Sidor

08 november, 2008

Överlevande driver rättsprocess vidare

Den 5 oktober 1995 tågade en militärpatrull in i byn Xamán i norra Guatemala och slaktade elva personer.
Massakern begicks i slutskedet av det 36 år långa inbördeskrig under vilket olika regeringar planerade och utsatte mayabefolkningen för systematisk förföljelse. Hela byar utrotades av regeringsstyrkor och dödspatruller i jakten på gerillamedlemmar.

Inte förrän i oktober 2005 dömde högsta domstolen 14 av de ansvariga militärerna till 40 års fängelse. Domen var ändå unik, det var första gången som militärer fälldes för en massaker som hade begåtts mot civila under inbördeskriget.

Parallellt med mordrättegången har de överlevande kollektivt drivit ett civilt mål mot de skyldiga för att få upprättelse och ersättning av staten. De skyldiga var statsanställda när morden begicks, så staten kan komma att bli tvungna att betala ut skadestånd om de får rätt i domstol.
Nu har domstolsförhandlingarna avslutats efter att flera gånger ha ställts in. Frågan är, hur länge skall man behöva vänta på domarna den här gången.

Ljuspunkter i tillvaron
Ungefär en miljon människor tvingades på flykt under inbördeskriget. Många av dem flydde till Mexico. I ett av de guatemalanska flyktingläger bildades Mamá Maquín. En organisation bildad av kvinnor tillhörande olika ursprungsfolk. Syftet var att lyfta fram och kämpa för sina rättigheter, att få vara delaktiga i återvändandeprocessen och att kräva att få vara med och fatta beslut. Till en början arbetade organisationen för att skaffa mat och ordna skolgång åt sina barn och senare för ett säkert återvändande.

I byn Santa María Tzejá i nordöstra Guatemala lever också delar av organisationen Mamá Maquín kvar. Byn ligger i området Ixcán, som är ett av de områden som drabbades av flest massakrer under inbördeskriget. De har nu slagit ihop sig med en lokal organisation och bytt namn till Kvinnounionen.
Ett av projekten gick ut på att ordna så att alla återvändande från Mexico fick en stor gryta och ett vattenkärl. Man ansökte och beviljades också pengar som man köpte in kor för.

"Korna delades ut som lån till en första grupp kvinnor. När korna kalvade
betalade de tillbaka genom att ge kalven till organisationen, som i sin tur gav
den vidare till någon av de kvinnor som ännu inte hade fått någon. Den andra
kalven fick vi behålla, men även den som ett lån tills vi kunde betala tillbaka
med ännu en kalv"
förklarar Estela, medlem i Kvinnounionen.
Korna har gett mjölk och ost som ett tillskott åt åtskilliga barn och en extra inkomst för att betala gymnasie- och universitetsstudier och sjukvård när pengarna inte har räckt.

Tur att det finns handlingskraftiga personer och grupper som kan göra tillvaron lite drägligare.
Detta är något som borde stödjas mer inom programmen för bistånd.
Hjälp till självhjälp!


Fakta:
Åren 1960 till 1996 pågick ett inbördeskrig i Guatemala.
Totalt beräknas 200 000 människor ha dödats, 450 byar ha utrotats, en miljon människor ha tvingats på flykt och ett stort antal barn ha blivit föräldralösa under konflikten. Mest drabbad blev Mayabefolkningen.
1996 undertecknades ett fredsavtal mellan regeringen och en gerillakoalition. Det drivs idag två folkmordsrättsfall, ett i Guatemala och ett i Spanien. Vittnen från massakrerna har varit i Spanien och lagt fram sina vittnesmål, men Guatemala har inte varit villiga att samarbeta för att överlämna de anklagade. I brist på politisk vilja står det nationella fallet i princip still. Ännu i dag finns det många i den styrande eliten som fortfarande förnekar att ett folkmord har ägt rum.
(Källa: Sanningskommissionen CEH)