Överlevande driver rättsprocess vidare

Den 5 oktober 1995 tågade en militärpatrull in i byn Xamán i norra Guatemala och slaktade elva personer.
Massakern begicks i slutskedet av det 36 år långa inbördeskrig under vilket olika regeringar planerade och utsatte mayabefolkningen för systematisk förföljelse. Hela byar utrotades av regeringsstyrkor och dödspatruller i jakten på gerillamedlemmar.

Inte förrän i oktober 2005 dömde högsta domstolen 14 av de ansvariga militärerna till 40 års fängelse. Domen var ändå unik, det var första gången som militärer fälldes för en massaker som hade begåtts mot civila under inbördeskriget.

Parallellt med mordrättegången har de överlevande kollektivt drivit ett civilt mål mot de skyldiga för att få upprättelse och ersättning av staten. De skyldiga var statsanställda när morden begicks, så staten kan komma att bli tvungna att betala ut skadestånd om de får rätt i domstol.
Nu har domstolsförhandlingarna avslutats efter att flera gånger ha ställts in. Frågan är, hur länge skall man behöva vänta på domarna den här gången.

Ljuspunkter i tillvaron
Ungefär en miljon människor tvingades på flykt under inbördeskriget. Många av dem flydde till Mexico. I ett av de guatemalanska flyktingläger bildades Mamá Maquín. En organisation bildad av kvinnor tillhörande olika ursprungsfolk. Syftet var att lyfta fram och kämpa för sina rättigheter, att få vara delaktiga i återvändandeprocessen och att kräva att få vara med och fatta beslut. Till en början arbetade organisationen för att skaffa mat och ordna skolgång åt sina barn och senare för ett säkert återvändande.

I byn Santa María Tzejá i nordöstra Guatemala lever också delar av organisationen Mamá Maquín kvar. Byn ligger i området Ixcán, som är ett av de områden som drabbades av flest massakrer under inbördeskriget. De har nu slagit ihop sig med en lokal organisation och bytt namn till Kvinnounionen.
Ett av projekten gick ut på att ordna så att alla återvändande från Mexico fick en stor gryta och ett vattenkärl. Man ansökte och beviljades också pengar som man köpte in kor för.

"Korna delades ut som lån till en första grupp kvinnor. När korna kalvade
betalade de tillbaka genom att ge kalven till organisationen, som i sin tur gav
den vidare till någon av de kvinnor som ännu inte hade fått någon. Den andra
kalven fick vi behålla, men även den som ett lån tills vi kunde betala tillbaka
med ännu en kalv"

förklarar Estela, medlem i Kvinnounionen.
Korna har gett mjölk och ost som ett tillskott åt åtskilliga barn och en extra inkomst för att betala gymnasie- och universitetsstudier och sjukvård när pengarna inte har räckt.

Tur att det finns handlingskraftiga personer och grupper som kan göra tillvaron lite drägligare.
Detta är något som borde stödjas mer inom programmen för bistånd.
Hjälp till självhjälp!


Fakta:
Åren 1960 till 1996 pågick ett inbördeskrig i Guatemala.
Totalt beräknas 200 000 människor ha dödats, 450 byar ha utrotats, en miljon människor ha tvingats på flykt och ett stort antal barn ha blivit föräldralösa under konflikten. Mest drabbad blev Mayabefolkningen.
1996 undertecknades ett fredsavtal mellan regeringen och en gerillakoalition. Det drivs idag två folkmordsrättsfall, ett i Guatemala och ett i Spanien. Vittnen från massakrerna har varit i Spanien och lagt fram sina vittnesmål, men Guatemala har inte varit villiga att samarbeta för att överlämna de anklagade. I brist på politisk vilja står det nationella fallet i princip still. Ännu i dag finns det många i den styrande eliten som fortfarande förnekar att ett folkmord har ägt rum.
(Källa: Sanningskommissionen CEH)

Living Planet 2008

"Living Planet 2008" är en rapport om våra ekologiska fotavtryck. Dvs ett slags mått på hur mycket av jordens biologiska kapacitet som människan konsumerar genom sin livsstil. Just nu konsumerar vi på ett år vad jorden behöver ett år och tre månader att återskapa.

Ja vad betyder det.
För det första så lämnar vi över en jord till våra barn med betydligt mindre kapacitet att försörja dem.
Dessutom så tar de länder som konsumerar över sin egen kapacitet råvaror från andra länder som har ett ekologiskt överskott. Därmed förhindrar man delvis de människorna att själva få det bättre.

