Diverse från Latinamerika

Peru
Domen i den andra rättegången mot Perus tidigare president Alberto Fujimori som inleddes i december 2007 har på tisdagen fallit. Den blev 25 års fängelse, det högsta han kunde dömas till, för människorättsbrott.
Det är första gången någonsin en demokratiskt vald president ställs inför rätta i sitt hemland och döms för liknande brott.
Rättegången, som är den andra av fyra som ska hållas mot Fujimori,innehöll fyra åtalspunkter: kidnappning av och överlagt mord på en universitetsprofessor och nio studenter från La Cantuta Universitet1992; mordet på 15 personer i ett av Limas fattiga bostadsområden, Barrios Altos, 1991; samt kidnappning av journalisten Gustavo Gorritioch av företagsmannen Samuel Dyer.

Fujimori blev vald till president 1990, två år senare genomförde han en internationellt uppmärksammad ”självkupp” och upplöste kongressen. Under hans regering slogs gerillagrupperna Sendero Luminoso, den lysande stigen, och Tupac Amaru nästan sönder. Men hans hårda antiterrotiststrategi, som han själv kallar det, dödade, som rätten säger, också oskyldiga människor.
Fujimori har en del anhängare kvar i Peru. Han fick delvis ekonomin på fötter, byggde vägar och skolor.
Följande två rättegångar skall handla om korruption och olaglig avlyssning.


Nicaragua
Den nicaraguanske justitiekanslern, Hernán Estrada, utsattes för ett mordförsök på måndagsmorgonen. Estrada själv har under dagen bekräftat att en okänd man sköt tre gånger mot honom när han var ute på sin dagliga joggingrunda. Estrada fördes till sjukhus med lindrigare skador.

Guatemala
Onsdagen den 25 mars kidnappades politikern och universitetsläraren Gladys Monterroso Velásquez i Guatemala City. Hon hölls fången, drogades och utsattes för tortyr innan hon släpptes fjorton timmar senare.

Dagen innan hade hennes man, ombudsmannen för mänskliga rättigheter Sergio Morales, presenterat rapporten ”Rätten att få veta” om brott och övergrepp mot de mänskliga rättigheterna som polisen hade begått under inbördeskriget som rasade 1960-1996.

Än idag finns det många i den styrande eliten som fortfarande förnekar att ett folkmord ägde rum under kriget då ca 450 byar utrotades av paramilitära styrkor.
I juli 2006 utfärdade en spansk domare en internationell arresteringsorder mot Rios Montt, Lucas García, Oscar Mejía Víctores (även han före detta president) och fem andra högt uppsatta militärer. I december 2007 fastslog den guatemalanska författningsdomstolen att Spanien inte har laglig rätt att lagföra de fem anklagade militärerna. Många tror att det även kommer att påverka möjligheterna att lagföra de anklagade presidenterna.

Bolivia
Argentinska landslaget förlorade den 1 April stort mot ett av de svagaste landslagen, Bolivia.
1-6 är Argentinas största förlust någonsin i ett VM-kval.
Bolivia har sedan 2007 kämpat mot Internationella fotbollförbundet, Fifa, för rätten att spela på hög höjd denna match ägde rum i Bolivias huvudstad La Paz på 3560 meters höjd. Argentinska landslaget anlände först två timmar före matchen och hade således ingen chans till att aklimatisera sig till höjden, något som kan ha påverkat resultatet. Men vann gjorde de, Bolivia.

Colombia

Mer än 2000 personer är på flykt på grund av rädsla för strider mellan illegala väpnade aktörer. Majoriteten av de människor som utsätts är ursprungsfolk från de sydvästra delarna av Chocó.
Under en längre period har de väpnade grupperna ELN-gerillan och Los Rastrojos genom våld, hot och falska anklagelser mot civilbefolkningen försökt få kontroll över området kring floden Baudó, som rinner genom de sydvästra delarna av Chocó, ett av Colombias fattigaste län vid Stilla havskusten.
För drygt en månad sedan blev situationen kritisk då mer än 200 personer ur en av de väpnade grupperna tog sig in på ursprungsfolkens territorier. De tvingade lokalbefolkningen att samarbeta med dem i kampen mot den andra väpnade gruppen.
Mer än hälften av samhällena längs floden Baudós övre delar flydde från sina kollektivt ägda territorier. Även samhällen som ligger längs floderna Iró och San Juan har tvingats fly av rädsla för att hamna i kläm mellan olika stridande grupper.

