Civila samhället protesterar mot gruvlag i Guatemala

I Guatemala går gruvföretag hårt åt både miljö och människor i sin utvinning av mineraler.
Gruvlagarna som reglerar vad de transnationella bolagen får göra och inte göra är väldigt generösa. Från den största gruvan i landet tog det Kanadensisska Goldcorp ut värden för 790 miljoner kronor vara ca 1% kom Guatemala till del, hälften till regeringen och hälften till kommunerna där gruvan är belägen. Lokalbefolkningen har naturligtvis inte sett röken av några pengar. Däremot har de lidit av de skador och miljöförstöring som skett i området, se denna artikel för vidare läsning.

- Enligt nuvarande lagstiftning är staten laglig ägare till allt under
markytan. Genom att ge företag rätt att utvinna mineraler förbrukar de därmed
även vattnet fritt. Företagen har ingen skyldighet att betala och inte heller
att ta hänsyn till om vattenkällor torkar ut och grundvattennivån sjunker,
förklarar Rafael Maldonado från miljörättsorganisationen Calas.

Man har i 35 kommuner i de norra delarna i landet anordnat folkomröstningar för eller emot gruvorna. Över 500 000 människor har röstat och resultatet är ett överväldigande nej till gruvdrift.
Personligen förstår jag inte varför man ska tillåta utländska företag att suga ut rikedomar ur ett fattigt land och förstöra vatten, mark och miljön på kuppen. Sådant kan bara beviljas av en regering som fullständigt ignorerar lokalbefolkningen och är helt köpta av andra intressen.
Det var under president Alfonso Antonio Portillo Cabrera, 2003, som man gav det kanadensiska gruvbolaget tillåtelse att bryta mineraler i området. Cabrera tillhörde FRG (republikanska fronten i Guatemala, ett högerextremt parti) lierad med Rios Montt som tog makten under en millitärkupp 1982 och bildade de paramilitära styrkor som mördade och fördrev så många av Guatemalas befolkning, framför allt Mayafolken. Civila samhället kritiserade starkt Cabrera för att vara en nickedocka till Rios Montt som fortfarande satt kvar i partiet.
En sådan regering kanske mycket väl kan tillåta transnationella företag att bryta mineraler och flytta rikedommarna utomlands.

En ny gruvlag måste tillåta folkomröstningar, enligt ILO-konventionen 169¹, att bestämma om man ska få bryta malm, och större skydd för miljön. Helst ska inte transnationella företag få tillgång till naturresurserna överhuvudtaget, men det kommer också bli fallet om lokalbefolkningen själva får bestämma, som märktes i de folkomröstningar som nu hölls.


1. Konventionen om ursprungsfolk och stamfolk (ILO:s konvention nr 169, Indigenous and Tribal Peoples Convention) är en konvention som antogs av ILO (International Labour Organization) 1989. Den bygger bl.a. på att principerna från FN:s övriga ättighetsdeklarationer skall tillämpas även på ursprungsbefolkningar.

Ecuador går med i alternativ till frihandelsavtal

Ecuador ska gå med i samarbetsavtalet ALBA (Alternativa Bolivariana para las Américas). Det bekräftade landets president, Rafael Correa, på lördagen.
ALBA skapades 2004 av Kuba och Venezuela som ett svar på det amerikanska frihandelsavtalet FTAA (Free Trade Agreement of the Americas). Senare har Bolivia, Nicaragua, Honduras, Dominica och Saint Vincent och Grenadinerna anslutit sig.
I förra veckan uttalade sig också Venezuelas president Hugo Chávez om att Ecuador nu var färdigt för att sväras in i gemenskapen.
Correa sade i en radiointervju att det finns stora fördelar med att vara med i ALBA. Han nämnde att han tycker det är viktigt att ha en gemensam position gentemot internationella organisationer som till exempel världsbanken. Han sade också att ju fler regionala organisationer som finns, desto bättre.
Ecuador kommer att bli fullvärdig medlem i ALBA under en ceremoni i Venezuela den 24 juni.

