de tidigare odlade lite bönor och majs på. Resten av maten köpte de in från andra kommuner.
Nu har de lärt sig nya odlingstekniker, förbättrat jorden, fått tillgång till frön och säljer stolta en lång rad produkter, direkt till konsumenten och utan mellanhänder, som skulle behålla den större del av vinsten.

Allt som allt deltar cirka 70 familjer i ett initiativ, som handlar om att utnyttja få resurser maximalt, diversifiera odlingen och att använda ekologiska odlingsmetoder.
En orsak till de goda resultaten är folkbildarna. Idéen är att utbilda dem i odling, folkhälsa och djurskötsel för att de i sin tur ska förmedla vidare sin kunskap till andra. Nu har det etablerats ett helt nätverk av folkbildare.


Folk tjänar mera, de äter varierad mat och har lärt sig nya odlingstekniker. Kvinnorna emigrerar inte längre till Honduras på jakt efter ett uselt jobb, säger Angela Rodriguez från INSFOP, en nicaraguansk enskild organisation som sedan 1996 har stött befolkningen i Cuzmapa i deras kamp för en drägligare tillvaro.

Cuzmapaborna får även stöd av bland annat bondeuniversitetet UNICAN och FN:s livsmedelsorgan, FAO. FAO har har bland annat deltagit i utbildningen av folkbildarna, hjälpt till med att upprätta gemensamma fröbanker och förbättra jorden.



- De goda resultaten beror på att det har funnits stor solidaritet mellan de olika
aktörerna i arbetet för ett gemensamt mål och på att befolkningen har arbetat
hårt. Idag organiserar de sig själva, bildar allianser med andra och tar
initiativ till egna projekt som marknaden, säger chefen för FAO:s program för
matsäkerhet i Nicaragua (PESANN), Adolfo Martín Hurtado Díaz.


Fattigdom och hunger är inte bara en produkt av att det produceras för lite mat. Det är mer komplicerat än så. Enligt FAO produceras det globalt ca 1,5 ggr mer mat än vad som behövs för att mätta alla människor. Tyvärr gör orättvis handelspolitik, monopolisering av marknader av transnationella storföretag och odemokratiska och diskriminerande regeringar att många fattiga människor inte får en chans att påverka sin egen vardag. De får inte tillgång till den mark, teknik och kunskap som de behöver för att själva kunna ta sig ur fattigdom och hunger.
Liknande metoder som den i Cuzmapa borde genomföras överallt där det är möjligt.
Hjälp till självhjälp är den mest effektiva metoden om människor får tillgång till information, mark och själva får bestämma över sin produktion. Matsuveränitet!

16 maj, 2009

Ny lag om Matsuveränitet i Ecuador

Grundtanken med lagen är att Ecuador ska bli självförsörjande på nyttiga, näringsrika och kulturellt gångbara livsmedel från framförallt mindre producenter.



Staten ska stödja ekologiskt jordbruk och förbjuda reklam för onyttiga livsmedel i skolor. Den ska också prioritera varor från små och medelstora jordbruksföretag vid statliga upphandlingar för att stärka den inhemska produktionen och marknaden.

Den lag som nu har trätt i kraft är en förändrad variant av det utkast som röstades igenom i kongressen tidigare i år. Med hjälp av sitt veto har president Rafael Correa tagit bort en del av sanktionerna mot de räkföretag som verkar på olagligt ockuperad mark och har gjort förbuden mot att odla agrobränslen och föra in genmanipulerade grödor i landet mindre absoluta.

Civila samhället förlorade sin instans för att vara med att påverka jordbrukspolitiken.

Lagen blev inte så radikal som många hade hoppats

- Det viktigaste framsteget är att lagen stödjer det som står i konstitutionen. Men den går inte ett steg längre, säger José Encalada från småbrukarorganisationen CNC-Eloy Alfaro.

Ett steg framåt alltså men inte så stort som skulle vara nödvändigt

25 april, 2009

Jordbrukspolitik med naturen och människan i fokus

Efter åtta års förhandlingar med tre regeringar överlämnade igår civila samhället en jordbruksplattform till den sittande regeringen i Guatemala. Det är ett förslag till ny jordbrukspolitik, med människan och naturen i fokus. Dokumentet överlämnades till president Álvaro Colom under ett möte i presidentpalatset med rådet för landsbygds- och stadsutveckling.
Detta förslag är en historisk produkt. Det är första gången som organisationer från det civila samhället och regeringen presenterar ett gemensamt förslag, sade president Colom i samband med överlämnandet.

Förslaget är frukten av en lång rad förhandlingar som ett tjugotal organisationer från det civila samhället hållit såväl internt som tillsammans med jordbruksdepartementet.

De förändringar som organisationerna vill se är bland annat att regeringen i sin budget satsar lika mycket resurser på landsbygden som på stadsmiljöerna, att det finns utrymme för alternativa ekonomiska modeller som tar hänsyn till miljön och till sociala- och jämställdhetsaspekter och att politiken blir inkluderande och omfattar alla, kvinnor, män och ursprungsfolk och icke ursprungsfolk.

Bara att hoppas att denna plattform går igenom. Kanske finns det nu en mycket större press på regeringen eftersom den är så väl förankrad bland folket.

17 april, 2009

Småbrukarnas kampdag

Idag är det den Internationella Dagen för Jordbrukares Rättigheter.

Småbukare, ursprungsfolk, landlösa, kvinnor på landsbyggden med flera har gemensamt organiserat sig i det världsomspännande nätverket Vía Campesina som funnits sedan 1993.

De organiserar idag på mer är 100 platser runt om i världen manifestationer för jordbrukares rättigheter. Bla i Malmö kl 19 vid statyn på Möllan.

Den 17 april har valts pga en massaker på protesterande bönder ägde rum den 17 April 1996 i
Eldorado de Carajás i Brasilien. Två år innan hade de fördrivits från sin mark och deras protester hade hittills inte uppmärksammats. Ca 1500 landlösa jordbrukare, flera barn, marscherade i protest mot provinshuvudstaden Pará men stannade för att vila i Eldorado de Carajás. Den 17 April anlände 157 militärpoliser från två håll och öppnade eld med automatvapen. 19 dödades och 69 skadades.
Ingen har hittills dömts.
Amnesty International har rapporterat om händelsen.

Detta är en dag att uppmärksamma då småbrukare, ursprungbefolkning, landlösa kvinnor på landsbyggden och ungdomar i jordbruken runt om i världen blir diskriminerade och inte tagna på allvar. Ändå är det de som står eller stod för merparten av försörjningen för människor på landsbyggden, speciellt i tredje världen. Skulle man satsa mer på dem och införa de förslag som Via Campesina föreslår skulle man ta ett stort steg framåt för ett mer hållbart jordbruk och bekämpning av fattigdomen.

08 april, 2009

Diverse från Latinamerika

Peru
Domen i den andra rättegången mot Perus tidigare president Alberto Fujimori som inleddes i december 2007 har på tisdagen fallit. Den blev 25 års fängelse, det högsta han kunde dömas till, för människorättsbrott.
Det är första gången någonsin en demokratiskt vald president ställs inför rätta i sitt hemland och döms för liknande brott.
Rättegången, som är den andra av fyra som ska hållas mot Fujimori,innehöll fyra åtalspunkter: kidnappning av och överlagt mord på en universitetsprofessor och nio studenter från La Cantuta Universitet1992; mordet på 15 personer i ett av Limas fattiga bostadsområden, Barrios Altos, 1991; samt kidnappning av journalisten Gustavo Gorritioch av företagsmannen Samuel Dyer.

Fujimori blev vald till president 1990, två år senare genomförde han en internationellt uppmärksammad ”självkupp” och upplöste kongressen. Under hans regering slogs gerillagrupperna Sendero Luminoso, den lysande stigen, och Tupac Amaru nästan sönder. Men hans hårda antiterrotiststrategi, som han själv kallar det, dödade, som rätten säger, också oskyldiga människor.
Fujimori har en del anhängare kvar i Peru. Han fick delvis ekonomin på fötter, byggde vägar och skolor.
Följande två rättegångar skall handla om korruption och olaglig avlyssning.