Nicaragua bryter förhandlingar med EU

Igår skrev jag om förhandlingar om associeringsavtalet mellan Centralamerika och EU.
Nicaragua har nu dragit sig ur eftersom EU inte går med på att Centralamerika startar en miljonfond som bland annat ska bidra till att minska de ojämnlika ekonomiska förhållanden.
Roger Barrantes, det nicaraguanska civila samhällets representant under förhandlingarna, anser att Centralamerika behöver en ekonomisk fond för att minska asymmetrierna mellan regionerna och göra de fattiga centralamerikanska länderna mera konkurrenskraftiga gentemot EU, kan man läsa i tidningen El Nuevo Diario.

"Det kan inte vara så att Centralamerika ska följa förhandlingar under
normala former när Europa under den ekonomiska krisen avsätter gigantiska
resurser för att rädda sina företag och transnationella företag", säger Roger
Barrantes.

Förhandlingarna avbröts eftersom EU endast förhandlar med ett samlat Centralamerika. Enligt tidningen La Prensa, beklagar EU och resten av de centralamerikanska länderna Nicaraguas utträde och hoppas att landet omprövar sitt beslut. Samma tidning skriver också att vice utrikesministern säger att man är beredd att gå tillbaka till förhandlingarna om EU accepterar fonden.
Folkrörelserna har inte uttalat sig ännu, men Oxfam i Honduras har cirkulerat ett brev där organisationen skriver:

”De centralamerikanska och europeiska nätverken säger nej till
associeringsavtalet eller kräver att förhandlingarna blir nedfrysta”.

Luisa Molina från det centralamerikanska nätverket CAD säger att nätverket ännu inte har diskuterat Nicaraguas utträde, men att de däremot har invändningar mot att EU vill liberalisera servicesektorn.

Ska EU föstöra för Centralamerikas jordbrukare, eller?

I måndags inleddes den sjunde förhandlingsrundan om ett associeringsavtal mellan EU och Centralamerika, i Honduras.

Av avtalets tre ben, bistånd, politisk dialog och handel, är de två förstnämnda i stort sett färdigtförhandlade, medan det inom handeln fortsätter att diskuteras. För Centralamerika hör tillgången till den europeiska marknaden för banan och socker till de känsligaste ämnena. Beträffande bananerna vill Centralamerika ha så låga tullar som möjligt, medan EU förespråkar en skatt på 95 dollar per ton. Centralamerika vill också exportera 1,2 miljoner ton socker per år till Europa, medan EU endast vill tillåta 100 000 ton, fördelat mellan Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras och Nicaragua.

Här ser vi alltså det vanliga mönstret upprepa sig. De rika länderna vill öppna upp marknaderna och ta bort bidrag och importtullar i länder i tredje världen samtidigt som man vill ha höga importtullar och bidrag i de rika länderna. Med andra ord: det ska vara lätt att sälja till tredje världen men svårt för tredje världen att sälja till oss. Vi vill skydda vårt oljeslukande jordbruk som är beroende av bidrag för att gå runt.
Detta drabbar också bönder i tredje världen eftersom billiga varor strömmar in i landet samtidigt som man inte har möjlighet att sälja till den rika delen av världen.



En annan grå zon i förhandlingarna är den liberalisering av tjänstemarknaden och servicesektorn som EU förespråkar. På den punkten befarar Mellanamerika, speciellt folkrörelserna, att vatten, energi, sjukvård, utbildning och telekommunikation kan komma att säljas ut och privatiseras och att länderna inom EU får marknadstillträde till dessa sektorer



Den sjunde förhandlingsrundan avslutas den 3 april. Sedan följer förhandlingar i Bryssel och Nicaragua.