Correa kan ha rätt i att ju fler som är med i ALBA desto starkare blir de. Med den senare tidens vänsterpresidenter som vunnit i Latinamerika, nu senast i Nicaragua och El Salvador, kanske man borde få in så många som möjligt i ALBA. Man ska nog se upp med att inte bli ett eget frihandelsorganisation utan koncentrera sig på internhandel och stödja regionala områden. Kanske återuppliva det ejido-system som upprättades i Mexico efter revolutionen 1910. Det går ut på att familjejordbrukare organiserar sig i kooperativ och drar fördelar av det. Produktionen från dessa jordbruk går i första hand till familjerna och regionen och i andra hand till export.

Åtalad för mordet på Victor Jara: men USA går fria

En man misstänkt för mordet på en av Chiles mest kända personligheter har anhållits. Advokaten Nelson Caucoto, som väckt åtalet, menar att den misstänkte bara är en av de som kommer att åtalas för mordet på Victor Jara.
Mannen, José Paredes, var bara 18 år då mordet på Victor Jara ägde rum och värnpliktig i Pinochét's armé. På en presskonferens förtydligar advokaten Nelson Caucoto att "åklagarsidan har större intresse av att åtala de chefer som gav order om att avrätta Jara".

Låtskrivaren, sångaren, regissören och den politiska aktivisten Victor Jara mördades efter statskuppen 1973 och än idag har ingen dömts för brottet. Jara fördes som så många andra regeringsanhängare till stadion Estadio Chile som under dikturens första tid användes som koncentrationsläger.
Många var de politiska aktivister och oliktänkande som fick sätta livet till under militärdiktaturen. Som vanligt i Latinamerika har väldigt få av de ansvariga för de brott mot mänsklighetensom begicks under diktaturerna ställts inför rätta.
Frågan är när man ska åtala de i USA:s dåvarande regering som var ansvariga för att stötta Pinochét's militärkupp eller de inom CIA som också stödde kuppen. Det är de gjorde kuppen möjlig.


DN, SvD,

Mosantos växtgift ger missbildningar

Växtgift på sojaodlingar kan orsaka missbildningar. Det visar en ny forskningsrapport. Larmrapporten gäller bekämpningsmedlet Roundup, tillverkat av det amerikanska företaget Monsanto. De har genmodifierat en soja som de säljer till jordbrukarna för dyra pengar, som tål bekämpningsmedlet Roundup. Det är naturligtvis även Monsanto som säljer Roundup, för att kunna suga ut lite mer av de underbetalade redan hårt ansatta bönderna kan man misstänka om man är på det humöret.
Det är i varje fall inte en slump att den abslut största delen av genmodifierade grödor är sådana som tål bekämpningsmedel som företagen också säljer.

Att Roundup kan vara farligt även för människor är kanske ingen nyhet. Lantarbetare får dessutom ingen utbildning i hur man använder gifterna säkert och få har skyddsutrustning. Detta gör att de är extra utsatta för att skadas.
Ekologisk odling gynnar jordbrukare och miljö extra mycket i Tredje världen just pga dessa faktorer. Man hindrar också att bli bunden av storföretagens utsäde och de bekämpningsmedel de kräver. Jordbrukare brukar pga avd bla detta öka inkomsterna när de går över till ekologisk odling.

HD, Newsdesk, DN

Lokal marknad minskar hungern i Nicaragua

Nicaragua är ett av de fattigaste länderna i Latinamerika och Cuzmapa en av de fattigaste kommunerna i Nicaragua. Detta hindrar dem dock inte från att kämpa för en bättre tillvaro. 36 kvinnor har tagit initiativet till en lokal marknad där befolkningen en gång i veckan kan sälja sina produkter. De flesta försäljarna har små jordlottar på mindre än en halv hektar som de tidigare odlade lite bönor och majs på. Resten av maten köpte de in från andra kommuner.
Nu har de lärt sig nya odlingstekniker, förbättrat jorden, fått tillgång till frön och säljer stolta en lång rad produkter, direkt till konsumenten och utan mellanhänder, som skulle behålla den större del av vinsten.

Allt som allt deltar cirka 70 familjer i ett initiativ, som handlar om att utnyttja få resurser maximalt, diversifiera odlingen och att använda ekologiska odlingsmetoder.
En orsak till de goda resultaten är folkbildarna. Idéen är att utbilda dem i odling, folkhälsa och djurskötsel för att de i sin tur ska förmedla vidare sin kunskap till andra. Nu har det etablerats ett helt nätverk av folkbildare.