Nicaragua
Den nicaraguanske justitiekanslern, Hernán Estrada, utsattes för ett mordförsök på måndagsmorgonen. Estrada själv har under dagen bekräftat att en okänd man sköt tre gånger mot honom när han var ute på sin dagliga joggingrunda. Estrada fördes till sjukhus med lindrigare skador.

Guatemala
Onsdagen den 25 mars kidnappades politikern och universitetsläraren Gladys Monterroso Velásquez i Guatemala City. Hon hölls fången, drogades och utsattes för tortyr innan hon släpptes fjorton timmar senare.

Dagen innan hade hennes man, ombudsmannen för mänskliga rättigheter Sergio Morales, presenterat rapporten ”Rätten att få veta” om brott och övergrepp mot de mänskliga rättigheterna som polisen hade begått under inbördeskriget som rasade 1960-1996.

Än idag finns det många i den styrande eliten som fortfarande förnekar att ett folkmord ägde rum under kriget då ca 450 byar utrotades av paramilitära styrkor.
I juli 2006 utfärdade en spansk domare en internationell arresteringsorder mot Rios Montt, Lucas García, Oscar Mejía Víctores (även han före detta president) och fem andra högt uppsatta militärer. I december 2007 fastslog den guatemalanska författningsdomstolen att Spanien inte har laglig rätt att lagföra de fem anklagade militärerna. Många tror att det även kommer att påverka möjligheterna att lagföra de anklagade presidenterna.

Bolivia
Argentinska landslaget förlorade den 1 April stort mot ett av de svagaste landslagen, Bolivia.
1-6 är Argentinas största förlust någonsin i ett VM-kval.
Bolivia har sedan 2007 kämpat mot Internationella fotbollförbundet, Fifa, för rätten att spela på hög höjd denna match ägde rum i Bolivias huvudstad La Paz på 3560 meters höjd. Argentinska landslaget anlände först två timmar före matchen och hade således ingen chans till att aklimatisera sig till höjden, något som kan ha påverkat resultatet. Men vann gjorde de, Bolivia.

Colombia

Mer än 2000 personer är på flykt på grund av rädsla för strider mellan illegala väpnade aktörer. Majoriteten av de människor som utsätts är ursprungsfolk från de sydvästra delarna av Chocó.
Under en längre period har de väpnade grupperna ELN-gerillan och Los Rastrojos genom våld, hot och falska anklagelser mot civilbefolkningen försökt få kontroll över området kring floden Baudó, som rinner genom de sydvästra delarna av Chocó, ett av Colombias fattigaste län vid Stilla havskusten.
För drygt en månad sedan blev situationen kritisk då mer än 200 personer ur en av de väpnade grupperna tog sig in på ursprungsfolkens territorier. De tvingade lokalbefolkningen att samarbeta med dem i kampen mot den andra väpnade gruppen.
Mer än hälften av samhällena längs floden Baudós övre delar flydde från sina kollektivt ägda territorier. Även samhällen som ligger längs floderna Iró och San Juan har tvingats fly av rädsla för att hamna i kläm mellan olika stridande grupper.

02 april, 2009

Nicaragua bryter förhandlingar med EU

Igår skrev jag om förhandlingar om associeringsavtalet mellan Centralamerika och EU.
Nicaragua har nu dragit sig ur eftersom EU inte går med på att Centralamerika startar en miljonfond som bland annat ska bidra till att minska de ojämnlika ekonomiska förhållanden.
Roger Barrantes, det nicaraguanska civila samhällets representant under förhandlingarna, anser att Centralamerika behöver en ekonomisk fond för att minska asymmetrierna mellan regionerna och göra de fattiga centralamerikanska länderna mera konkurrenskraftiga gentemot EU, kan man läsa i tidningen El Nuevo Diario.


"Det kan inte vara så att Centralamerika ska följa förhandlingar under
normala former när Europa under den ekonomiska krisen avsätter gigantiska
resurser för att rädda sina företag och transnationella företag", säger Roger
Barrantes.


Förhandlingarna avbröts eftersom EU endast förhandlar med ett samlat Centralamerika. Enligt tidningen La Prensa, beklagar EU och resten av de centralamerikanska länderna Nicaraguas utträde och hoppas att landet omprövar sitt beslut. Samma tidning skriver också att vice utrikesministern säger att man är beredd att gå tillbaka till förhandlingarna om EU accepterar fonden.
Folkrörelserna har inte uttalat sig ännu, men Oxfam i Honduras har cirkulerat ett brev där organisationen skriver:
”De centralamerikanska och europeiska nätverken säger nej till
associeringsavtalet eller kräver att förhandlingarna blir nedfrysta”.
Luisa Molina från det centralamerikanska nätverket CAD säger att nätverket ännu inte har diskuterat Nicaraguas utträde, men att de däremot har invändningar mot att EU vill liberalisera servicesektorn.

01 april, 2009

Ska EU föstöra för Centralamerikas jordbrukare, eller?

I måndags inleddes den sjunde förhandlingsrundan om ett associeringsavtal mellan EU och Centralamerika, i Honduras.

Av avtalets tre ben, bistånd, politisk dialog och handel, är de två förstnämnda i stort sett färdigtförhandlade, medan det inom handeln fortsätter att diskuteras. För Centralamerika hör tillgången till den europeiska marknaden för banan och socker till de känsligaste ämnena. Beträffande bananerna vill Centralamerika ha så låga tullar som möjligt, medan EU förespråkar en skatt på 95 dollar per ton. Centralamerika vill också exportera 1,2 miljoner ton socker per år till Europa, medan EU endast vill tillåta 100 000 ton, fördelat mellan Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras och Nicaragua.

Här ser vi alltså det vanliga mönstret upprepa sig. De rika länderna vill öppna upp marknaderna och ta bort bidrag och importtullar i länder i tredje världen samtidigt som man vill ha höga importtullar och bidrag i de rika länderna. Med andra ord: det ska vara lätt att sälja till tredje världen men svårt för tredje världen att sälja till oss. Vi vill skydda vårt oljeslukande jordbruk som är beroende av bidrag för att gå runt.
Detta drabbar också bönder i tredje världen eftersom billiga varor strömmar in i landet samtidigt som man inte har möjlighet att sälja till den rika delen av världen.



En annan grå zon i förhandlingarna är den liberalisering av tjänstemarknaden och servicesektorn som EU förespråkar. På den punkten befarar Mellanamerika, speciellt folkrörelserna, att vatten, energi, sjukvård, utbildning och telekommunikation kan komma att säljas ut och privatiseras och att länderna inom EU får marknadstillträde till dessa sektorer



Den sjunde förhandlingsrundan avslutas den 3 april. Sedan följer förhandlingar i Bryssel och Nicaragua.

Vi behöver ett samarbete främst mellan sydamerikanska länder men också mellan Europa och sydamerika men då på jordbrukarna i sydamerikas villkor!




Sydsvenskan

30 mars, 2009

Aborträtt i Dominikanska Republiken?

I Dominikanska Republiken håller man på att ta fram en ny grundlagsförändring.
Den nya grundlag som ligger som förslag från presidenten Leonel Fernández, kommer troligen att leda till en het debatt i den nationella församlingen de närmaste månaderna. Bland de mest kontroversiella ämnena är förslaget att en president ska kunna väljas om för mer än två perioder samt abortfrågan.