Vi behöver ett samarbete främst mellan sydamerikanska länder men också mellan Europa och sydamerika men då på jordbrukarna i sydamerikas villkor!




Sydsvenskan

Aborträtt i Dominikanska Republiken?

I Dominikanska Republiken håller man på att ta fram en ny grundlagsförändring.
Den nya grundlag som ligger som förslag från presidenten Leonel Fernández, kommer troligen att leda till en het debatt i den nationella församlingen de närmaste månaderna. Bland de mest kontroversiella ämnena är förslaget att en president ska kunna väljas om för mer än två perioder samt abortfrågan.

Redan tidigare har PRSC (Partido reformista social cristiano), stödpartiet för nuvarande presidentens parti, sagt att man inte kommer att gå med på några grundlagsändringar som ”hotar livet” och syftade både på dödsstraff och abort. UNICEF:s regionalansvarige för Latinamerika och Karibien, svensken Nils Kastberg, har uppmanat den nationella församlingen att ta ett beslut angående abortfrågan, vars kriminalisering enligt honom bara ”tvingar kvinnorna till illegala center med små resurser för att genomföra ingreppen”. Detta är något som har kommit upp i flera länder i Latinamerika på senare år och som jag skrivit om bla HÄR och HÄR. Det är inte heller första gången abort diskuteras i Dominikanska Republiken, för beslutade kongressen att behålla kriminaliseringen.

Det kommer antagligen att ta flera månader innan vi får svaret den här gången. Först skall det diskuteras i nationella församlingen och sedan officiellt. Den nya grundlagen skall sedan revideras av en granskande församling.


Förhoppningsvis kommer abort nästa år att vara lagligt på den ö där Columbus landsteg 1492,(eller i alla fall den del som upptas av Dominikanska Republiken)

Detta är inget som bara diskuteras i Latinamerika som bekant. Tex Portugal drev igenom aborträtten efter en folkomröstning 2007 och strider nu om homosexuellas rätt att gifta sig. I Spanien är det tvärtom, homosexuella har rätt att gifta sig men abort diskuteras nu att legaliseras. Här har flera tvister med katolska kyrkan, som är den som brukar vara emot dessa frågor, förts de senaste åren med president José Luís Rodrígues Zapatero vid makten.

Gifter i jordbruket dödar människor i Nicaragua

Över 3 000 sockerrörsarbetare har avlidit som följd av kronisk njursvikt, de har arbetat på plantager där bekämpningsmedel förorenar vattnet. De som fortfarande lever kräver ersättning av en av Nicaraguas mest maktfulla familjer, Pellas.
Pellas är en av de rikaste familjerna i Nicaragua och äger den största delen av sockerrörsodlingarna och på framställningen av etanol, öl och rom. De dominerar marknaden för dricksvatten och har mycket makt inom bil- och bankbranschen. Familjen Pellas använder, trots fleråriga protester, livsfarliga bekämpningsmedel på sockerrörsodlingarna och har inte betalat ut ersättning till vare sig folk som har insjuknat eller familjemedlemmar som förlorat sina anhöriga.

Flera före detta sockerrörsarbetarna har samlats på familjens ägor och går varje dag till Pellas för att ställa sina krav. Hittills har dörrarna inte öppnats för dem.

- De tänker bara på sina pengar och struntar i oss arbetare, säger Alan Cobando, en av de drabbade.

Alan Cobando berättar att kronisk njursvikt leder till en långsam och plågsam död. Kroppen förvittrar sakta men säkert, hudens elasticitet försvinner och unga personer börjar likna åldringar. Njurarna skrumpnar in tills de får en storlek av en liten nöt och personen dör.

De före detta sockerrörsarbetarna är organiserade i den nicaraguanska föreningen för personer med kronisk njursvikt, Anairc. Enligt Anairc dör i genomsnitt 46 personer i månaden av njursvikt, och hittills har drygt 3 200 personer avlidit.

”Hälsomyndigheterna erkänner inte att sockerrörsarbetarna lider av kronisk njursvikt och läkarna uppger hjärtattack som dödsorsak på dödsattesterna”, skriver Anaircs i ett pressmeddelande.