Folk tjänar mera, de äter varierad mat och har lärt sig nya odlingstekniker. Kvinnorna emigrerar inte längre till Honduras på jakt efter ett uselt jobb, säger Angela Rodriguez från INSFOP, en nicaraguansk enskild organisation som sedan 1996 har stött befolkningen i Cuzmapa i deras kamp för en drägligare tillvaro.

Cuzmapaborna får även stöd av bland annat bondeuniversitetet UNICAN och FN:s livsmedelsorgan, FAO. FAO har har bland annat deltagit i utbildningen av folkbildarna, hjälpt till med att upprätta gemensamma fröbanker och förbättra jorden.

- De goda resultaten beror på att det har funnits stor solidaritet mellan de olika
aktörerna i arbetet för ett gemensamt mål och på att befolkningen har arbetat
hårt. Idag organiserar de sig själva, bildar allianser med andra och tar
initiativ till egna projekt som marknaden, säger chefen för FAO:s program för
matsäkerhet i Nicaragua (PESANN), Adolfo Martín Hurtado Díaz.

Fattigdom och hunger är inte bara en produkt av att det produceras för lite mat. Det är mer komplicerat än så. Enligt FAO produceras det globalt ca 1,5 ggr mer mat än vad som behövs för att mätta alla människor. Tyvärr gör orättvis handelspolitik, monopolisering av marknader av transnationella storföretag och odemokratiska och diskriminerande regeringar att många fattiga människor inte får en chans att påverka sin egen vardag. De får inte tillgång till den mark, teknik och kunskap som de behöver för att själva kunna ta sig ur fattigdom och hunger.
Liknande metoder som den i Cuzmapa borde genomföras överallt där det är möjligt.
Hjälp till självhjälp är den mest effektiva metoden om människor får tillgång till information, mark och själva får bestämma över sin produktion. Matsuveränitet!

Ny lag om Matsuveränitet i Ecuador

Grundtanken med lagen är att Ecuador ska bli självförsörjande på nyttiga, näringsrika och kulturellt gångbara livsmedel från framförallt mindre producenter.



Staten ska stödja ekologiskt jordbruk och förbjuda reklam för onyttiga livsmedel i skolor. Den ska också prioritera varor från små och medelstora jordbruksföretag vid statliga upphandlingar för att stärka den inhemska produktionen och marknaden.

Den lag som nu har trätt i kraft är en förändrad variant av det utkast som röstades igenom i kongressen tidigare i år. Med hjälp av sitt veto har president Rafael Correa tagit bort en del av sanktionerna mot de räkföretag som verkar på olagligt ockuperad mark och har gjort förbuden mot att odla agrobränslen och föra in genmanipulerade grödor i landet mindre absoluta.

Civila samhället förlorade sin instans för att vara med att påverka jordbrukspolitiken.

Lagen blev inte så radikal som många hade hoppats

- Det viktigaste framsteget är att lagen stödjer det som står i konstitutionen. Men den går inte ett steg längre, säger José Encalada från småbrukarorganisationen CNC-Eloy Alfaro.

Ett steg framåt alltså men inte så stort som skulle vara nödvändigt

Jordbrukspolitik med naturen och människan i fokus

Efter åtta års förhandlingar med tre regeringar överlämnade igår civila samhället en jordbruksplattform till den sittande regeringen i Guatemala. Det är ett förslag till ny jordbrukspolitik, med människan och naturen i fokus. Dokumentet överlämnades till president Álvaro Colom under ett möte i presidentpalatset med rådet för landsbygds- och stadsutveckling.
Detta förslag är en historisk produkt. Det är första gången som organisationer från det civila samhället och regeringen presenterar ett gemensamt förslag, sade president Colom i samband med överlämnandet.

Förslaget är frukten av en lång rad förhandlingar som ett tjugotal organisationer från det civila samhället hållit såväl internt som tillsammans med jordbruksdepartementet.

De förändringar som organisationerna vill se är bland annat att regeringen i sin budget satsar lika mycket resurser på landsbygden som på stadsmiljöerna, att det finns utrymme för alternativa ekonomiska modeller som tar hänsyn till miljön och till sociala- och jämställdhetsaspekter och att politiken blir inkluderande och omfattar alla, kvinnor, män och ursprungsfolk och icke ursprungsfolk.