Redan tidigare har PRSC (Partido reformista social cristiano), stödpartiet för nuvarande presidentens parti, sagt att man inte kommer att gå med på några grundlagsändringar som ”hotar livet” och syftade både på dödsstraff och abort. UNICEF:s regionalansvarige för Latinamerika och Karibien, svensken Nils Kastberg, har uppmanat den nationella församlingen att ta ett beslut angående abortfrågan, vars kriminalisering enligt honom bara ”tvingar kvinnorna till illegala center med små resurser för att genomföra ingreppen”. Detta är något som har kommit upp i flera länder i Latinamerika på senare år och som jag skrivit om bla HÄR och HÄR. Det är inte heller första gången abort diskuteras i Dominikanska Republiken, för beslutade kongressen att behålla kriminaliseringen.

Det kommer antagligen att ta flera månader innan vi får svaret den här gången. Först skall det diskuteras i nationella församlingen och sedan officiellt. Den nya grundlagen skall sedan revideras av en granskande församling.


Förhoppningsvis kommer abort nästa år att vara lagligt på den ö där Columbus landsteg 1492,(eller i alla fall den del som upptas av Dominikanska Republiken)

Detta är inget som bara diskuteras i Latinamerika som bekant. Tex Portugal drev igenom aborträtten efter en folkomröstning 2007 och strider nu om homosexuellas rätt att gifta sig. I Spanien är det tvärtom, homosexuella har rätt att gifta sig men abort diskuteras nu att legaliseras. Här har flera tvister med katolska kyrkan, som är den som brukar vara emot dessa frågor, förts de senaste åren med president José Luís Rodrígues Zapatero vid makten.

29 mars, 2009

Gifter i jordbruket dödar människor i Nicaragua

Över 3 000 sockerrörsarbetare har avlidit som följd av kronisk njursvikt, de har arbetat på plantager där bekämpningsmedel förorenar vattnet. De som fortfarande lever kräver ersättning av en av Nicaraguas mest maktfulla familjer, Pellas.
Pellas är en av de rikaste familjerna i Nicaragua och äger den största delen av sockerrörsodlingarna och på framställningen av etanol, öl och rom. De dominerar marknaden för dricksvatten och har mycket makt inom bil- och bankbranschen. Familjen Pellas använder, trots fleråriga protester, livsfarliga bekämpningsmedel på sockerrörsodlingarna och har inte betalat ut ersättning till vare sig folk som har insjuknat eller familjemedlemmar som förlorat sina anhöriga.

Flera före detta sockerrörsarbetarna har samlats på familjens ägor och går varje dag till Pellas för att ställa sina krav. Hittills har dörrarna inte öppnats för dem.

- De tänker bara på sina pengar och struntar i oss arbetare, säger Alan Cobando, en av de drabbade.

Alan Cobando berättar att kronisk njursvikt leder till en långsam och plågsam död. Kroppen förvittrar sakta men säkert, hudens elasticitet försvinner och unga personer börjar likna åldringar. Njurarna skrumpnar in tills de får en storlek av en liten nöt och personen dör.

De före detta sockerrörsarbetarna är organiserade i den nicaraguanska föreningen för personer med kronisk njursvikt, Anairc. Enligt Anairc dör i genomsnitt 46 personer i månaden av njursvikt, och hittills har drygt 3 200 personer avlidit.

”Hälsomyndigheterna erkänner inte att sockerrörsarbetarna lider av kronisk njursvikt och läkarna uppger hjärtattack som dödsorsak på dödsattesterna”, skriver Anaircs i ett pressmeddelande.

Men de före detta sockerrörsarbetarna tvivlar inte; farliga bekämpningsmedel förorenar vattnet som förorsakar sjukdomen. Miljöorganistioner i landet, bla Centro Humboldt, anklagar myndigheterna för att inte bry sig om att bekämpningsmedel och fabriksutsläpp åker rakt ut i vattendrag.

Det tillåts också alltför mycket och starka medel inom jordbruket i Nicaragua, och i Tredje världen generellt, sådana som borde vara förbjudna för länge sedan. I Europa är de såklart förbjudna men vi importerar samtidigt varor som producerats i intensivjordbruk som använt dessa medel. Något som drabbar både miljö och människor.

Ja, som sagts förut. Köp ekologiskt och rättvisemärkt, i synnerhet från länder i Tredje världen!!

.

DN, DN, Sydvsenskan, Sydsvenskan

25 mars, 2009

Första nytillskottet av Iberiskt Lodjur utanför Doñana

I måndags föddes två ungar av Iberiskt lodjur i La Olivilla i Jaen i södra Spanien enligt El País. Det är första gången det föds några ungar i fångenskap utanför anläggningen El Acebuche i Doñnana där uppfödningsprogrammet en gång startade.
20 reproduktiva honor ingår i avelsprogrammet och sedan 2005 när det hela startade finns det 29 ungar kvar i livet.

Får se hur det går med detta vackra men ovanliga kattdjur i fortsättningen.

24 mars, 2009

Stora Enso: inte bara papper

Med start på den internationella kvinnodagen genomförde kvinnor från småbrukarorganisationen Via Campesina en serie aktioner i protest mot den brasilianska jordbruks- och skogsindustrin. Aktionerna syftar till att uppmärksamma de negativa följderna av exportdrivna monokulturer, i synnerhet eukalyptus-, sockerrör- och sojaodlingar, men har mötts av motstånd från polisen.

I delstaten Rio Grande do Sul, i södra brasilien, ockuperade cirka 700 kvinnor mark som tillhör pappersmassaföretaget Votorantim Cellulose, och delar av företagets eukalyptusplantage saboterades. Militärpolis uppges ha ingripit mot ockupanterna och flera kvinnor har fängslats.

Utbredningen av eukalyptusodlingar i Brasilien, där också svensk-finska pappersmassaföretaget Stora Enso investerar kraftigt, har fått skarp kritik från miljöorganisationer och sociala rörelser. Kritiken har pekat på hur dessa enorma monokulturer trängt bort den biologiska mångfalden av djur- och växtarter, förorenat miljön med användningen av högintensiva bekämpningsmedel, samt sugit upp enorma areal vatten som torkar ut jorden och drabbar närliggande samhällen. Protesterna mot dessa eukalyptusplantagen följer en lång rad aktioner ledda av sociala rörelser, ursprungsfolks- och miljöorganisationer i området.

I Sverige har Latinamerikagrupperna nyligen startat en kampanj mot Stora Enso's odlingar av eukalyptus. En artikel om detta finns att läsa här.

23 mars, 2009

Miljöorganisation stängs av i Ecuador

Hälsodepartementet i Ecuador har dragit in tillståndet för Acción Ecológica, en av landets mest välkända miljöorganisationer.

- Det är ett brott mot organisationsfriheten och yttrandefriheten och mot rätten
att inte ha samma åsikt som regeringen, säger Ivonne Ramos, ordförande för
Acción Ecológica.

Hon är övertygad om att stängningen har att göra med deras protester mot att Ecuadors president Rafael Correa vill öppna upp landet för storskalig gruvdrift.

"Många organisationer gör vad de vill, de lägger sig i politiken (...)", som president Correa uttryckte sig bland annat i en radiointervju.

Acción Ecológica skickade ett brev till hälsodepartementet med ett vädjan om att få tillbaka sin status som juridisk person och efter att presidenten i TV sagt att han skulle titta på det, känner Ivonne Ramos sig lite lugnare.
Kanske får Acción Ecológica tillbaka sitt tillstånd.

Förutom Acción Ecológica har åtta andra organisationer förlorat sin status som juridiska personer under Correas regeringstid. Besluten baseras på dekret 982 som slår fast regler för ecuadorianska organisationer.
ICNL (International center for Not-for-Profit Law) har gjort en analys av dekret 982. De menar att den på flera punkter bryter mot Ecuadors konstitution och internationella konventioner.

Hyckleriet är stort bland en del regeringar även i latinamerika. Ecuador har faktiskt en av kontinentens mest progressiva och långtgående miljölagar men detta verkar inte regeringen vilja använda i praktiken.