Men de före detta sockerrörsarbetarna tvivlar inte; farliga bekämpningsmedel förorenar vattnet som förorsakar sjukdomen. Miljöorganistioner i landet, bla Centro Humboldt, anklagar myndigheterna för att inte bry sig om att bekämpningsmedel och fabriksutsläpp åker rakt ut i vattendrag.

Det tillåts också alltför mycket och starka medel inom jordbruket i Nicaragua, och i Tredje världen generellt, sådana som borde vara förbjudna för länge sedan. I Europa är de såklart förbjudna men vi importerar samtidigt varor som producerats i intensivjordbruk som använt dessa medel. Något som drabbar både miljö och människor.

Ja, som sagts förut. Köp ekologiskt och rättvisemärkt, i synnerhet från länder i Tredje världen!!

.

DN, DN, Sydvsenskan, Sydsvenskan

Första nytillskottet av Iberiskt Lodjur utanför Doñana

I måndags föddes två ungar av Iberiskt lodjur i La Olivilla i Jaen i södra Spanien enligt El País. Det är första gången det föds några ungar i fångenskap utanför anläggningen El Acebuche i Doñnana där uppfödningsprogrammet en gång startade.
20 reproduktiva honor ingår i avelsprogrammet och sedan 2005 när det hela startade finns det 29 ungar kvar i livet.

Får se hur det går med detta vackra men ovanliga kattdjur i fortsättningen.

Stora Enso: inte bara papper

Med start på den internationella kvinnodagen genomförde kvinnor från småbrukarorganisationen Via Campesina en serie aktioner i protest mot den brasilianska jordbruks- och skogsindustrin. Aktionerna syftar till att uppmärksamma de negativa följderna av exportdrivna monokulturer, i synnerhet eukalyptus-, sockerrör- och sojaodlingar, men har mötts av motstånd från polisen.

I delstaten Rio Grande do Sul, i södra brasilien, ockuperade cirka 700 kvinnor mark som tillhör pappersmassaföretaget Votorantim Cellulose, och delar av företagets eukalyptusplantage saboterades. Militärpolis uppges ha ingripit mot ockupanterna och flera kvinnor har fängslats.

Utbredningen av eukalyptusodlingar i Brasilien, där också svensk-finska pappersmassaföretaget Stora Enso investerar kraftigt, har fått skarp kritik från miljöorganisationer och sociala rörelser. Kritiken har pekat på hur dessa enorma monokulturer trängt bort den biologiska mångfalden av djur- och växtarter, förorenat miljön med användningen av högintensiva bekämpningsmedel, samt sugit upp enorma areal vatten som torkar ut jorden och drabbar närliggande samhällen. Protesterna mot dessa eukalyptusplantagen följer en lång rad aktioner ledda av sociala rörelser, ursprungsfolks- och miljöorganisationer i området.

I Sverige har Latinamerikagrupperna nyligen startat en kampanj mot Stora Enso's odlingar av eukalyptus. En artikel om detta finns att läsa här.

Miljöorganisation stängs av i Ecuador

Hälsodepartementet i Ecuador har dragit in tillståndet för Acción Ecológica, en av landets mest välkända miljöorganisationer.

- Det är ett brott mot organisationsfriheten och yttrandefriheten och mot rätten
att inte ha samma åsikt som regeringen, säger Ivonne Ramos, ordförande för
Acción Ecológica.

Hon är övertygad om att stängningen har att göra med deras protester mot att Ecuadors president Rafael Correa vill öppna upp landet för storskalig gruvdrift.

"Många organisationer gör vad de vill, de lägger sig i politiken (...)", som president Correa uttryckte sig bland annat i en radiointervju.

Acción Ecológica skickade ett brev till hälsodepartementet med ett vädjan om att få tillbaka sin status som juridisk person och efter att presidenten i TV sagt att han skulle titta på det, känner Ivonne Ramos sig lite lugnare.
Kanske får Acción Ecológica tillbaka sitt tillstånd.