Måste alla gör om samma misstag
Man kan ju inte gärna sitta och bestämma att människor inte ska få det bättre men man borde inte heller tillåta att man lever på andras bekostnad.
Kina har fyrdubblat sitt fotavtryck sedan 1961. Precis som européerna använder kineserna nu dubbelt så stor yta som sitt eget territorium för att upprätthålla sin konsumtion.

Finns det inga andra sätt att utvecklas?
Vi blir i alla fall så illa tvugna att hitta ett sätt så det bästa vore ju att börja att ställa om nu istället för att i panik göra det längre fram.

Läs ett inlägg från SCHLAUG.SE: Tillväxtmanin ifrågasatt

Domedagsprofetsior och vetenskaplig realitet
Ibland blir miljödebattörer beskyllda för att vara domedagsprofeter. Det finns kanske sådana också men i seriös miljödebatt så handlar det inte om att planeten, eller ens männskligheten, kommer att dö ut helt plötsligt. Även med en större ekologiska katastrof, eller en global epedemi, så kommer säkert några att överlleva, men det är ju inte det det handlar om. Det handlar om förutsättningarna för människor att leva ett "drägligt" liv. Vi är beroende av ekosystemen, av biologisk mångfald, till vår mat, våra mediciner, kläder, byggmaterial, ren luft, rent vatten etc.

Den seriösa miljödebatten grundar sig ju i vetenskapliga studier om planeten och dess ekosystem. Här gäller det alltså att kunna kristiskt granska alla som uttalar sig. Helst skall man ju vara insatt i den senaste miljöforskningen också vilket det tyvärr är rätt få som är. Det är ju inte så lätt at vara det och skall i en demokrati inte heller hindra folk från att ha en åsikt. Men politiska beslut som berör hur vi formar samhället borde ju grunda sig någorlunda på vetenskapliga fakta.

Därför är det tråkigt ibland att se hur beslutsfattare prioriterar ner miljöfrågor och nu senast, anslagen till skyddet av biologisk mångfald.

Smart sätt att hitta miljömärkta kläder

Naturskyddsföreningen har lanserat en ny tjänst där man kan hitta butiker som säljer miljömärkta kläder.

Testa HÄR

Den funkar rätt bra. Man får upp en lista på kläder som passar sökkriterierna och en karta på vart de ligger.

Man kan också ge betyg till butiken om man redan har varit där.

Regeringen skiljer på folk och folk: Allemansrätten hotad

Regerngen vill försvaga stranskyddet. Enligt ett förslag från miljödepartementet så ska kommunerna få besluta om dispenser från strandskyddet.



"Det är en mycket stor risk att exploateringen av stränderna kommer att fortsätta och till och med öka i de områden som är särskilt skyddsvärda. Regeringens förslag sätter inte alls stopp för en sådan utveckling"

säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen
Pressmedelandet HÄR



Om man ser hur Länsstyrelserna har skött detta och vilka som har fått dispenser så kan man undra hur det ska gå om kommunerna ska få rätt att ge dispenser.


Vanligtvis brukar det gå till så att män(niskor) som har kontakter bland de som har dispensrätt helt plötsligt får lov att bygga en villa nära en sjö och därmed hindra allmänheten från att använda stränderna.

Förlust av biologisk mångfald värre än finanskris

Under det tyska ordförandeskapet i EU beställde den tyske miljöministern Sigmar Gabriel och EU:s miljökomissionär Stavros Dimas en ekonomisk studie om biologisk mångfald och de tjänster som naturen ger oss, sk ekosystemjänster.
Studien heter ”The Economics of Ecosystems & Biodiversity” och har givits ut av EU-kommissionens miljödirektorat.

"På Wall Street har man enligt olika beräkningar hittills förlorat mellan 1 och 1,5 tusen miljarder dollar i finanssektorn. Sanningen är att vi för närvarande förlorar åtminstone mellan 2 och 5 tusen miljarder dollar per år i naturkapital"
Det säger Pavan Sukhdev, som leder studien, och är ekonom och chef inom globala marknader på Deutsche Bank med specialkunskaper inom miljöekonomi.


Ja nu borde väl till och med de inbitna marknadsfundamentalister vakna.

Och detta är ju bara den ekonomiska aspekten på bevarandet av biologisk mångfald och fungerande ekosystem.

KÄLLA: Miljöaktuellt

Träden i staden

Vad gör man när träden får en sjukdom och börjar dö?