22 mars, 2009

Ny prägel på feministkonferens i Mexico

Under den elfte latinamerikanska feministkonferensen som hölls i Mexico i veckan avbröt den autonoma rörelsen invigningen när Victoria Aldunate från Chile tar tag i mikrofonen och läser upp en deklaration. Den innehåller bla kritik av agendan.

– Agendan för mötet har inte bestämts av den feministiska basen. Den har
bestämts av politiska agendor som finns hos de transnationella organisationerna.
Den politiska agendan lyder under det stora kapitalet och ekonomiska intressen
som är helt främmande inför de behov och de förslag som finns hos den
latinamerikanska feminismen.
– Vi uppmuntrar alla feminister från Latinamerika och Karibien att ta del
av en feminism som är kritisk och mothegemonisk, från radikalismen och
autonomin. En annan feminism är möjlig! avslutar Aldunate.


De autonoma latinamerikanska feministerna hade samlats veckan före konferensen och diskuterat bland annat organisatörernas sätt att hantera innehåll och form. De är bla kritiska mot tillgängligheten till mötet då många saknar tillgång till internet, framför allt de mest marginaliserade grupperna på kontinenten så som ursprungsbefolkningen, befolkningen från Karibien och kvinnor från fattiga och hårt marginaliserade områden.

Händelsen präglade de kommande diskussionerna. Många har uttryckt sitt ogillande och menar att de autonoma feministerna inte har rätt att klassa de vissa som ”feminister som upprätthåller patriarkatet”, medan andra tycker att deras positionering har varit nyttig och hjälpt till att inte släppa ifrågasättandet under diskussionerna.


Samtidigt ska den Interamerikanska domstolen för de mänskliga rättigheterna ta upp ett fall om så kallade ”feminicidios”, kvinnomord som är direkt sammanlänkade med kvinnans genus. Det handlar om tre unga kvinnor som mördades i Ciudad Juarez i Chihuaha, Mexiko, 2001.
Den Interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna hänvisar till att den mexikanska staten inte gett de mördade kvinnornas familjemedlemmar upprättelse och att Mexiko inte har genomfört förebyggande åtgärder mot våldet mot kvinnor, trots det faktum att myndigheterna har haft kunskap om det våldsmönster mot kvinnor och flickor.

Små steg framåt, men de kan betyda mycket. Vi får hoppas att det är ett tecken på större rättigheter för kvinnor i Mexico.

21 mars, 2009

Guaranífolk får sin mark tillbaka

Sedan Evo Morales regering kom till makten 2006 har jordfrågan varit i fokus och regeringen vill att 20 miljoner hektar mark, eller en femtedel av Bolivias produktiva jord, ska återlämnas till ursprungsfolken till 2013. I lördags överlämnades 36 000 hektar mark till Guaranífolket i Alto Parapetí i sydöstra Bolivia. Detta efter att man upptäckts att minst 50 familjer hållits fångna som slavar av storgodsägare.

Enligt boliviansk lag måste man för att få äga mark se till att den fyller en "social och ekonomisk funktion". Ägd mark måste användas så att den är till nytta för människor i området, antingen genom en produktion i proportion till ytan eller att folk lever och verkar där. Eftersom de minst 50 familjer man fann var fångna i slavarbete uppfyller marken inte kraven på social och ekonomisk funktion och därför ska den delas ut till ursprungsfolk och jordlösa.

- Den här marken har alltid varit vår och den kommer alltid att förbli det. Under lång tid har den varit ockuperad av storgodsägare, transnationella företag och politiska partier. Men vi ger aldrig upp vår historiska kamp och våra rättigheter, utropade Wilson Changaray, ordförande för guaranífolkets största organisation APG.

I staden Santa Cruz sade den ultrakonservativa ledaren Carlos Valverde Barberí till radiokanalen Patria Nueva att "man borde skjuta ihjäl ursprungsfolken som kommer hit och ockuperar jord, för det är sådana som bara kör över och de ska inte tro att vi är lika".

Presidenten Evo Morales menade att jordkonflikterna och förtrycket är ett 500 år gammalt problem som kom hit med den europeiska erövringen.
- Det kan vi inte kan lösa under tre år i regeringen. Men att den här marken nu återlämnas är ett resultat av ursprungsfolkens historiska kamp för sina territorier.


Förhoppningsvis kommer marken nu att användas på ett bättre sätt och komma befolkningen tillgodo istället för avkastningen hamnar i fickorna på transnationella företag och maten i Europa och USA.

16 mars, 2009

Vänstern vinner även i El Salvador

Vänsterpartiet FMLNs kandidat Mauricio Funes gick segrande ur valet i El Salvador. FMLNs Funes vann över högerkandidaten med 51 % mot 48 %.
USA:s president Barack Ubama sa innan valet att han är neutral och ska stödja de segrande. Det skulle i så fall vara en vändning i USA:s politik gentemot El Salvador, och andra sydamerikanska länder, där man annars har stött högern.

Från 1980 till 1992 pågick ett inbördeskrig där ca 75 000 miste livet. Bland de dödade fanns biskopen Romero som drev en kampanj mot högerdiktaturen, han sköts av en dödsskvadron inne i kyrkan under ett tal om rättvisa där han starkt kritiserade diktaturen.

Bakom högerdiktaturen fanns USA:s (som vanligt får man nästan tillägga tyvärr).
Guerillaledarna Shaffick Handal och Juaquin Villalobos med sin politiska stringens blev populära i hela Latinamerika. Ett fredsavtal tecknades mellan högerregeringen och gerillan FMLN 1992. FMLN omorganiserade sig till ett politiskt parti och etablerade sig snabbt som vänsterns alternativ.


DN, DN, SVD, Sydsvenskan

15 mars, 2009

Småbrukare fördrivs med militär

Den 11 mars försökte ett femtiotal poliser, understödda av militär, ta sig fram till två byar i Sierras de las Minas i nordvästra Guatemala för att tvångsförflytta byarnas invånare. Regeringen hävdar att marken är skyddat område men småbrukarna protesterar och menar att de bodde där innan beslutet fattats.

Under en presskonferens i fredags fördömde CNOC (en nationell jordbrukarorganisation) regeringens politik, som ofta resulterar i tvångsförflyttningar när den inte vill ha kvar småbrukare på marken.
I fallet Sierras de las Minas, liksom i många andra fall, tar regeringen stöd i lagen för skyddade områden. Regeringen menar att de byar, som hotas av tvångsförflyttning, ligger på skyddad mark. Enligt CNOC bodde familjerna på området innan lagen trädde i kraft.

- Vi har under lång tid sökt föra en dialog med regeringen kring markfrågan för
att nå en hållbar lösning, men de är inte intresserade utan fortsätter att
främja en politik som gynnar enskilda intressen och innebär
tvångsförflyttningar, säger Rodrigo Pop, medlem i CNOC:s styrelse.

Guatemalas befolkning har genomlevt 36 år av inbördeskrig, vilket tog slut 1996. Många är fortfarande rädda för polis och militär och påminns om åren av förföljelse och massakrer.

CNOC kräver att president Álvaro Colom omedelbart stoppar alla tvångsförflyttningar, att regeringen hörsammar deras krav på en jordbruksreform och att institutet för mänskliga rättigheter vakar över människors liv mot bakgrund av de övergrepp som begås mot småbrukare och ursprungsfolk.
På senare tid har det rapporterats om allt fler fall av förföljelse av ledare från ursprungsfolksorganisationer runt om i landet. Det handlar särskilt om personer som har organiserat sig för att försvara naturresurser i områden där människor bor och riskerar att förlora sin mark och därmed grunden för sin överlevnad om marken säljs ut.

08 mars, 2009

Fruktinköpare brister i kontroll

I Sverige kan vi köpa "färsk" frukt året runt. Men vad ligger egentligen bakom den frukt vi köper? Hur ser villkoren ut för arbetarna och miljön?
Swedwatch har gjort en jämförande studie med år 2005 där de tre största fruktimportörerna, ICA, Everfresh AB och SABA Frukt och Grönt, har undersökts. SwedWatchs undersökning från 2005 avslöjade svåra förhållanden för anställda hos fruktproducenter som exporterade till den svenska marknaden bla. i Chile och Sydafrika.