Bara att hoppas att denna plattform går igenom. Kanske finns det nu en mycket större press på regeringen eftersom den är så väl förankrad bland folket.

Småbrukarnas kampdag

Idag är det den Internationella Dagen för Jordbrukares Rättigheter.

Småbukare, ursprungsfolk, landlösa, kvinnor på landsbyggden med flera har gemensamt organiserat sig i det världsomspännande nätverket Vía Campesina som funnits sedan 1993.

De organiserar idag på mer är 100 platser runt om i världen manifestationer för jordbrukares rättigheter. Bla i Malmö kl 19 vid statyn på Möllan.

Den 17 april har valts pga en massaker på protesterande bönder ägde rum den 17 April 1996 i
Eldorado de Carajás i Brasilien. Två år innan hade de fördrivits från sin mark och deras protester hade hittills inte uppmärksammats. Ca 1500 landlösa jordbrukare, flera barn, marscherade i protest mot provinshuvudstaden Pará men stannade för att vila i Eldorado de Carajás. Den 17 April anlände 157 militärpoliser från två håll och öppnade eld med automatvapen. 19 dödades och 69 skadades.
Ingen har hittills dömts.
Amnesty International har rapporterat om händelsen.

Detta är en dag att uppmärksamma då småbrukare, ursprungbefolkning, landlösa kvinnor på landsbyggden och ungdomar i jordbruken runt om i världen blir diskriminerade och inte tagna på allvar. Ändå är det de som står eller stod för merparten av försörjningen för människor på landsbyggden, speciellt i tredje världen. Skulle man satsa mer på dem och införa de förslag som Via Campesina föreslår skulle man ta ett stort steg framåt för ett mer hållbart jordbruk och bekämpning av fattigdomen.

Diverse från Latinamerika

Peru
Domen i den andra rättegången mot Perus tidigare president Alberto Fujimori som inleddes i december 2007 har på tisdagen fallit. Den blev 25 års fängelse, det högsta han kunde dömas till, för människorättsbrott.
Det är första gången någonsin en demokratiskt vald president ställs inför rätta i sitt hemland och döms för liknande brott.
Rättegången, som är den andra av fyra som ska hållas mot Fujimori,innehöll fyra åtalspunkter: kidnappning av och överlagt mord på en universitetsprofessor och nio studenter från La Cantuta Universitet1992; mordet på 15 personer i ett av Limas fattiga bostadsområden, Barrios Altos, 1991; samt kidnappning av journalisten Gustavo Gorritioch av företagsmannen Samuel Dyer.

Fujimori blev vald till president 1990, två år senare genomförde han en internationellt uppmärksammad ”självkupp” och upplöste kongressen. Under hans regering slogs gerillagrupperna Sendero Luminoso, den lysande stigen, och Tupac Amaru nästan sönder. Men hans hårda antiterrotiststrategi, som han själv kallar det, dödade, som rätten säger, också oskyldiga människor.
Fujimori har en del anhängare kvar i Peru. Han fick delvis ekonomin på fötter, byggde vägar och skolor.
Följande två rättegångar skall handla om korruption och olaglig avlyssning.


Nicaragua
Den nicaraguanske justitiekanslern, Hernán Estrada, utsattes för ett mordförsök på måndagsmorgonen. Estrada själv har under dagen bekräftat att en okänd man sköt tre gånger mot honom när han var ute på sin dagliga joggingrunda. Estrada fördes till sjukhus med lindrigare skador.

Guatemala
Onsdagen den 25 mars kidnappades politikern och universitetsläraren Gladys Monterroso Velásquez i Guatemala City. Hon hölls fången, drogades och utsattes för tortyr innan hon släpptes fjorton timmar senare.

Dagen innan hade hennes man, ombudsmannen för mänskliga rättigheter Sergio Morales, presenterat rapporten ”Rätten att få veta” om brott och övergrepp mot de mänskliga rättigheterna som polisen hade begått under inbördeskriget som rasade 1960-1996.

