Sidor

04 januari, 2011

Rösta om sakernas tillstånd

Ibland hör man uttryck som "majoriteten anser att det största problemet är..." eller "majoriteten anser att det bästa vi kan göra är...". Vad en majoritet tycker är naturligtvis viktigt att ta i beaktande i en demokrati. Men samtidigt måste man vara medveten om ett problem med argumentet "majoriteten anser att X därför är X rätt". Det är en logisk fallasi.


Som ett exempel kunde man i DN förra året läsa en notis om en global undersökning om vilket det allvarligaste problemet i världen var. Svaret blev extrem fattigdom.

Finns det argument till varför fattigdom är ett problem? "Ja, självklart kan man tycka, ska man behöva ifrågasätta det ens". Den reaktionen beror säkert på att man tycker det är förfärligt att människor ska behöva vara fattiga. Men det är också nära nog en fallasi, Argumentum ad Misericordiam, att hänvisa till medlidande och känslor som argument. Inte för att jag tror att fattigdom inte är ett stort problem. Det är det, även för dem som inte drabbats av den, men inte för att man röstat fram det. Det finns argument för att det är ett stort problem, inte minst etiskt.
Men man bör i alla fall tänka efter varför. Det är nämligen, speciellt om man ska argumentera om det, viktigt att veta just varför det är ett problem.
Här kommer den logiska fallasin in. Att argumentera för/emot något för att det är det de flesta tycker är en logisk fallasi som kallas Argumentum ad Populum.
Vi kan inte säga att X är ett större problem än Y för att 80 % av de tillfrågade tycker det. Vi måste ha andra argument.

Vilka de olika argumenten till varför fattigdom och miljöproblem etc är problem finns det inte plats för att reda ut just här och nu. Det var heller inte min poäng.

Min poäng var:
1. att något inte kan vara sant/rätt för att en majoritet tycker det.
2. att det är skillnad på en undersökning om vad människor tycker eller vill (tex ett demokratiskt val för att välja en kandidat) och ett argument som utgår från vad en majoritet tycker och använder det för att komma fram till en slutsats (kandidat X är bäst för att X är mest populär).

Det gäller naturligtvis inte heller bara fattigdom utan generellt. Man hör ofta sådana här typer av hänvisningar ändå. Reklam bygger nästan helt på retoriska knep och logiska fallasier. Men även i politiska sammanhang förekommer de.
Här kan man läsa mer om alla möjliga sådana:
The Fallacy Files