Det första man tänker på är att försöka stoppa sjukdomen. Hur? Jo man kan till exempel såga ner alla sjuka träd.
Visst! Men finns det andra alternativ? Hur sprider sig egentligen sjukdommen? Vilka träd drabbas?

Ja nog finns det mycket att ta reda på, men gör de ansvariga det? Nej. De fortsätter att hugga träd i ett desperat försök att få bukt med sjukdomen. Nästan som: "Ja vi gör ju i alla fall något".

Suck!

Detta sker i till exempel Lund. Eller har skett ett bra tag. Det handlar om almarna som har fått almsjukan. Detta är en svamp som sprids med en skalbagge. Almarna dör efter en tids sjukdom, ibland efter en lång tid.
De ansvariga för naturvård kan inte göra så mycket. Det har bestämts att träden skall bort på högre nivå.

Man skulle kunna lägga pengarna på annat. Träden har spritt smittan genom skalbaggen för länge sedan när man börjar se på trädet att det håller på att dö. Också unga träd kan vara smittbärare.

Man skulle helt enkelt kunna strunta i det och hamla, de sjuka träden av säkerhetsskäl och ha kvar stammen som en högstubbe. Detta skulle gynna många insekter som gillar att bo i dylika bosättningar.

Lite mer av all befintlig kunskap skulle behöva implementeras hos de som styr.

HD

Fiskodling, nötboskap och miljö: är debatten förenklad?

Lyssnade på Vetandes Värld på P1 i lördags den 18/10. Hans Ackefors professor i Zooekologi vid Stockholms universitet intervjuades angående fiskodling. Han menade att man borde vara öppen för möjligheten att utöka odlingen av fisk.
Håller med om många argument.

Fiskodling i jämförelse med köttproduktion tar betydligt mindre energi, vatten, foder och producerar mindre växthusgaser.
Detta har man kommit fram till i en Amerikansk undersökning, (World Aquaculture, September 2008, vol 39 no 3). Mycket av köttproduktionen, för att inte säga majoriteten, bidrar till stora miljöproblem. Stor energiåtgång, stor vattenåtgång, skövling av regnskog för bete och foderproduktion och fan och hans moster. Här skulle en minskad köttproduktion och kanske ökad fiskodling helt klart vara bra för miljön.
Vad gäller fiskodlingen finns en hel del kritik dock. Till exempel Nils Kautsky, också han vid Stockholm universitet och professor i marinekologi, är kritisk och menar att fiskodlingar bidrar stort till övergödningen. Det finns också problem med fisk som rymmer och blandar sig med vilda populationer som blir mindre livskraftiga.

Flera aspekter
Det finns dessutom en del av nötproduktionen som faktiskt kan gynna miljön. Detta är den numera lilla del av betesdjuren som betar i naturbetesmarker. Detta gynnar biologisk mångfald som är beroende av betande djur och att det hålls öppet. Naturbetesmarkerna är dessutom oftast marker som är ganska lågproduktiva och svåra att odla på. Betesdjuren kan däremot utnyttja de örter, buskar etc som växer här, och omvandla det till mat för de som äter kött och dricker mjölk.

Om man äter kött skall man alltså inte göra detta för ofta och välja naturbeteskött från Sverige. Absolut inte kött från djur som stått inomhus och transporterats runt halva jorden.

Här en bra sammanfattning från WWF om maten och miljön

Amerikas Sociala Forum

Nu har Amerikas Sociala Forum som hölls i Guatemala 12-16 oktober avslutats.
Teman såsom folkens motstånd mot nyliberalism, matsuveränitet, jordreformer samt ursprungsfolkens kulturella och politiska rättigheter lyftes fram och diskuterades under veckan.

Bland annat kvinnors rättigheter var temat i ett flertal aktiviteter och som ett genomgående tema under forumet. En viktig del var abortfrågan och man protesterade bla. mot kyrkans inblandning i många av de latinamerikanska ländernas hårda abortlagstiftning.