Än idag finns det många i den styrande eliten som fortfarande förnekar att ett folkmord ägde rum under kriget då ca 450 byar utrotades av paramilitära styrkor.
I juli 2006 utfärdade en spansk domare en internationell arresteringsorder mot Rios Montt, Lucas García, Oscar Mejía Víctores (även han före detta president) och fem andra högt uppsatta militärer. I december 2007 fastslog den guatemalanska författningsdomstolen att Spanien inte har laglig rätt att lagföra de fem anklagade militärerna. Många tror att det även kommer att påverka möjligheterna att lagföra de anklagade presidenterna.

Bolivia
Argentinska landslaget förlorade den 1 April stort mot ett av de svagaste landslagen, Bolivia.
1-6 är Argentinas största förlust någonsin i ett VM-kval.
Bolivia har sedan 2007 kämpat mot Internationella fotbollförbundet, Fifa, för rätten att spela på hög höjd denna match ägde rum i Bolivias huvudstad La Paz på 3560 meters höjd. Argentinska landslaget anlände först två timmar före matchen och hade således ingen chans till att aklimatisera sig till höjden, något som kan ha påverkat resultatet. Men vann gjorde de, Bolivia.

Colombia

Mer än 2000 personer är på flykt på grund av rädsla för strider mellan illegala väpnade aktörer. Majoriteten av de människor som utsätts är ursprungsfolk från de sydvästra delarna av Chocó.
Under en längre period har de väpnade grupperna ELN-gerillan och Los Rastrojos genom våld, hot och falska anklagelser mot civilbefolkningen försökt få kontroll över området kring floden Baudó, som rinner genom de sydvästra delarna av Chocó, ett av Colombias fattigaste län vid Stilla havskusten.
För drygt en månad sedan blev situationen kritisk då mer än 200 personer ur en av de väpnade grupperna tog sig in på ursprungsfolkens territorier. De tvingade lokalbefolkningen att samarbeta med dem i kampen mot den andra väpnade gruppen.
Mer än hälften av samhällena längs floden Baudós övre delar flydde från sina kollektivt ägda territorier. Även samhällen som ligger längs floderna Iró och San Juan har tvingats fly av rädsla för att hamna i kläm mellan olika stridande grupper.

Nicaragua bryter förhandlingar med EU

Igår skrev jag om förhandlingar om associeringsavtalet mellan Centralamerika och EU.
Nicaragua har nu dragit sig ur eftersom EU inte går med på att Centralamerika startar en miljonfond som bland annat ska bidra till att minska de ojämnlika ekonomiska förhållanden.
Roger Barrantes, det nicaraguanska civila samhällets representant under förhandlingarna, anser att Centralamerika behöver en ekonomisk fond för att minska asymmetrierna mellan regionerna och göra de fattiga centralamerikanska länderna mera konkurrenskraftiga gentemot EU, kan man läsa i tidningen El Nuevo Diario.

"Det kan inte vara så att Centralamerika ska följa förhandlingar under
normala former när Europa under den ekonomiska krisen avsätter gigantiska
resurser för att rädda sina företag och transnationella företag", säger Roger
Barrantes.

Förhandlingarna avbröts eftersom EU endast förhandlar med ett samlat Centralamerika. Enligt tidningen La Prensa, beklagar EU och resten av de centralamerikanska länderna Nicaraguas utträde och hoppas att landet omprövar sitt beslut. Samma tidning skriver också att vice utrikesministern säger att man är beredd att gå tillbaka till förhandlingarna om EU accepterar fonden.
Folkrörelserna har inte uttalat sig ännu, men Oxfam i Honduras har cirkulerat ett brev där organisationen skriver:

”De centralamerikanska och europeiska nätverken säger nej till
associeringsavtalet eller kräver att förhandlingarna blir nedfrysta”.

Luisa Molina från det centralamerikanska nätverket CAD säger att nätverket ännu inte har diskuterat Nicaraguas utträde, men att de däremot har invändningar mot att EU vill liberalisera servicesektorn.

Ska EU föstöra för Centralamerikas jordbrukare, eller?

I måndags inleddes den sjunde förhandlingsrundan om ett associeringsavtal mellan EU och Centralamerika, i Honduras.