Förutom Acción Ecológica har åtta andra organisationer förlorat sin status som juridiska personer under Correas regeringstid. Besluten baseras på dekret 982 som slår fast regler för ecuadorianska organisationer.
ICNL (International center for Not-for-Profit Law) har gjort en analys av dekret 982. De menar att den på flera punkter bryter mot Ecuadors konstitution och internationella konventioner.

Hyckleriet är stort bland en del regeringar även i latinamerika. Ecuador har faktiskt en av kontinentens mest progressiva och långtgående miljölagar men detta verkar inte regeringen vilja använda i praktiken.

Ny prägel på feministkonferens i Mexico

Under den elfte latinamerikanska feministkonferensen som hölls i Mexico i veckan avbröt den autonoma rörelsen invigningen när Victoria Aldunate från Chile tar tag i mikrofonen och läser upp en deklaration. Den innehåller bla kritik av agendan.

– Agendan för mötet har inte bestämts av den feministiska basen. Den har
bestämts av politiska agendor som finns hos de transnationella organisationerna.
Den politiska agendan lyder under det stora kapitalet och ekonomiska intressen
som är helt främmande inför de behov och de förslag som finns hos den
latinamerikanska feminismen.
– Vi uppmuntrar alla feminister från Latinamerika och Karibien att ta del
av en feminism som är kritisk och mothegemonisk, från radikalismen och
autonomin. En annan feminism är möjlig! avslutar Aldunate.

De autonoma latinamerikanska feministerna hade samlats veckan före konferensen och diskuterat bland annat organisatörernas sätt att hantera innehåll och form. De är bla kritiska mot tillgängligheten till mötet då många saknar tillgång till internet, framför allt de mest marginaliserade grupperna på kontinenten så som ursprungsbefolkningen, befolkningen från Karibien och kvinnor från fattiga och hårt marginaliserade områden.

Händelsen präglade de kommande diskussionerna. Många har uttryckt sitt ogillande och menar att de autonoma feministerna inte har rätt att klassa de vissa som ”feminister som upprätthåller patriarkatet”, medan andra tycker att deras positionering har varit nyttig och hjälpt till att inte släppa ifrågasättandet under diskussionerna.


Samtidigt ska den Interamerikanska domstolen för de mänskliga rättigheterna ta upp ett fall om så kallade ”feminicidios”, kvinnomord som är direkt sammanlänkade med kvinnans genus. Det handlar om tre unga kvinnor som mördades i Ciudad Juarez i Chihuaha, Mexiko, 2001.
Den Interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna hänvisar till att den mexikanska staten inte gett de mördade kvinnornas familjemedlemmar upprättelse och att Mexiko inte har genomfört förebyggande åtgärder mot våldet mot kvinnor, trots det faktum att myndigheterna har haft kunskap om det våldsmönster mot kvinnor och flickor.

Små steg framåt, men de kan betyda mycket. Vi får hoppas att det är ett tecken på större rättigheter för kvinnor i Mexico.

Guaranífolk får sin mark tillbaka

Sedan Evo Morales regering kom till makten 2006 har jordfrågan varit i fokus och regeringen vill att 20 miljoner hektar mark, eller en femtedel av Bolivias produktiva jord, ska återlämnas till ursprungsfolken till 2013. I lördags överlämnades 36 000 hektar mark till Guaranífolket i Alto Parapetí i sydöstra Bolivia. Detta efter att man upptäckts att minst 50 familjer hållits fångna som slavar av storgodsägare.

Enligt boliviansk lag måste man för att få äga mark se till att den fyller en "social och ekonomisk funktion". Ägd mark måste användas så att den är till nytta för människor i området, antingen genom en produktion i proportion till ytan eller att folk lever och verkar där. Eftersom de minst 50 familjer man fann var fångna i slavarbete uppfyller marken inte kraven på social och ekonomisk funktion och därför ska den delas ut till ursprungsfolk och jordlösa.

- Den här marken har alltid varit vår och den kommer alltid att förbli det. Under lång tid har den varit ockuperad av storgodsägare, transnationella företag och politiska partier. Men vi ger aldrig upp vår historiska kamp och våra rättigheter, utropade Wilson Changaray, ordförande för guaranífolkets största organisation APG.