Associeringsavtalet: EU-Cetralamerika
Centralamerikas folkrörelser avvisade associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika. Man menade att skyddet av miljön, rätten till matsuveränitet och rätten till vatten skulle påverkas negativt.
I Sverige visade många sin solidaritet genom de 7405 namnunderskrifter mot avtalet och för rättvisa handelsvillkor som lämnades över till regeringen den 16/10. Man krävde bla att den jordbrukande befolkningen själva skall ha makten över sin produktion och få vara med i förhandlingarna .
Under de diskussioner som följde var regeringens sakkunniges kommentar:

"Ni har passerat min kunskapshorisont" -Lars Höstbeck, politiskt sakkunnig åt handelsminister Ewa Björling

Läs mer här

Ursprungsbefolkningens roll
... fanns med som ett eget tema under veckan som behandlade deras rättigheter. Mycket behöver göras för att öka deras inflytande och inte som nu endast se dem som ett folkloristiskt inslag.
Detta blev ganska tydligt i Bolivia där de rika delarna, där majoriteten är vita européer, ville bli självständiga när indianbefolkningen fick ökat inflytande över politiken och en kraft att räkna med och inte bara var en färgglad kuriosa för turister längre. Ungefär så behandlas de flesta ursprungbefolkningar i de latinamerikanska länderna.

Vetenskap: nytta eller nöje

Har noterat hur regeringen satsar mer på forskning men vill själva bestämma hur en tredjedel av pengarna skall användas. Varför? Bättre nytta för samhället? Hur vet de vad som kommer att vara till bäst nytta?

Varför finns vetenskap? Vad har vi vetenskap till? Måste vetenskap vara till nytta och vilken vetenskap är till nytta?

Vetenskapen har utformats under flera hundra år, för att inte säga tusen, och det är svårt att säga när den fick sin nuvarande form. Den utvecklas ju också fortfarande och är lite olika inom olika discipliner

Vem eller när man var först beror ju lite på hur man definierar vetenskap.
Försokraterna var kanske de första att ställa frågor utan att direkt svara med religiösa föreställningar.

Teorier måste kunna falsifieras
Den som naturvetenskapen mest kanske har influerats av under senare tid är Karl Popper och hans falsifierbarhetstest. En teori ska kunna säga vad som inte får ske om teorin skall vara sann. Enligt Popper kan man aldrig bevisa att något är absolut sant däremot kan man falsifiera något. Alltså genom experiment, observationer etc "bevisa" att en teori inte stämmer.

Ett är de flesta inom vetenskapen överens om, vetenskap är inte direkt till för något, det är bara ett sett att försöka förstå världen. Man har kommit överens om ett antal förhållningssätt och kriterier som man måste följa för att få kalla det vetenskap, inom naturvetenskapen då kanske främst Poppers tankar. Det är alltså inte självklart att all forskning direkt kommer att leda till ett bättre samhälle eller vara till nytta för människor.

För att citera Gustave Le Bon

"Science has promised us truth and understanding of such relationships as our minds can grasp; it has never promised us either peace or happiness"

och då skall man komma ihåg att "truth" i det här fallet inte betyder den absoluta sanningen utan en vetenskaplig sanning, dvs. den för tillfället bäst underbyggda, och bevisade teorin. Dessa kan ändra sig om man med vetenskapliga metoder upptäcker att det är en annan teori som stämmer bättre. Forskare kan dessutom vara oense om över huruvida en teori stämmer eller inte beroende på vilka bevis och argument man tycker är bäst. Det kritiska momentet, kanske speciellt självkritiken, är en väldigt viktig del.

Nyttan med vetenskapen
Om nu vetenskapen inte är till för samhället varför skall man lägga så mycket pengar på forskning om man nu inte jobbar aktivt för samhället. Ja till att börja med kan man ju säga att kunskapen om den här världen gagnar ofta samhället. Mycket av den kunskap som kommit ur forskning har utvecklat samhället.

Fri Forskning åt folket
Forskningen måste vara fri av flera orsaker. Om man styr forskning så "tvingar" man forskare att tänka på lösningar inom just det området istället för att styras av egna ideer och kreativa infall. Resultaten måste vara obundna och det skall inte finnas någon bakom som vill att det ska bli ett visst resultat.
Vi vet dessutom inte vad som är vitigt för samhället eller vad som kan bli viktigt i framtiden. Ingen har möjlighet att veta vilken forskning och vilka ideer som kommer att bli betydelsefulla upptäckter.

Satsa mer på vetenskap! Låt den vara fri!

Dubbel svält

Diabetes typ 1 innebär att imunförsvaret bryter ner kroppens insulinproducerande celler. Insulinet behöver kroppen för att kunna transportera in energin i form av socker från blodet in till cellerna.

Med Typ 1 diabetes fungerar alltså inte detta och man svälter ihjäl, eller får en insulinkoma.