Av avtalets tre ben, bistånd, politisk dialog och handel, är de två förstnämnda i stort sett färdigtförhandlade, medan det inom handeln fortsätter att diskuteras. För Centralamerika hör tillgången till den europeiska marknaden för banan och socker till de känsligaste ämnena. Beträffande bananerna vill Centralamerika ha så låga tullar som möjligt, medan EU förespråkar en skatt på 95 dollar per ton. Centralamerika vill också exportera 1,2 miljoner ton socker per år till Europa, medan EU endast vill tillåta 100 000 ton, fördelat mellan Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras och Nicaragua.

Här ser vi alltså det vanliga mönstret upprepa sig. De rika länderna vill öppna upp marknaderna och ta bort bidrag och importtullar i länder i tredje världen samtidigt som man vill ha höga importtullar och bidrag i de rika länderna. Med andra ord: det ska vara lätt att sälja till tredje världen men svårt för tredje världen att sälja till oss. Vi vill skydda vårt oljeslukande jordbruk som är beroende av bidrag för att gå runt.
Detta drabbar också bönder i tredje världen eftersom billiga varor strömmar in i landet samtidigt som man inte har möjlighet att sälja till den rika delen av världen.



En annan grå zon i förhandlingarna är den liberalisering av tjänstemarknaden och servicesektorn som EU förespråkar. På den punkten befarar Mellanamerika, speciellt folkrörelserna, att vatten, energi, sjukvård, utbildning och telekommunikation kan komma att säljas ut och privatiseras och att länderna inom EU får marknadstillträde till dessa sektorer



Den sjunde förhandlingsrundan avslutas den 3 april. Sedan följer förhandlingar i Bryssel och Nicaragua.

Vi behöver ett samarbete främst mellan sydamerikanska länder men också mellan Europa och sydamerika men då på jordbrukarna i sydamerikas villkor!




Sydsvenskan

Aborträtt i Dominikanska Republiken?

I Dominikanska Republiken håller man på att ta fram en ny grundlagsförändring.
Den nya grundlag som ligger som förslag från presidenten Leonel Fernández, kommer troligen att leda till en het debatt i den nationella församlingen de närmaste månaderna. Bland de mest kontroversiella ämnena är förslaget att en president ska kunna väljas om för mer än två perioder samt abortfrågan.

Redan tidigare har PRSC (Partido reformista social cristiano), stödpartiet för nuvarande presidentens parti, sagt att man inte kommer att gå med på några grundlagsändringar som ”hotar livet” och syftade både på dödsstraff och abort. UNICEF:s regionalansvarige för Latinamerika och Karibien, svensken Nils Kastberg, har uppmanat den nationella församlingen att ta ett beslut angående abortfrågan, vars kriminalisering enligt honom bara ”tvingar kvinnorna till illegala center med små resurser för att genomföra ingreppen”. Detta är något som har kommit upp i flera länder i Latinamerika på senare år och som jag skrivit om bla HÄR och HÄR. Det är inte heller första gången abort diskuteras i Dominikanska Republiken, för beslutade kongressen att behålla kriminaliseringen.

Det kommer antagligen att ta flera månader innan vi får svaret den här gången. Först skall det diskuteras i nationella församlingen och sedan officiellt. Den nya grundlagen skall sedan revideras av en granskande församling.


Förhoppningsvis kommer abort nästa år att vara lagligt på den ö där Columbus landsteg 1492,(eller i alla fall den del som upptas av Dominikanska Republiken)

Detta är inget som bara diskuteras i Latinamerika som bekant. Tex Portugal drev igenom aborträtten efter en folkomröstning 2007 och strider nu om homosexuellas rätt att gifta sig. I Spanien är det tvärtom, homosexuella har rätt att gifta sig men abort diskuteras nu att legaliseras. Här har flera tvister med katolska kyrkan, som är den som brukar vara emot dessa frågor, förts de senaste åren med president José Luís Rodrígues Zapatero vid makten.

Gifter i jordbruket dödar människor i Nicaragua

Över 3 000 sockerrörsarbetare har avlidit som följd av kronisk njursvikt, de har arbetat på plantager där bekämpningsmedel förorenar vattnet. De som fortfarande lever kräver ersättning av en av Nicaraguas mest maktfulla familjer, Pellas.
Pellas är en av de rikaste familjerna i Nicaragua och äger den största delen av sockerrörsodlingarna och på framställningen av etanol, öl och rom. De dominerar marknaden för dricksvatten och har mycket makt inom bil- och bankbranschen. Familjen Pellas använder, trots fleråriga protester, livsfarliga bekämpningsmedel på sockerrörsodlingarna och har inte betalat ut ersättning till vare sig folk som har insjuknat eller familjemedlemmar som förlorat sina anhöriga.