Köp Ekologiskt och rättvisemärkt
En positiv utveckling inom frukt och grönt är att importen av ekologisk och rättvisemärkt frukt har ökat kraftig sedan 2005. Importen av rättvisemärkt frukt till Sverige har ökat med 230 procent sedan 2005 och i dag finns det en rad olika rättvisemäkta frukter att köpa i svenska butiker.

Ekologisk odling är extra viktigt i länder där miljölagarna är svaga och arbetarna ofta inte förses med tillräcklig skyddsutrustning trots att de arbetar med hälsovådliga bekämpningsmedel.
FN:s jordbruksorgan, FAO, menar att ekologiskt jordbruk har stor potential att minska fattigdomen.
”Ekologisk odling ger fler arbetstillfällen, bidrar till att återställa den ekologiska balansen och minska beroendet av att köpa exempelvis konstgödsel och bekämpningsmedel”, säger Christina Engfeldt, informationsdirektör på FAO Norden.

Det går långsamt framåt.
De stora fruktimportörerna har stärkt sina etiska krav de senaste åren, men de brister fortfarande i kontrollen av arbetsförhållanden hos sina leverantörer. Detta trots att en ökad mängd frukt kommer från länder där risken att anställdas rättigheter kränks är hög.


2005 var villkoren sämst för de säsongsanställda och så är det fortfarande i Chile, enligt Pamela Caro på CEDEM , en chilensk kvinnoorganisation som arbetar för säsongsanställdas rättigheter.

De tre största svenska importörerna köper samtliga frukt från Chile, bland annat äpplen, päron, kiwi, avocado och citrusfrukter.

Everfresh
–Everfresh, som kontrollerar runt 35 procent av den svenska fruktmarknaden och bland annat köper in frukt åt Coop, sticker ut i undersökningen genom att det saknar ett systematiskt uppföljningsarbete kring arbetsvillkoren hos sina leverantörer.

Under 2008 har Everfresh lagt över ansvaret för kontroller av leverantörer från inköpspersonalen till miljö och kvalitetsansvariga säger Paulina Luedkte, kvalitetsansvarig på Everfresh. Företaget har arbetat fram en metod för bedömning av leverantörer samt ett protokoll där även arbetsvillkor ingår. Detta nya sätt att arbeta håller dock fortfarande på att utvecklas och under 2008 besökte Everfreshs kvalitetsansvariga enbart producenter i Italien.

ICA
Sedan SwedWatchs förra rapport publicerades 2005 har ICA gjort kraven på sina leverantörer tydligare så att det klart framgår att eventuella underleverantörer också omfattas av dem, enligt Mats Jakobsson, inköpschef för frukt på ICA. ICA har som mål att köpa all sin frukt direkt från fruktproducenter och idag ligger man på ca 90%.


SABA Frukt och Grönt
SABA Frukt och Grönt ägs sedan 2005 helt av Dole Food Company. Vad gäller sociala förhållanden är 80 procent av Doles bananplantage och 70 procent av företagets ananasodlingar SA 8000-certifierade.
SA 8000 är en standard för socialt ansvar som är utvecklad av Social Accountability Internatinal (SAI) och som omfattar ILO:s kärnkonventioner samt har krav på skälig lön och arbetstider.

I vissa länder, exempelvis i Sydafrika, sköts kontrollerna av Doles personal i landet. Arbetsvillkor kontrolleras cirka en gång per år. Under Doles interna kontroller intervjuas som regel inte arbetare utan där handlar det mer om kontroll av dokument.

Organisationer och Fackföreningar lämnas utanför
Dessa tre importörer säger till SwedWatch att de i dag i princip enbart köper frukt från producenter certifierade enligt Global GAP eller likvärdiga certifieringar. Det är en förbättring jämfört med 2005 då enbart ICA krävde detta från samtliga leverantörer.
Global Gap omfattar förutom miljökrav krav som gäller arbetares hälsa och säkerhet, men inte deras rättigheter. Just nu pågår dock utvecklingen av sociala krav inom Global Gap men inget av de tre svenska importföretagen är engagerade i detta arbete.

ICA väljer istället att satsa på sitt engagemang inom BSCI, eftersom företaget tror att Global Gaps sociala krav kommer att hålla en lägre nivå. SABA:s ägare Dole säger att företaget satsar på certifiera egna odlare enligt SA 8000. Everfresh uppger att företaget inte kände till utvecklingen av sociala krav inom Global Gap, men säger att det ska titta närmare på frågan.

Ingen av de kontrollerande aktörerna har med oberoende organisationer eller fackföreningar. Diskriminering och miljöförstöring är ibland svårt att upptäcka bara genom observationer och dokumentation.

Sydsvenskan

02 mars, 2009

SIDA tar ett steg framåt i LA

Det svenska biståndsorganet SIDA har nu tagit ställning för Evo Morales och hans nya konstitution Det blir det första långsiktiga projektet i latinamerika på länge.
40 miljoner kronor under en femårsperiod ska användas för att öka effektiviteten, öppenheten och motverka diskriminering inom landets statliga institutioner.

Att lämpa över en massa pengar till en regering är det enkla men inte så effektiva sättet att bedriva bistånd. Bättre är då en slags hjälp till självhjälp Förhoppningsvis kommer detta projekt att fungera lite på det sättet.

Biståndet ska också hjälpa regeringen att landsätta landets nya konstitution som stärker ursprungsbefolkningens rättigheter. Kanske kommer det att uppfattas, både från oppositionen och från ursprungsbefolkningen, som ett svenskat ställningstagande för den nya konstitutionen. Det kommer möjligen att bli ett litet bakslag för oppositionen i de rika regionerna i Bolivia som inte är nöjda med den.

Bland annat ska något som liknar den svenska offentlighetsprincipen införas, där alla ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar, de blir dessutom enklare att komma åt genom till exempel publicering på internet Andra punkter regeringen ska fokusera på med stödet från Sverige är att rekrytera bland marginaliserade befolkningsgrupper till den offentliga sektorn.

Vi får väl se vad SIDA kan åstadkomma.

SvD, DN, Newsdesk

27 februari, 2009

Fest i Amazonas: nu med dubbel anledning att fira

Amazonasbyn Sarayaku blev världskänd för sin kamp mot oljebolagen på åttiotalet. De stred både mot det italienska oljebolaget Arco-Agip, och senare det argentinska CGC, som regeringen gett tillstånd att prospektera i området – utan att tillfråga de boende.

- Under kampen mot oljebolagen var kvinnorna starkare än männen och gav inte upp eller lät sig övertalas. Sedan dess har vi stärkt vår ställning och nu vet männen vad vi är värda, säger Marcia Gualinga, som är arbetsledare för en grupp av kvinnor.

Sarayakuborna fick sedermera rätt i den interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter och oljebolaget fick ge sig av. Sarayakus kamp har sedan dess blivit en symbol för ursprungsfolkens kamp för rätten till sina territorier och sitt levnadssätt.


På den traditionella Sarayakufesten som firas i mitten av februari vartannat år, byts vardagen med dans och Chicha.
Chichan är ett öl som görs på yucca och blir alkoholhaltigt med hjälp av kvinnornas saliv.
- Fyra krukor räcker till ungefär tvåhundra personer och sedan låter man den stå i mellan fyra och åtta dagar beroende på hur mycket alkohol man vill ha, förklarar Marcia Gualinga.

Sarayakufesten är en hyllning till naturen och symboliserar respekt för Moder Jord. Det är ett tillfälle att minnas vår kultur och ett sätt att visa världen att vi lever, säger Dionisio Machoa, Sarayakus folkvalda ledare.

