Sidor

04 augusti, 2010

Knarkkriget i Mexico

När nuvarande presidenten i Mexico Felipe Calderón blev vald var det till stor del med löften om att trappa upp och vinna kampen mot knarkmaffian. Det var svårare än han trodde.

Idag sker dagligen mord i Mexico som är direkt knarkrelaterade , framför allt kokain.
Att som Calderón och kanske framförallt USA försöka lösa problemet vi källan och få bort produktionen har varit en misslyckad strategi. Kriget mot knarket där man slagit till mot odlare i Colombia, Bolivia och Peru med militära insatser och flygbesprutningar av misstänkta odlingar, har ställt till mer skada än nytta då det drabbat småbrukare i länderna.


Något som är viktigt att ha i åtanke är att den ekonomiska försörjningen av knarkmaffian och som finansierar hela misären som skapas är inte utslagna missbrukare på gatan utan ganska välbärgade människor som använder kokain som partydrog och som i övrigt lever vanliga liv. Något som Magnus Linton påpekar i TV4:s inslag nedan.
Här finns ett moraliskt ansvar.

Mexico är ett transitland mestadels för den amerikanska marknaden. Kokan odlas mestadels i Colombia, Peru och Bolivia. Odlarna har ofta inget alternativ eftersom de inte får tillräckligt betalt för de frukt och grönsaker som de skulle kunna odla istället.
En del av kokabönderna är före detta gruvarbetare som blev arbetslösa efter kalla krigets slut när priserna på mineraler sjönk och gruvor stängdes igen. Kokan var en enkel gröda att odla.
I Anderna har koka också odlats under lång tid som en del av kulturen. Då används kokabladen som man tuggar vilket alltså är en helt annan sak än kokainet som framställs på labb.

Jag tror det är betydligt bättre att försöka stoppa konsumtionen av kokain. Kanske framförallt av etiska skäl för den misär den skapar i fattiga länder i bl.a. Latinamerika.


Nedan ett inslag från TV4 där bl.a. Magnus Linton medverkar och pratar om knarket.



03 augusti, 2010

Amnesti till miljöförbrytelser i Brasilien

Brasilien förbereder sig att införa en allmän amnesti för alla ansvariga för att ha förstört framför allt Amazonas men också andra ekosystem i Brasilien. Detta kan låta konstigt, och är det också, men flera med intressen i skogs- och jordbruksindustrin sitter med i både kongressen och senaten i Brasiliens.

Den nya rättsbalken innehåller också reduktioner av kantzonsbredder som skyddar floder och ger mer makt åt kommunerna att tolka och införliva miljölagar.
Att människor med direkta intressen in olika sektorer har en stor makt i kongressen gör att en sådan här lag går att genomföra. Valår som det är, även i Brasilien, gör också politikerna svaga för lobbygrupper och jordbruksindustrin är en stor maktfaktor i Brasilien.

"Det värsta är att ur symbolisk och politisk synvinkel gynnar den här reformen alla som har averkat i Amazonas illegalt fram till juli 2008. Det kommer att tjäna som ett incitament för nya avverkningar",
säger André Lima som är ansvarig för Greenpeace Amazonaskampanj.


Företag och personer som innan 2008 har brutit mot miljölagarna och avverkat illegalt kommer slippa böta. Något som den brasilianska staten förlorar 4,4 miljoner Euro på.
"Detta är också en otrolig orättvisa mot de jordbrukare som lägger ner väldiga ansträngningar på att anpassa sig och följa miljölagarna".
Det säger Paula Moreira från Amazonas miljöforskningsinstitut, IPAM.


Detta är ju precis så man inte ska göra som stat. Att den stora jordbruksindustrin har sådan jättemakt är väldigt farligt både för miljö och människor. Något som både världssamfundet borde reagera på. I Brasilien äger 0,8% av befolkningen mer än 42% av marken.
Omfattande jordreformer där de fattiga och jordlösa skulle få rätt till mark och större möjligheter till försörjning behövs omgående. Fattiga, jordlösa och miljön måste få en starkare  röst och mer makt gentemot vinstintressen för, till stor del, europeiska och nordamerikanska multinationella företag.


El País, Störa Enso

01 augusti, 2010

Ekologisk odling. Kan det föda världen

Ekologisk odling brukar kritiseras för att inte producera tillräckligt med mat. Det stämmer att i, åtminstone Europa, så är skördarna mindre.

Problemet är att det industriella jordbruket är ohållbart i längden och kommer inte kunna producera mat så det räcker i framtiden. Vi är tvungna att hitta nya sätt att odla på.

Om man går till utvecklingsländerna så ser man att där ser det hela inte likadant ut vad gäller ekologisk produktion. Ofta, speciellt på ställen där man lagt ner forskning och utveckling av nya metoder så är produktionen lika stor eller större än i den konventionella odlingen.


Här en intressant video med Catherine Badgley som forskar på området.