Ungefär en halv miljon barn under 15 år har diabetes Typ 1 i världen. Internationella Diabetesfederationen uppskattar att ungefär 75 000 inte har tillgång till insulin.
Dessa människor är alltså inte bara fattiga och har ont om mat utan svälter oavsett om de äter eller inte.

"Den brutala sanningen är att många barn i utvecklingsländerna dör snart efter att de har fått typ 1 diabetes. Det är 87 år sedan insulinet upptäcktes och det är en skam att fortfarande alla diabetiker inte har tillgång till det livsviktiga hormonet" konstaterar Jean-Claude Mbanya vice ordförande i Internationella Diabetesfederationen.

Går det att lösa?
Den 25 oktober samlas hälsoministrar från olika utvecklingsländer tillsammans med representanter från läkemedelsföretag, diabetesföreningar m.fl för att diskutera vad som skall göras för att lösa detta problem.
Hoppas att de släpper all prestige och ekonomiska vinstintressen för att faktiskt undvika att barn dör av en sjukdom det finns väl utvecklad medicin för: Insulin, som i Sverige är gratis för alla diabetiker.


International Diabetes Federation
No Child Should Die of Diabetes.

Världshungerdagen

16 oktober, utsedd av FN till Världshungerdagen, och vad gör man egentligen åt problemen?

Hur smart är produktion av etanol avsedd att användas i bilar för att vi ska minska på utsläppen av koldioxid och andra ämnen? Att minska utsläppen må vara en god gärning och nödvändigt enligt en ganska enad forskarkår, men sättet att göra det på är i det här fallet högst tveksamt.

Maten i tanken
70% av all etanol kommer från Brasilien och USA. Det är främst sockerrör och majs som används för produktionen, men även vete. Alltså värdefull mark och grödor som kan användas till matproduktion går nu till den rika världens bilar för att man ska kunna fortsätta ta bilen överallt med gott samvete.


“Nu är det bilar, inte människor, som kräver produktion av spannmål. Den produktion av livsmedel som behövs för att fylla en tank för en lastbil är tillräckligt för att föda en person under ett år”, säger Silvia Ribeiro, forskare på Grupo ETC i Mexico.

João Stedile, ledare i den brasilianska bondeorganisationen för bl.a. jordlösa, MST, menar att biobränslen visserligen är ett bättre altenativ för miljön än olja men att det inte ändrar det faktum att dagens system med energislöseri och individuellt bilåkande borde bytas mot ett system med kollektivtrafik. I-världen kan inte upprätthålla sin livsstil genom att omvandla utvecklingsländernas jordbruk till bränsleproduktion för deras bensintankar.

Läs mer om Etanol på Frasses blog och på Terra Incognita


Lokala initiativ gynnar befolkningen
Men det finns de som kämpar för rätten till makt över sin egen matproduktion, tex Vía Campesina som jag skrev om igår. Begreppet Matsuveränitet sammanfattar ett nytt sätt att se på produktion av livsmedel.

Många projekt har också genomförts och visat att när bykooperativ eller lokala samhällen av ursprungsfolk har tagit över eller fått tillbaka ett område och börjat bruka det så har både deras eget välstånd och biologisk mångfald ökat.
Exempel på detta är projekten med byskogar som WWF driver i bla Centralamerika.

Orsaker till stigande matpriser
Meningarna går isär men det går att urskilja 5 orsaker de flesta har enats om.

1. Stigande efterfrågan globalt
Speciellt på kött- och mejerivaror.

2. Spekulation i jordbruksvaror
Investeringar i indexfonder som innehåller spannmål och köt har femdubblats under det senaste året.

3. Den ökade produktione av biobränslen
Konkurrensen om brukbar jord har ökat markant. 5% av den globala spanmålsproduktionen och 12% av världens majsskörd går till biobränslen som etanol.

4. Globala omställningar av vädermönster
Klimatet förändras ständigt och har nu orsakat mer extremt väder som torka .

5. Ökade priser på fossila bränslen
Höga priser på bensin och diesel är bra av flera aledningar men de pressar även upp kostnaderna för matproduktion.


Dessa är ju svåra nötrer att knäcka men en del av lösningen ligger nog återigen i lokalt producerad mat och lokalbefolkning med makt över sin egen produktion: Matsuveränitet.