20 februari, 2009

Sydamerikansk film framåt

Sydamerikansk film hamnade lite mer i rampljuset än vanlig då två filmer belönades med två internationella utmärkelser inom filmvärlden.

Den ena, ”La Teta Asustada (Det Rädda Bröstet)” från Peru vann förra veckan Guldbjörnen vid Berlins internationella filmfestival. Den handlar om sexuellt våld i tider av konflikt och traumat därefter. Filmen är regisserad av Claudia Llosa. Konstkänslan kanske ligger i familjen, hennes farbror är Mario Vargas Llosa en av Perus främsta författare och även han internationellt känd.
Claudia Llosa har ett antal utmärkelser bakom sig redan.


Den andra från Chile, ”La Vida Buena (Det Goda Livet)”, vann en Goya för bästa latinamerikanska film. Filmen skildrar fyra människoöden i dagens Santiago. Det är andra gången Chile kniper Goya-priset som delas ut i Madrid. Andrés Wood regisserade denna gång vinnaren.

Latinamerikansk film är kanske inte så känd utanför latinamerika men den har en del att bjuda på, men jag är nu långt ifrån någon filmkännare av den högre skolan.
Flera av länderna på den stora kontinenten har dock prisvinnare av olika slag, dock kanske okända i andra delar.
Hur många nobelpristagare i litteratur kan man räkna upp från latinamerika? Ja det finns fem.

Gabriela Mistral, 1945 (Chile)
Miguel Ángel Asturias, 1967 (Guatemala)
Pablo Neruda, 1971 (Chile)
Gabriel García Márquez, 1982 (Colombia)
Octavio Paz, 1990 (Mexiko)

Men nu var jag lite orättvis. I ärlighetens namn är det rätt få kontinenter man kan räkna upp nobelpristagare i litteratur ifrån, om man inte är väldigt intresserad och insatt. Nu kan ni de från latinamerika i alla fall.

DN, Sydsvenskan, HD, GP, DN

12 februari, 2009

Naturens år, och Darwins

12 Februari

Idag är det 200 år sedan Charles Darwin föddes. I år är det också 150 år sedan hans bok "The Origin of Species" kom ut.

Det är också Naturens år: 100 år sedan den första nationalparken öppnades i Sverige och den första naturskyddslagen antogs.



NewsDesk,

10 februari, 2009

GMO-jordbrukets frälsning?

GMO står för Genetically Modified Organisms. Man har alltså modifierat eller ändrat genuppsättningen på en organism för att förändra dess egenskaper. Detta är inte alls något nytt. Ända sedan människan började tämja djur och växter har man förändrat deras egenskaper för att passa våra önskemål bättre. Det nya idag är att man med genteknik kan förändra organismers egenskaper utan avel. Man placerar in gener i deras genuppsättning "på labbet". Det betyder att de på en generation kan få en helt ny egenskap, ibland med hjälp av gener från en annan organism av en helt skild art också mellan tex djur och växter.


Det finns, eller fanns, nästan två läger som hävdar att antingen är det helt fel och farligt att pyssla med genmodifiering eller så är det världens frälsning som kommer att lösa en massa problem tex fattigdommen.
Numera finns det också många som ser möjligheter med GMO men som även är lite skeptiska och inte tycker att man ska köra på som om det vore helt ofarligt.


Det finns en hel del problem med det hela.
För det första är det en ny teknik, man vet inte riktigt vad de olika förändringarna kan leda till ute i naturen.
Den nya organismen har tagits in på labbet med en egenskap och kommit ut med en helt ny utan att ha gått igenom någon slags evolution i samspel med de ekosystem den ska vara i.


Varför då GMO?
De som förordar GMO, tex storföretaget Monsanto, använder ofta argumentet att man skall öka skördarna med hjälp av de nya grödorna. Det man ofta gör är att man ökar en grödas motståndskraft mot skadeinsekter och bekämpningsmedel och målet är att maximera utfallet vid skörd. Det är främst den senare delen man satsat på vilket har lett till att användningen av bekämpningsmedel har ökat. Monsanto, som äger de flesta patenten på GMO-grödor, och samtidigt säljer bekämpningsmedlen hade en omsättning på 11 miljarder dollar år 2008.
Att GMO främst är till för att minska fattigdom är nog något Monsanto och många andra hävdar utan att riktigt mena det. Argumentet verkar ju så enkelt, mer mat - mindre fattigdom
Det finns flera andra orsaker till svält och fattigdom som inte beror på matbrist. För närvarande finns det ca 1.5 ggr så mycket mat som krävs för att mätta alla människor.
Centraliseringen av inköp av jordbruksprodukter pressar priserna, EU och USA stödjer sina jordbrukare som ibland säljer för mindre än produktionskostnaden, men småbrukare i tredje världen saknar sådant stöd. De har tvärtom tvingats öppna upp sina marknader och ta bort stöd och tullar.

Både miljörisker och Sociala problem
Är GMO bara dåligt då? Kanske inte. I framtiden kan säkert flera nya grödor visa sig vara användbara men forskning om riskerna är nödvändig och frågan om patent måste lösas.
Att ta patent på en organism som sedan alla måste köpa och inte kan ta fram frö av själva håller inte. De flesta småbrukare i tredje världen och den globala småbrukarorganisationen Vía Campesina är motståndare till GMO. Man menar att riskerna är för stora både miljömässigt och socialt.
Bonden måste ha rätt att själv bestämma över utsäde och heller inte riskera att få in GMO-grödor i sina odlingar utan vetskap. I Mexiko fanns ett fall där en jordbrukare ovetande hade fått in GMO-majs i sina odlingar och blev stämd av Monsanto för att odla den majssorten utan att ha köpt utsädet.

Vía Campesina har ju som jag skrivit om tidigare, ett alternativ på en jordbruksreform där matsuveränitet är en viktig del.



ETC, NewsDesk, Sydsvenskan

31 januari, 2009

Brist på alternativ

På flera ställen i landet, tex i Lunds kommun, tar man ner träd när sk. trädexperter anser att de inte är värda något och är en fara för allmänheten.
Ibland stämmer det att träden kan vara så angripna av röta att stora grenar riskerar att ramla ner. Ibland sker simpla misstag pga brist på kunskap.
Det som de flesta parkansvariga och trädexperter verkar ha missat är en urgammal kunskap om hur träd kan skötas utan att utveckla kronor med stora grenar, jag tänker på hamling. Det skulle vara ett effektivt sätt att ha träd i staden. Man skulle också kunna hamla stora träd som ett alternativ till att helt hugga ner dem. Man kapar kronan så det blir ett "skelett" av de stora grenarna kvar. Detta kan anpassas så att ingen av de kvarvarande grenarna riskerar att ramla ner. I början kan det se lite "fult" ut, men det är mest en vanesak. Ett stort hamlat träd med sin buskiga krona kan vara väldigt dekorativt, tycker jag i alla fall.


Träd fyller många funktioner
Träd är viktiga för den biologiska mångfalden. Mängder av arter kan vara knutna till gamla träd, även döda sådana. De fyller även en viktig funktion för oss människor. Få organismer har väl en sådan kulturell förankring hos oss som träd. De flesta tycker något om träd. De är också viktiga som luftrenare och många studier, bla vid SLU, har visat att vackra naturmiljöer påverkar hälsan positivt.


HD,

30 januari, 2009

Företag som vägrar redovisa hållbarhetsrapporten

Miljöaktuellt har listat de 69 bolag som vägrar svara på undersökningen som CDP (Carbon Disclosure Project) och saknar redovisning på miljöområdet. Här finns också företag med undermålig rapportering enligt Öhrlings Price­water­house­Coopers.

Samma tidning har också kontaktat några av företagen för att få deras förklaringar.