Flera före detta sockerrörsarbetarna har samlats på familjens ägor och går varje dag till Pellas för att ställa sina krav. Hittills har dörrarna inte öppnats för dem.

- De tänker bara på sina pengar och struntar i oss arbetare, säger Alan Cobando, en av de drabbade.

Alan Cobando berättar att kronisk njursvikt leder till en långsam och plågsam död. Kroppen förvittrar sakta men säkert, hudens elasticitet försvinner och unga personer börjar likna åldringar. Njurarna skrumpnar in tills de får en storlek av en liten nöt och personen dör.

De före detta sockerrörsarbetarna är organiserade i den nicaraguanska föreningen för personer med kronisk njursvikt, Anairc. Enligt Anairc dör i genomsnitt 46 personer i månaden av njursvikt, och hittills har drygt 3 200 personer avlidit.

”Hälsomyndigheterna erkänner inte att sockerrörsarbetarna lider av kronisk njursvikt och läkarna uppger hjärtattack som dödsorsak på dödsattesterna”, skriver Anaircs i ett pressmeddelande.

Men de före detta sockerrörsarbetarna tvivlar inte; farliga bekämpningsmedel förorenar vattnet som förorsakar sjukdomen. Miljöorganistioner i landet, bla Centro Humboldt, anklagar myndigheterna för att inte bry sig om att bekämpningsmedel och fabriksutsläpp åker rakt ut i vattendrag.

Det tillåts också alltför mycket och starka medel inom jordbruket i Nicaragua, och i Tredje världen generellt, sådana som borde vara förbjudna för länge sedan. I Europa är de såklart förbjudna men vi importerar samtidigt varor som producerats i intensivjordbruk som använt dessa medel. Något som drabbar både miljö och människor.

Ja, som sagts förut. Köp ekologiskt och rättvisemärkt, i synnerhet från länder i Tredje världen!!

.

DN, DN, Sydvsenskan, Sydsvenskan

Första nytillskottet av Iberiskt Lodjur utanför Doñana

I måndags föddes två ungar av Iberiskt lodjur i La Olivilla i Jaen i södra Spanien enligt El País. Det är första gången det föds några ungar i fångenskap utanför anläggningen El Acebuche i Doñnana där uppfödningsprogrammet en gång startade.
20 reproduktiva honor ingår i avelsprogrammet och sedan 2005 när det hela startade finns det 29 ungar kvar i livet.

Får se hur det går med detta vackra men ovanliga kattdjur i fortsättningen.

Stora Enso: inte bara papper

Med start på den internationella kvinnodagen genomförde kvinnor från småbrukarorganisationen Via Campesina en serie aktioner i protest mot den brasilianska jordbruks- och skogsindustrin. Aktionerna syftar till att uppmärksamma de negativa följderna av exportdrivna monokulturer, i synnerhet eukalyptus-, sockerrör- och sojaodlingar, men har mötts av motstånd från polisen.

I delstaten Rio Grande do Sul, i södra brasilien, ockuperade cirka 700 kvinnor mark som tillhör pappersmassaföretaget Votorantim Cellulose, och delar av företagets eukalyptusplantage saboterades. Militärpolis uppges ha ingripit mot ockupanterna och flera kvinnor har fängslats.

Utbredningen av eukalyptusodlingar i Brasilien, där också svensk-finska pappersmassaföretaget Stora Enso investerar kraftigt, har fått skarp kritik från miljöorganisationer och sociala rörelser. Kritiken har pekat på hur dessa enorma monokulturer trängt bort den biologiska mångfalden av djur- och växtarter, förorenat miljön med användningen av högintensiva bekämpningsmedel, samt sugit upp enorma areal vatten som torkar ut jorden och drabbar närliggande samhällen. Protesterna mot dessa eukalyptusplantagen följer en lång rad aktioner ledda av sociala rörelser, ursprungsfolks- och miljöorganisationer i området.

I Sverige har Latinamerikagrupperna nyligen startat en kampanj mot Stora Enso's odlingar av eukalyptus. En artikel om detta finns att läsa här.