Matsäkerhet eller Matsuveränitet

FN har definierat matsäkerhet som att alla människor ska ha tillgång till mat som uppfyller krav på både näring och mängd. Till 2015 ska hungern och fattigdomen vara halverad från de drygt 840 miljoner som svälter idag. Det man idag inte har med är strategier för att stärka biologisk mångfald och lokala livsmedelsmarknader. De regler som idag styr handlen är utformade för att gynna internationell handel, inte lokal. detta kan begränsa mångfalden och koncentrera rikedomar till de stora transnationella företagen.

Ett av recepten, till exempel, för att minska hungern på 60-och 70-talen var "Den Gröna Revolutionen". Den skulle förmå odlare att använda nya ris-, majs och vetesorter som gav större skördar. Tyvärr var det inte bara positivt, oftast förde de nya sorterna med sig allvarliga problem. De var inte lika anpassade till lokala förutsättningar som de traditionellt odlade grödorna. De var mer påfrestande, och gick inte att odla utan konstgödsel och bekämpningsmedel.

Lösningar som kom av sig
De lösningar som föreslås idag fokuserar även dessa oftast på att öka produktiviteten och "effektivisera" jordbruksmetoder genom att satsa på storskalig produktion av monokulturer, stora odlingar av en gröda. Monokulturer såsom socker, soja och bananer utarmar lätt jorden och de bekämpningsmedel som används förorenar miljön och gör människor sjuka, framför allt de som arbetar på odlingarna.

För det flesta har marknadsliberaliseringen lett till orättvis konkurrens. Medan de fattiga länderna har sänkt eller helt tagit bort sina tullskydd, tillåts fortfarande enorma subventioner till de rika ländernas bönder, vilket medför att de kan exportera mat till dumpade priser. De små lokala jordbruken slås därmed ut.

En alternativ strategi
Vía Campesina heter ett globalt nätverk som består av småbrukare, kvinnor på landsbyggden, jordlösa och ursprungsbefolkningar. De myntade under 1990-talet ett nytt begrepp: Matsuveränitet.

Matsuveränitet innefattar inte bara tillgång till mat, utan också möjligheten för människor att själva, utifrån lokala kulturella och sociala förutsättningar kunna välja hur maten ska produceras, konsumeras och distribueras.
Detta kan vara ett helt nytt sätt att få fattiga att ta sig ut ur fattigdom. Att låta dem själva bestämma över produktionsmedel och forma en rätvis handel där de får betalt för vad de producerar och vill sälja. Dessutom måste västvärlden sluta dumpa priserna på det orättvisa sätt som skett hittills

Imorgon är det Världshungerdagen.

Svårt att starta

Ja vad skall man börja med?
Det finns ju så mycket.

Lite länkar har jag fått till. Jag kan ju börja där. Den här bloggen kommer nog att handla en del om vetenskap, naturvård, filosofi, och Latinamerika, speciellt Guatemala.

Behaviour & Conservation är en länk till en forskargrupp vid Lunds Universitet. Forskning bedrivs främst om naturvård och landskapsekologi.

Valet i Guatemala
Igår hade Guatemalanska Föreningen i Lund årsmöte och vi har en hel del projekt på gång, det kanske kommer mer om det senare.
Vid förra valet i Guatemala vann ju, kanske lite oväntat, Álvaro Colom som representerar Unidad Nacional de la Esperanza (UNE), betyder ung. Nationella Enheten för Hopp. Det är en centervänsterkoalition med en lite mjukare framtoning än motkandidatens Otto Pérez Molina från högerkonservativa Partido Patriótico.
I detta val ställde också nobelpristagaren i fred, Rigoberta Menchu, upp i valet men fick bara ca 6% av rösterna. Valdeltagandet var dock högt med ca 52%, troligtvis för att Mayaindianerna gjorde en insats för att rösta bort högern där generalen Otto Pérez antagligen inte skulle förbättrat situationen för ursprungsbefolkningen precis.


Colom blev dock snabbt impopulär bland ursprungsbefolkningen.
Domingo Hernándes från ursprungsfolksnätverket Waqib’Kejs medlemsorganisation U’ku’x’be menar att orsakerna till impopulariteten, är att Coloms socialdemokratiska och ursprungsfolksvänliga löften inte har infriats. Istället har osäkerheten och kriminaliteten ökat och regeringens svar på protester från civila samhället har varit hårda.

- "Regeringen har kallat oss terrorister, fängslat våra ledare och ignorerat våra konsulteringar. Dessutom har man ökat anslagen till militären, för att bekämpa den internationella terrorismen som man säger, men den används lika mycket mot oss.
Här mer info.

Ja vi får se hur det går.