Listan:


A-banan Projekt AB
A-Com
Active Tech
Addnode
Aerocrine
Affärsstrategerna
ALMI Företagspartner
Anoto Group
Aspiro
Atrium Ljungberg AB
AudioDev
Avanza
Axis Communications AB
Betsson
BioInvent
BioPhausia
Bostadsgaranti
BTS Group
Connecta
East Capital Explorer
Elekta
Enea
Feelgood
Fingerprint Cards
Havsfrun
Hexagon
IBS
IFS
Industrial & Financial Systems
Investment AB Öresund
Ireco Holding
Jeeves Information Systems
Kinnevik
Know IT
Kungliga Dramatiska Teatern
Latour
Lawson Software
Ledstiernan
LinkMed
Luxonen
Melker Schörling AB
Metro
Millicom
Mobyson
MTG AB
Modul 1 Data
MSC Konsult
NeoNet
Net Insight
NetonNet
Novestra
Peab AB
Phonera
Rausearch Laboratories
Sagax
Securitas
Sensys Traffic
Skanditek
Svedbergs
Svolder
Säkl
Tanganyika Oil
Tele 2 AB
Tractions
Trade Doubler
Transatlantic AB
Unibet
Uniflex
Vostok Nafta

29 januari, 2009

En god och en dålig nyhet.

En god....
Lund skall troligen bygga ut spårvagn som ska gå från centralstationen upp till Brunnshög där många arbetsplatser ligger och kommer på vägen dit åassera stora delar av universitet. - Bra!!

Spårbunden trafik är effektivt och miljövänligare än buss och bil. Meningen är också att man skall förlänga spårtrafiken ut till de större byarna runt Lund varifrån många idag pendlar, många med bil.
Nu gäller det bara ätt söka fram de 400 miljoner som behövs och att se till att bygga banan så den inte förstör miljön i centrum.

...och en dålig.
Innan Islands regering avgick hann de införa mångfaldigt högre fångstkvoter på vik- och sillval. 150 av varje får dödas varje år med de nya reglerna från tidigare 40 vik- coh 9 sillvalar.
Nu hoppas jag att den nya regeringen, som kan komma bli en röd-grön, kommer att upphäva detta.

DN, SVD,

28 januari, 2009

Obama mer positiv till aborter?

President Barack Obama tar bort förbudet mot att med skattemedel stödja organisationer som jobbar för och informerar om abort utomlands, ett förbud som infördes av George W. Bush. Det skulle kunna öppna för större möjligheter för tex organisationer i Latinamerika att driva på sina regeringar på en kontinent där abort är helt förbjudet nästan överallt.
Kanske något som kommer att vara lika positivt för människor i latinamerika som de miljoner man lägger på stimulanspaketen i USA.

Kyrkan har fortfarande mycket makt och jobbar hårt för att hålla kvar ett förbud, något som också har ett någorlunda stort stöd bland folk i allmänhet. Det sker dock tusentals aborter i det dolda hemma hos "husdoktorer" av diverse slag och med diverse medel som medför att ca 4000 kvinnor dör varje år efter sviterna.
Bättre vore det o man tillät abort som då kunde genomföras på sjukhus under mer kontrollerade former.
Uruguay var ju, som ett av de första länderna, nära att få igenom en ny lag som avkriminaliserade aborter, något som presidenten Tabaré Vázquez lade in sitt veto mot.

Bolivia kanske nu istället kan komma att bli ett land i Latinamerika som inför avkriminalisering av abort. Den nya konstitutionen gör det inte helt omöjligt och kvinnor fick betydligt större rättigheter.

BBC, SVD, DN, Sydsvenskan

27 januari, 2009

Bolivias nya konstitution

Det blev ja. Ca 60% röstade för den nya konstitutionen i Bolivia.
Samtidigt som man röstade om ny konstitution röstade man om den andel mark som man högst får äga. Det stod mellan 10000 och 5000 ha och resultatet blev 5000 ha.
Denna fråga har mötts av stort motstånd av oppositionen redan från början då många av de stora markägarna består av mäktiga politiker inom oppositionspartierna eller ägare till landets regeringskritiska medier.

Lagen skall dock inte gälla retroaktivt, så de som idag äger stora områden, ibland upp till 50.000 ha, skall inte tas ifrån mark.
5000 ha är dock väldigt mycket om man jämför med de 200 kvadratmeter som en del av småbrukarna har.

Miljön får bättre skydd
Ett annat område som fick större stöd i lagen är miljön.
-Varje medborgare är skyldig skydda miljön för levande varelser.
-Miljöbrott prescriberas aldrig.
-Alla har rätt till en frisk miljö och att utvecklas sig i denna, både nuvarande och kommande generationer och det gäller också andra levande varelser.
-Utbildningen skall bla vara orienterad mot vikten av bevarande och skydd av miljö och biologisk mångfald för att man skall kunna ha ett gott liv.
-Förbud mot att importera ämnen som skadar miljön.
- Varje ekonomisk organisation har skyldighet att skydda miljön.
- Flera artiklar handlar om att utnyttjande av naturresurserna måste göras uthålligt och utan att skada miljön.



Kvinnor får större rättigheter.
Förutom ursprungsbefolkningen som nu får mycket större rättigheter, så gynnas också kvinnor. -De ska inte bli diskriminerade i yrkeslivet på grund av sitt civilstånd, eventuell graviditet, ålder, utseende eller antal barn.
-Hon ska ha rätt till graviditetsledighet och att inte bli avskedad under sin graviditet eller fram till att barnet fyllt ett år.
-Det betonas att kvinnor i synnerlighet äger rätt att leva ett liv utan våld.
- Den nya konstitutionen uppmärksammar även kvinnans rätt att äga mark.
Redan under Evo Morales ledning 2007 började en positiv utveckling för kvinnan. 19 procent av de ägandebevis som registrerades tillkom kvinnor och 34 procent tillkom man och kvinna gemensamt.

-Vid samboskap ska samma lagar gälla som vid ett giftermål.
-Barn till ogifta föräldrar ska ha samma rättigheter såsom ifall föräldrarna varit gifta.
-Tidigare var det upp till kvinnan att bevisa vem som var pappa till sitt barn. Nu råder motsatsen, det vill säga det är upp till pappan att bevisa att han inte är pappa.


Nu hoppas man bara att man följer alla dessa artiklar och att det inte blir för stora motsättningar mellan olika grupper!

Om man kan spanska kan man ladda ner konstitutionen HÄR (OBS pdf-sida ca 3Mb).


DN, SVD, SVD2, SVD3

25 januari, 2009

Ny konstitution i Bolivia?

Idag röstar Bolivia om den nya konstitutionen. Den första av de runt 20 i Bolivias historia som röstas fram av folket.

Den innehåller en hel del förändringar som är väldigt impopulära bland den rika eliten och kyrkan.
Själva ryggraden i de 411 artiklarna är integreringen av ursprungsbefolkningen och flera föreskrifter om medborgeliga rättigheter.

Ett av kapitlen som orsakat stora diskussioner är det om de juridiska instanserna. Förslaget är att man genom direktval skall välja de som skall sitta i domstolarna och om de grundläggande direktiven där.

Ett annat kontroversiellt förslag är att ursprungsminoriteterna, förutom Quechua och Aymara, skall få större självbestämmande och vara representerade i regeringen.

Andra förslag innefattar:

- omfördelning av mark

- större rättigheter för kvinnor, som rätten att inte bli utsatt för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld.


- att katolska kyrkan får samma rang med andra religioner.

“Bolivianska staten respekterar och garantiserar var och ens rätt att välja religion och andlig tro i enlighet med sin kosmovision. Staten ställer sig oberoende till kyrkan”.

Därmed skulle kyrkan förlora sin ställning som statsreligion och med det många privilegier.


Jag tror personligen att Bolivia kan tjäna en del på lång sikt med den nya konstitutionen. Förhoppningsvis lyckas Evo Morales att förena Bolivia så att det inte blir för stora motsättningar mellan grupper.
Tyvärr så är ursprungsbefolkningen väldigt åsidosatt och diskriminerad som det är nu och har så varit de senaste 500 åren, eller så. Det finns en del grupper som vill att det skall förbli så.
Den nya konstitutionen inkluderar ursprungsbefolkningen i politiken och kan så på lång sikt skapa mer tolerans.