I staden Santa Cruz sade den ultrakonservativa ledaren Carlos Valverde Barberí till radiokanalen Patria Nueva att "man borde skjuta ihjäl ursprungsfolken som kommer hit och ockuperar jord, för det är sådana som bara kör över och de ska inte tro att vi är lika".

Presidenten Evo Morales menade att jordkonflikterna och förtrycket är ett 500 år gammalt problem som kom hit med den europeiska erövringen.

- Det kan vi inte kan lösa under tre år i regeringen. Men att den här marken nu återlämnas är ett resultat av ursprungsfolkens historiska kamp för sina territorier.

Förhoppningsvis kommer marken nu att användas på ett bättre sätt och komma befolkningen tillgodo istället för avkastningen hamnar i fickorna på transnationella företag och maten i Europa och USA.

Vänstern vinner även i El Salvador

Vänsterpartiet FMLNs kandidat Mauricio Funes gick segrande ur valet i El Salvador. FMLNs Funes vann över högerkandidaten med 51 % mot 48 %.
USA:s president Barack Ubama sa innan valet att han är neutral och ska stödja de segrande. Det skulle i så fall vara en vändning i USA:s politik gentemot El Salvador, och andra sydamerikanska länder, där man annars har stött högern.

Från 1980 till 1992 pågick ett inbördeskrig där ca 75 000 miste livet. Bland de dödade fanns biskopen Romero som drev en kampanj mot högerdiktaturen, han sköts av en dödsskvadron inne i kyrkan under ett tal om rättvisa där han starkt kritiserade diktaturen.

Bakom högerdiktaturen fanns USA:s (som vanligt får man nästan tillägga tyvärr).
Guerillaledarna Shaffick Handal och Juaquin Villalobos med sin politiska stringens blev populära i hela Latinamerika. Ett fredsavtal tecknades mellan högerregeringen och gerillan FMLN 1992. FMLN omorganiserade sig till ett politiskt parti och etablerade sig snabbt som vänsterns alternativ.


DN, DN, SVD, Sydsvenskan

Småbrukare fördrivs med militär

Den 11 mars försökte ett femtiotal poliser, understödda av militär, ta sig fram till två byar i Sierras de las Minas i nordvästra Guatemala för att tvångsförflytta byarnas invånare. Regeringen hävdar att marken är skyddat område men småbrukarna protesterar och menar att de bodde där innan beslutet fattats.

Under en presskonferens i fredags fördömde CNOC (en nationell jordbrukarorganisation) regeringens politik, som ofta resulterar i tvångsförflyttningar när den inte vill ha kvar småbrukare på marken.
I fallet Sierras de las Minas, liksom i många andra fall, tar regeringen stöd i lagen för skyddade områden. Regeringen menar att de byar, som hotas av tvångsförflyttning, ligger på skyddad mark. Enligt CNOC bodde familjerna på området innan lagen trädde i kraft.

- Vi har under lång tid sökt föra en dialog med regeringen kring markfrågan för
att nå en hållbar lösning, men de är inte intresserade utan fortsätter att
främja en politik som gynnar enskilda intressen och innebär
tvångsförflyttningar, säger Rodrigo Pop, medlem i CNOC:s styrelse.

Guatemalas befolkning har genomlevt 36 år av inbördeskrig, vilket tog slut 1996. Många är fortfarande rädda för polis och militär och påminns om åren av förföljelse och massakrer.

CNOC kräver att president Álvaro Colom omedelbart stoppar alla tvångsförflyttningar, att regeringen hörsammar deras krav på en jordbruksreform och att institutet för mänskliga rättigheter vakar över människors liv mot bakgrund av de övergrepp som begås mot småbrukare och ursprungsfolk.
På senare tid har det rapporterats om allt fler fall av förföljelse av ledare från ursprungsfolksorganisationer runt om i landet. Det handlar särskilt om personer som har organiserat sig för att försvara naturresurser i områden där människor bor och riskerar att förlora sin mark och därmed grunden för sin överlevnad om marken säljs ut.