La Razón, SVD, DN

24 januari, 2009

Ungdomsledare mördade

Tidigt på fredagsmorgonen mördades María de las Mercedes Ordoñez Mendez och Santiago Pérez Domingo i Chucup, Huehuetenango, i nordvästra Guatemala. De var aktiva ungdomsledare i organisationen Mojomayas och hade ett långvarit engagemang i ursprungsfolkens rättigheter. Detta tros också vara motivet bakom morden. Fem personer i organisationen blivit hotade under det senaste året.

"Det här är del av den organiserade brottsligheten, inte av den slumpmässiga.
Santiago Perez var en välkänd person inom regionen för sitt arbete med
ursprungsfolkens rättigheter."

Det säger Rosalina Tuyuc, koordinatör för moderorganisationen Convigua, som menar att man är övertygade om att morden är ett resultat av de bådas arbete.
Just nu höll de på med en presentation kring en rapport rörande kränkningar av ursprungsfolkens rättigheter i samband med gruvverksamhet i San Illdefonso Ixtahuacán.

Området kring Huehuetenango är oroligt om det har varit en del stridigheter med gruvbolag i regionen. Även på andra ställen har ursprungsfolk och småbönder protesterat mot gruvbolag som exploaterat deras mark, krängt deras rättigheter och förstört miljön.

23 januari, 2009

Delphi kom före Sverige

Delphi har förbjudit användandet av plastpåsar. Ett mycket bra initiativ taget av de ledande i en av de större städerna i Indien, om än med något höga straff om man ertappas bryta mot lagen, 16000 kr eller upp till fem år i fängelse.
London har gått i liknande tankar.



Plastpåsar är faktiskt ett gissel för miljön hur praktiska och billiga de än månde vara.
Bitar av plast kan man hitta över hela jorden i stort sett och i stor mängd i tex magen på vissa havsfåglar.
Den billiga oljan har skapat en del fördelar för en del av jordens befolkning men en mängd nackdelar för alla, plastpåsar en av dem.

Att förbjuda är inte rätt väg hör man vissa säga då. Men det är kanske det som behövs ibland för att man skall lägga manken till och faktiskt ta fram något nytt.


Det finns en del plastliknande material framställt av stärkelser som är organiskt nedbrytbara. De kan man säker utveckla.

Förbjud plastpåsar i EU!






Sydsvenskan

22 januari, 2009

Skriv under för kvinnliga poster i EU

EU skall inom kort tillsätta fyra av de högsta posterna inom unionen. Ingen av kandidaterna är kvinnor!
Kan det verkligen vara så att man inte hittat en enda kvinna som som duger som kandidat? Inte jättetroligt.
På hemsidan Females in Front kan man skriva under om man tycker att detta är fel.

Imbecill länsstyrelse

Länstyrelsen i Gävleborg öppnade en webbsida där allmänheten kunde följa hur en vargflock rörde sig eftersom några av den var radiomärkta för forskningssyften.
Ganska blåögt.
De fick ganska snart stänga webbplatsen när man upptäckte att det hade utnyttjats för otrevliga syften. Polisen hade uppgifter som talade för jaktbrott.

Vad är det för personal de har på länsstyrelsen där egentligen?

SVD

20 januari, 2009

Hyckleri i Fiskdisken

Naturskyddsföreningen har gjort en undersökning om handelns utbud av miljömärkt fisk.
Det har kommit en del nya miljömärkta alternaiv men samtidigt finns en del riktiga miljösynder kvar. Det blir ju lite hyckleri när man försöker sälja in sig som medveten handel och satsa på miljömärkt om man samtidigt har var utrotningshotade fiskbestånd och jätteräkor etc.

I haven finns ju en väldigt stor biologisk mångfald och fisk är dessutom en nyttig och viktig matresurs runt om i världen och något vi måste vara rädda om. WWF har ju en bra fisklista där man enkelt kan se om fisken är ok eller inte att köpa ur miljösynpunkt.
Kravmärk och MSC-märkt fisk är ju också ett sätt att välja rätt.


DN, SVD, Sydsvenskan

19 januari, 2009

Importera inte gammalt skräp

Bolivia införde den 4 december en lag som förbjuder import av bilar äldre än 5 år. Det är dock en del problem med att upprätthålla lagen kan man läsa i La Razón.
Tullen behöver mer resurser.

Det är dock en ganska bra idé för att minimera antalet gamla smutsiga bilar i landet. Något att ta efter i EU.


La Razón, SVD

17 januari, 2009

Jordbruk inte bara produktion

Efter att själv ha växt upp nära ett jordbruk och varit med på alla moment inser man att jordbruk inte bara är en fabrik av mat. Det blir något mer. Jorden, djuren, naturen. Svårt att beskriva utan att romantisera det hela. När man jobbar med och träffar jordbrukare både i Sverige och i andra delar av världen möts man ofta av människor som är engagerade i sin mark, speciellt , lite generaliserat, småjordbrukare. Det kan säkert ha bidragit till ett visst naturskydd på vissa ställen. Möjligtvis att det är en skillnad på småbönder och storjordbruk.

Där marken varit alltför produktiv har man inte kunnat stå emot trycket på intensifiering med endast hög avkastning på kort sikt som mål. Speciellt efter påtryckningar på tredjevärlden-länder från de rika länderna att öppna sina importtullar och att få dem att privatisera marken och sälja ut den till transnationella företag.
Småjordbruk, familjejordbruk brukar, inte sällan, marken ganska uthålligt och producerar mat till närområdet istället för att exportera.

I en krönika på Gristmill skriver Jim Goodman att jordbrukare känner mer för sin mark än bara för att producera mat. Han rekommenderar där en bok för den som vill läsa mer: Food Is Different: Why the WTO Should Get Out of Agriculture

Jag kan lägga till: The Global Food Economy: The Battle for the Future of Farming
Dessa böcker förklarar varför frihandelsavtal inte har lyckats med vad de lovat och varför småjordbrukare motsätter sig tex WTO.

Här ett inlägg från en bloggare i Sydafrika om jordbruksutveckling och hur man måste bli oberoende matförsörjare. "Give a man a fish and feed him for a day, teach him to fish and feed him for a lifetime”. Bloggen är ny och ser lovande ut.

Hur producerar vi mat hållbart?
Det är en delikat fråga. Jag tror inte svaret ligger enbart i en lösning, GMO kommer inte lösa alla problem. Morgondagens jordbruk måste ses som en helhet där fokus inte bara ligger på själva grödan utan också på landskapet som helhet. Här produceras och bibehålls biologisk mångfald, ekosystemtjänster och andra organismer vi använder, såsom vilda växter och djur till föda och medicin, material och upplevelser.

Småskaligt jordbruk har många gånger visat sig vara mer produktivt per hektar om man räknar på allt gården producerar och inte bara på en gröda. De stora industrialiserade jordbruken är dessutom helt beroende av stora mängder billig energi i form av olja, något som i sig är ohållbart i längden. De förstör dessutom miljön och utarmar jorden.

Vía Campesina är en global bondeorganisation som jag skrivit lite om tidigare. De har arbetat och arbetar fram en alternativ strategi för att bekämpa fattigdom och skapa ett hållbart jordbruk. Ett alternativ till frihandel och industrijordbruk.
Matsuveränitet är en central del i detta vilket innefattar inte bara tillgång till mat, utan också möjligheten för människor att själva, utifrån lokala kulturella och sociala förutsättningar kunna välja hur maten ska produceras, konsumeras och distribueras

Jordbruk är mer än bara produktion av mat!
Mat är mer än en vara man kan handla med!

Miljöaktuellt, ETC, Sydsvenskan, DN, Sydsvenskan