Fruktinköpare brister i kontroll

I Sverige kan vi köpa "färsk" frukt året runt. Men vad ligger egentligen bakom den frukt vi köper? Hur ser villkoren ut för arbetarna och miljön?
Swedwatch har gjort en jämförande studie med år 2005 där de tre största fruktimportörerna, ICA, Everfresh AB och SABA Frukt och Grönt, har undersökts. SwedWatchs undersökning från 2005 avslöjade svåra förhållanden för anställda hos fruktproducenter som exporterade till den svenska marknaden bla. i Chile och Sydafrika.

Köp Ekologiskt och rättvisemärkt
En positiv utveckling inom frukt och grönt är att importen av ekologisk och rättvisemärkt frukt har ökat kraftig sedan 2005. Importen av rättvisemärkt frukt till Sverige har ökat med 230 procent sedan 2005 och i dag finns det en rad olika rättvisemäkta frukter att köpa i svenska butiker.

Ekologisk odling är extra viktigt i länder där miljölagarna är svaga och arbetarna ofta inte förses med tillräcklig skyddsutrustning trots att de arbetar med hälsovådliga bekämpningsmedel.
FN:s jordbruksorgan, FAO, menar att ekologiskt jordbruk har stor potential att minska fattigdomen.
”Ekologisk odling ger fler arbetstillfällen, bidrar till att återställa den ekologiska balansen och minska beroendet av att köpa exempelvis konstgödsel och bekämpningsmedel”, säger Christina Engfeldt, informationsdirektör på FAO Norden.

Det går långsamt framåt.
De stora fruktimportörerna har stärkt sina etiska krav de senaste åren, men de brister fortfarande i kontrollen av arbetsförhållanden hos sina leverantörer. Detta trots att en ökad mängd frukt kommer från länder där risken att anställdas rättigheter kränks är hög.


2005 var villkoren sämst för de säsongsanställda och så är det fortfarande i Chile, enligt Pamela Caro på CEDEM , en chilensk kvinnoorganisation som arbetar för säsongsanställdas rättigheter.

De tre största svenska importörerna köper samtliga frukt från Chile, bland annat äpplen, päron, kiwi, avocado och citrusfrukter.

Everfresh
–Everfresh, som kontrollerar runt 35 procent av den svenska fruktmarknaden och bland annat köper in frukt åt Coop, sticker ut i undersökningen genom att det saknar ett systematiskt uppföljningsarbete kring arbetsvillkoren hos sina leverantörer.

Under 2008 har Everfresh lagt över ansvaret för kontroller av leverantörer från inköpspersonalen till miljö och kvalitetsansvariga säger Paulina Luedkte, kvalitetsansvarig på Everfresh. Företaget har arbetat fram en metod för bedömning av leverantörer samt ett protokoll där även arbetsvillkor ingår. Detta nya sätt att arbeta håller dock fortfarande på att utvecklas och under 2008 besökte Everfreshs kvalitetsansvariga enbart producenter i Italien.

ICA
Sedan SwedWatchs förra rapport publicerades 2005 har ICA gjort kraven på sina leverantörer tydligare så att det klart framgår att eventuella underleverantörer också omfattas av dem, enligt Mats Jakobsson, inköpschef för frukt på ICA. ICA har som mål att köpa all sin frukt direkt från fruktproducenter och idag ligger man på ca 90%.


SABA Frukt och Grönt
SABA Frukt och Grönt ägs sedan 2005 helt av Dole Food Company. Vad gäller sociala förhållanden är 80 procent av Doles bananplantage och 70 procent av företagets ananasodlingar SA 8000-certifierade.
SA 8000 är en standard för socialt ansvar som är utvecklad av Social Accountability Internatinal (SAI) och som omfattar ILO:s kärnkonventioner samt har krav på skälig lön och arbetstider.

I vissa länder, exempelvis i Sydafrika, sköts kontrollerna av Doles personal i landet. Arbetsvillkor kontrolleras cirka en gång per år. Under Doles interna kontroller intervjuas som regel inte arbetare utan där handlar det mer om kontroll av dokument.

Organisationer och Fackföreningar lämnas utanför
Dessa tre importörer säger till SwedWatch att de i dag i princip enbart köper frukt från producenter certifierade enligt Global GAP eller likvärdiga certifieringar. Det är en förbättring jämfört med 2005 då enbart ICA krävde detta från samtliga leverantörer.
Global Gap omfattar förutom miljökrav krav som gäller arbetares hälsa och säkerhet, men inte deras rättigheter. Just nu pågår dock utvecklingen av sociala krav inom Global Gap men inget av de tre svenska importföretagen är engagerade i detta arbete.

ICA väljer istället att satsa på sitt engagemang inom BSCI, eftersom företaget tror att Global Gaps sociala krav kommer att hålla en lägre nivå. SABA:s ägare Dole säger att företaget satsar på certifiera egna odlare enligt SA 8000. Everfresh uppger att företaget inte kände till utvecklingen av sociala krav inom Global Gap, men säger att det ska titta närmare på frågan.

Ingen av de kontrollerande aktörerna har med oberoende organisationer eller fackföreningar. Diskriminering och miljöförstöring är ibland svårt att upptäcka bara genom observationer och dokumentation.

Sydsvenskan

SIDA tar ett steg framåt i LA

Det svenska biståndsorganet SIDA har nu tagit ställning för Evo Morales och hans nya konstitution Det blir det första långsiktiga projektet i latinamerika på länge.
40 miljoner kronor under en femårsperiod ska användas för att öka effektiviteten, öppenheten och motverka diskriminering inom landets statliga institutioner.

Att lämpa över en massa pengar till en regering är det enkla men inte så effektiva sättet att bedriva bistånd. Bättre är då en slags hjälp till självhjälp Förhoppningsvis kommer detta projekt att fungera lite på det sättet.

Biståndet ska också hjälpa regeringen att landsätta landets nya konstitution som stärker ursprungsbefolkningens rättigheter. Kanske kommer det att uppfattas, både från oppositionen och från ursprungsbefolkningen, som ett svenskat ställningstagande för den nya konstitutionen. Det kommer möjligen att bli ett litet bakslag för oppositionen i de rika regionerna i Bolivia som inte är nöjda med den.

Bland annat ska något som liknar den svenska offentlighetsprincipen införas, där alla ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar, de blir dessutom enklare att komma åt genom till exempel publicering på internet Andra punkter regeringen ska fokusera på med stödet från Sverige är att rekrytera bland marginaliserade befolkningsgrupper till den offentliga sektorn.

Vi får väl se vad SIDA kan åstadkomma.

SvD, DN, Newsdesk

Fest i Amazonas: nu med dubbel anledning att fira

Amazonasbyn Sarayaku blev världskänd för sin kamp mot oljebolagen på åttiotalet. De stred både mot det italienska oljebolaget Arco-Agip, och senare det argentinska CGC, som regeringen gett tillstånd att prospektera i området – utan att tillfråga de boende.

- Under kampen mot oljebolagen var kvinnorna starkare än männen och gav inte upp eller lät sig övertalas. Sedan dess har vi stärkt vår ställning och nu vet männen vad vi är värda, säger Marcia Gualinga, som är arbetsledare för en grupp av kvinnor.

Sarayakuborna fick sedermera rätt i den interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter och oljebolaget fick ge sig av. Sarayakus kamp har sedan dess blivit en symbol för ursprungsfolkens kamp för rätten till sina territorier och sitt levnadssätt.

På den traditionella Sarayakufesten som firas i mitten av februari vartannat år, byts vardagen med dans och Chicha.
Chichan är ett öl som görs på yucca och blir alkoholhaltigt med hjälp av kvinnornas saliv.
- Fyra krukor räcker till ungefär tvåhundra personer och sedan låter man den stå i mellan fyra och åtta dagar beroende på hur mycket alkohol man vill ha, förklarar Marcia Gualinga.

Sarayakufesten är en hyllning till naturen och symboliserar respekt för Moder Jord. Det är ett tillfälle att minnas vår kultur och ett sätt att visa världen att vi lever, säger Dionisio Machoa, Sarayakus folkvalda ledare.